Forskarnas teori: Därför bygger skolan på trender

LÄS MER: Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

I en mycket uppmärksammad artikel i Vi Lärare slog de tre kognitionsexperterna, Agneta Gulz, Magnus Haake och Björn Sjödén fast att bärande delar av den svenska skolan saknar vetenskaplig grund och att flera av dagens utbildningstrender till och med kan vara skadliga för eleverna.

Stark kritik riktades bland annat mot digitaliseringen, individualiseringen och läs-och-skriv-undervisning.

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet, menade att vetskapen om att många elever aldrig ens får en rimlig chans i skolan på grund av pseudovetenskapliga trender var fruktansvärd och gjorde henne förtvivlad.

Hon hävdar att anledningen till att 20 procent av eleverna lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter i att läsa och skriva beror på att skolan valt bort den enda vetenskapligt bevisat fungerande metoden, Phonicsmetoden.

”Det slår fel”

Enligt Björn Sjödén, doktor i kognitionsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap på Högskolan i Halmstad, kan det bero på rädslan att såra någon.

– Om jag får spekulera, så bottnar exemplet att ”öronläsa” förmodligen i en välmenande tanke om att undvika social stigmatisering. Det slår lika fel som uppfattningen om lärstilar, eller att ”alla barn är lika intelligenta fast på olika sätt” – ambitionen att alla förmågor, och rent av bristen på förmåga, – är lika mycket värda riskerar att ske på bekostnad av de barn och elever som verkligen behöver stöd i att utveckla just dessa förmågor, säger Björn Sjödén.

Är det någon forskning som vi kan vara rätt säkra på inte stämmer så är det den allra nyaste och senaste.

Orsaken är enligt kognitionsexperterna ofta missriktad välvilja, missförstånd och ideologiska agendor.

– Jag tror inte att det finns någon ond intention bakom men, ja, ibland förespråkas uppenbarligen metoder som saknar tillräckligt vetenskapligt stöd. Mitt intryck är att det snarare finns goda intentioner, men i en riskabel kombination av en missriktad jämlikhetsambition som med ”differentierad undervisning” och en iver om att hålla sig ajour med ”aktuell forskning” som ironiskt nog kan stå i direkt konflikt med vetenskaplig evidens, säger Björn Sjödén.

Ambitionen att ständigt hålla undervisningsmetoderna uppdaterade enligt de senaste rönen kan verka lovvärt men riskerar att binda ris åt egen rygg, enligt honom.

– Jag poängterar särskilt behovet att förlita sig på forskningsöversikter och metaanalyser snarare än enskilda, aktuella studier. För är det någon forskning som vi kan vara rätt säkra på inte stämmer så är det den allra nyaste och senaste, Det är den som kommer att omprövas, revideras och i många fall, rent av majoriteten enligt vissa studier, att så småningom förkastas, säger Björn Sjödén.

”Behöver kunna konsumera vetenskap”

Resultatet av dagens system kan bli en malström av metoder och som inte fungerar, enligt Björn Sjödén. 

– Denna grundläggande missuppfattning riskerar att reproduceras på lärarutbildningen när lärarstudenter till exempel uppmanas söka upp ”aktuell forskning” för sina examensarbeten. Men aktuell forskning granskas av forskare; lärarstudenter behöver vetenskap. Ett annat sätt att uttrycka detta är att skilja mellan vetenskapsproduktion och vetenskapskonsumtion.

– Lärare behöver kunna konsumera vetenskap; att producera vetenskap kräver en forskarutbildning. Att lärare och lärarstudenter ska ”forska”, utan forskarutbildning är förmodligen en lika missriktad, om än välmenande, ambition, säger Björn Sjödén.

Inte det enda målet för skolan

En annan orsak till att undervisning inte alltid vilar på vetenskaplig grund är att det helt enkelt inte är det enda målet för skolan. 

– Man ska komma ihåg att utbildning och undervisning inte är renodlat vetenskapligt drivna verksamheter. Utbildning är normativ; den drivs alltid av mål om vad samhället vill och värdesätter. I utrymmet mellan målsättningar och vetenskaplig grund finns gott om plats för ideologiskt drivna frågor, som tar sin avstamp någon annanstans än i vetenskapen, säger Björn Sjödén.

LÄS MER:

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Expertens bästa råd – när lärare ska beställa läromedel