
Alpha Keita och Dan Andersson.
Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Eu-skolvalet
Hur mår demokratin bland Sveriges elever, nu när EU-skolvalet går in i slutfasen.
– Demokratin är hotad på ett helt nytt sätt, säger Alpha Keita, SO-lärare i Linköping.
– Anonyma konton och AI är inget hot mot demokratin. Det som hotar är korruption och kriminalitet, säger Dan Andersson, svensklärare i Göteborg.
200 000 elever på 422 skolor har under våren haft möjlighet att till och med 31 maj göra sin röst hörd i EU-skolvalet, enligt MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som arrangerar valet.
En ökning från förra EU-valet, 2019, då 65 000 elever och 315 skolor deltog.
Det var en tydlig förbättring jämfört med EU-valet 2014, exempelvis ökade antalet röstande elever med 47 procent.
I skolvalet 2022, i samband med riksdagsvalet, röstade 390 000 elever.
Intresset för Sveriges största demokratisatsning för unga ökar alltså val för val.
Alpha Keita och Dan Andersson.
Vi Lärare bad SO-läraren Alpha Keita från Ånestadsskolan i Linköping och Dan Andersson, svensklärare på Bergsjöskolan i Göteborg att ge sin syn på demokratins dagsform och varför intresset för valet ökat. De ser olika på hotet mot demokratin.
Alpha Keita: – Demokrati är ingen självklarhet, det ser vi ju nu runt om i världen där autoritära partier och ledare flyttar fram positionerna. Demokratikänslan är djupt rotad i Sverige men den är inte ohotad.
Dan Andersson: – Yttrandefriheten är demokratins viktigaste hörnsten. Den måste försvaras.
Alpha Keita: – Största hotet just nu är AI och sociala medier som styrs av algoritmer som matar och maler ned oss med åsikter som bara för några år sedan ansågs stötande. Det undergräver tilltron till hela valsystemet och i förlängningen demokratin. Det är väldigt obehagligt.
Dan Andersson: – Inlägg på några anonyma konton på sociala medier är inget hot mot demokratin. De sprids i huvudsak bland dem som redan har åsikterna. AI är lite läskigt men jag tror inte att det hotar demokratin. Det som hotar är däremot korruption och kriminalitet.
Alpha Keita: – Genom att man lär sig hur ett val går till. Många som upplever ett utanförskap kan ha svårt att förstå vikten av att engagera sig eftersom de inte ser syftet med det, hur deras röst ens skulle kunna ha något värde.
Dan Andersson: – Kunskap om hur samhället fungerar är förstås alltid viktigt.
Alpha Keita: – Tendensen är väl att det de senaste åren blivit mer nationalistiska tankar. Hårdare straff och utvisningar och sådant. Att få eleverna att förstå att demokrati innebär att man ska respektera varandras åsikter och religion och försöka hitta likheter är därför viktigt.
Dan Andersson: – Eleverna bryr sig inte nämnvärt i politik. Politikens konsekvenser drabbar dem, men kopplingen är för abstrakt.
Alpha Keita: – Det sunda förnuftet är inte riktigt utvecklat i grundskolan. Det sägs att hjärnan är utvecklad först i 25-årsålder. Det kan vara en förklaring. Jag märker att eleverna, ja, andra också, är trötta på att vara källkritiska. Därför är det oerhört viktigt att public service finns. Att deras journalistik fortsätter vara objektiv och ett säkert kort för alla.
Dan Andersson: – Åsiktsmässigt är det mesta svart eller vitt i den där åldern.
Alpha Keita: – Ja, absolut. Pajkastning och smutskastning efterfrågas inte av någon elev. De vill veta av de olika partierna står för. De vill ha svar på frågorna och inte höra politiker skylla på andra.
Dan Andersson: – Nej.
Alpha Keita: – Demokrati måste alltid utvecklas och förbättras. Eleverna accepterar begrepp som alla människors lika värde. Att man oavsett ursprung eller kön eller religion ska ha samma rättigheter och skyldigheter.
Dan Andersson: – Även om det är svårt måste yttrandefriheten alltid försvaras.
Socialdemokraterna: 14.71 %
Centerpartiet: 11.4 %
Feministiskt Initiativ: 2.4 %
Kristdemokraterna: 5.92 %
Liberalerna: 4.6 %
Miljöpartiet: 16.52 %
Moderaterna: 19.42 %
Sverigedemokraterna: 12.46 %
Vänsterpartiet: 6.19 %
Övriga: 2.99 %
Totalt angivna röster: 60 607
Socialdemokraterna: 16.13 %
Centerpartiet: 7.85 %
Feministiskt Initiativ: 1.25 %
Kristdemokraterna: 9.29 %
Liberalerna: 4.4 %
Miljöpartiet: 4.69 %
Moderaterna: 27.23 %
Sverigedemokraterna: 20.8 %
Vänsterpartiet: 7.86 %
Övriga: 0.51 %
Totalt angivna röster: 390 120
Källa: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
LÄS MER:
Riksdagens talman: ”Vi har tagit demokratin för givet för länge”
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.