Forskarna i ny bok: Lärare förtjänar att ta del av vetenskap

I fyra år har forskarna Agneta Gulz och Magnus Haake arbetat med boken ”Det oumbärliga klassrummet”. En bok som redan kallats referensverk för den som vill bygga sin undervisning på vetenskaplig grund.

– Det finns en önskan bland lärarna att få ta del av vetenskaplig evidens. Boken är skriven för att ge sådan, som också går att koppla till konkreta situationer och erfarenheter, säger Agneta Gulz.

Boken utgår från befintlig kunskap om hur lärare bäst kan stötta elever att tillgodogöra sig kunskap och är skriven för att de med intresse för undervisning ska kunna ta del av den.

– En läsare, småbarnsförälder, berättade att han var trött och bara skulle bläddra lite men sedan inte kunde sluta läsa.

Har varit kritiska

Agneta Gulz är professor och Magnus Haake docent i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet.

De har båda varit starkt kritiska och frustrerade till att ovetenskapliga undervisningsmetoder och fantasier om framtiden ges utrymme i den svenska skolan.

– Vi måste rusta de unga för kraven som finns idag och inte försöka gissa vilka krav som ställs på dem 2050. Den verkligheten vet vi inget om. Kanske, även om det är svårt att föreställa sig, behöver man till exempel i någon mening inte kunna läsa då, men att utgå från att det kommer att bli så och anpassa undervisningen idag efter det är ett otroligt risktagande, ja det är att sätta unga människors framtid på spel, säger Agneta Gulz.

Allt är inte nytt

En ny bok från forskare i kunskapens framkant kan väcka förhoppningar om att det är något nytt, omdanande, som presenteras mellan pärmarna men tror man det är det risk att man blir besviken. Istället ger boken kraft till dem som känt sig tveksamma till de senaste årens nya metoder.

– Allt är inte nytt per se, det har förvisso hänt mycket de senaste 30 åren men nytt är också att vi nu kan förklara varför vissa metoder fungerar så mycket bättre än andra. Vi vet idag betydligt mer om hur en lärare bäst stöttar en elev, och kan förklara varför en del aspekter av traditionell undervisning fungerar så väl.

”Det finns ett behov”

”I grundskolan bör man vara restriktiv med alla former av genvägar till att producera saker innan eleverna fått rikligt med chanser att utveckla sina egna, självständiga kunnanden. Grundskolan behöver därför i första hand ge utrymme, mycket utrymme, för elevers eget, självständiga skrivande: att skriva är att tänka – och att tänka är att lära. Byggstenarna och hantverkskunnandet, som detta handlar om, kan inte hoppas över”, skriver de i boken.

– Lärare vill och förtjänar att ta del av vetenskap, synen på undervisning är en stor skuta att vända. Vi har inte skrivit för att bli rika utan för att det finns ett behov bland lärare att få ta del av vetenskap och det är väldigt roligt att få vara en del av det, säger Agneta Gulz.

Så säger vetenskapen

Motivation och uthållighet:

– Att vara motiverad är inte samma sak som att känna lust inför något. Det är ett svek att förespegla unga att lärande alltid ska vara roligt och lustfyllt, och det ger en felaktig bild av att lärande kan förvärvas utan ansträngning.

– Känslan att göra framsteg och komma framåt är central för motivationen. Sikta på att elever får uppleva känslan av att göra framsteg. Stegen kan vara små; det viktiga är att de uppfattas av eleverna själva.

– Dra nytta av det sociala sammanhanget i klassrummet och kraften i att människor reagerar på andras känslomässiga reaktioner; den smittande kraften i att gemensamt ägna sig åt samma aktivitet.

Att läsa och skriva:

– Grundskolan bör handla om att ge barn och unga de redskap och kunnanden som bäst hjälper dem att utvecklas och lära, såväl under grundskoletiden som fortsättningsvis. I detta har förmågorna att läsa och skriva en särställning. Med skriv- och läsförmågan på plats är de framtida möjligheterna så många fler.

– Det är helt centralt med vuxna som kan leda, stödja och hjälpa barn och unga att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter, som vet att det behövs olika mycket tid och olika typer av insatser för olika individer.

– Ha alltid ett långsiktigt perspektiv med i beslut som tas om att läsa och skriva. En mellanstadieelev som får lyssna när de andra i klassen läser kan för stunden vara kvar hos kamraterna i klassrummet och på så vis inkluderas, men i det längre tidsperspektivet riskerar eleven att få det allt svårare.

Framåt – men säkra först grunderna

– Det finns inget stöd för att barn och unga behöver lära sig en mängd andra saker snarare än – eller i stället för – att lära sig läsa, skriva och hantera grundläggande matematik – tvärtom.

– Det är en missuppfattning att det skulle finnas enkla genvägar till att lära sig saker. Det som kan fungera som stöd och adekvata genvägar för att åstadkomma en produkt eller ett resultat är inte genvägar för lärande.

– Det är ett vanligt feltänk att vi behöver införa undervisning om ”nya viktiga ämnen” i grundskolan. Tvärtom är det långt viktigare att säkra att alla lär sig läsa, skriva och räkna, så att de sedan som unga vuxna har förutsättningarna att sätta sig in i och förstå det som de som vuxna och yrkesverksamma behöver lära sig och kunna.

LÄS MER:

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Forskarnas teori: Därför bygger skolan på trender