Så får man stopp på trendflopparna i skolan

Det går att kämpa emot de meningslösa trenderna. Foto: Adobe Stock

• Satsa på lärarna och lita på deras omdöme.
• Skolmyndigheterna måste sluta propagera för ovetenskapliga trender.
• Bygg inga skolor som utformas efter den senaste pedagogiska trenden.
• Förbättra lärarutbildningen.
Då kan de värsta trendflopparna undvikas.

Det går inte att stoppa pedagogiska trender. Men det går att minska antalet och se till att de håller måttet vetenskapligt.

Det menar i stort sett alla forskare och skolexperter tidningen Ämnesläraren pratat med.

Flera av dem lyfter fram Skolverket som en av de viktigare aktörerna. För Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås, den viktigaste.

– Ett absolut krav är förstås att skolmyndigheterna slutar propagera för ovetenskapliga trender. Och slutar ge pengar åt dem.

Per Kornhall, före detta utbildningsråd vid Skolverket och skoldebattör, efterlyser mer samarbete mellan lärare, forskning, myndigheter och huvudmän för att undvika ett virrvarr av trender. Och så lyfter han fram lärarutbildningarna.

– Det är viktigt att lärarutbildningarnas undervisning blir mer evidensbaserad.

Jämförande studier behövs

Knut Sundell, psykolog, vill se en annan typ av forskning för att skolan inte ska haka på pseudovetenskapliga trender. Mind­re så kallade kvalitativa undersökningar och mer jämförande forskning.

– Det håller inte att enbart gå på hur intervjuade lärare tycker att en metod fun­gerar. Lärares uppfattningar är viktiga men behöver kompletteras. Alla nya metoder behöver testas i pilotverksamhet innan de lanseras, säger han.

Motsvarande resonemang har Malin Valsö, psykolog och skolutvecklare, när det gäller skolbyggnader. Man kan inte bygga en skola utifrån vad lärarna tycker eller baserat på en hajpad trend.

– Den lärargrupp som jobbar ska absolut vara rådgivande. Men det är inte för dem vi bygger skolan. De kanske har gått i pension när skolan är klar. Det måste till ett mer vetenskapligt förhållningssätt, säger Malin Valsö.

Bra lärare viktigt

Ett annat sätt att minska trendkänsligheten är att satsa på lärarna. Det anser både Erik Cardelus, lektor i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, och Silwa Claesson, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– Viktigast av allt är att klara bemanningskrisen i skolan så att skolan återigen fylls av behöriga, skickliga och högmotiverade lärare och annan sorts personal. Det funkar inte att 25–30 procent av lärarna saknar adekvat behörighet, säger Erik Cardelus.

Silwa Claesson fortsätter:

– Lita på lärarna. Beprövad erfarenhet bygger ju på lärarens eget omdöme och erfarenhet.

Hur ska man göra som lärare om man är skeptisk till en pedagogisk trend?

– Pröva, utvärdera och visa om det fungerar eller inte i relation till det ämne eller de elever man har, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare.

Anita Norlund påpekar att kravet på vetenskaplighet kan vara lite problematiskt. I varje fall i klassrummet.

– Allt en lärare gör kan ju inte vara vetenskaplig belagt. Ofta räcker det att lärare tar beslut som bygger på rimlighet och sunt förnuft.

10 sätt att syna nya metoder

  1. Var kritisk
    Ha en kritisk grund­inställning även om du är positiv till att prova nya metoder.
  2. Undersök forskningsmetoden
    Har metoden jämförts med andra, eller handlar det om en så kallad kvalitativ studie? Är den jämförande är det lättare att se hur resultaten påverkats.
  3. Kolla ursprungsland
    Undervisningstraditioner kan skilja mycket mellan olika länder. En metod som varit framgångsrik i Australien eller Argentina kanske inte blir succé i Sverige.
  4. Följ pengarna
    Många nya pedagogiska metoder är ”big business”. Det behöver inte vara dåligt för det. Men var medveten om vad vinst­intressen kan medföra.
  5. Utgå från elevens bästa
    Det finns metoder som passar läraren bra, men kanske inte alla elever. Utgå alltid från den svagaste elevens behov.
  6. Fråga kollegorna
    Hur har metoden ­funkat på andra ­skolor? Kontakta ­kollegor och facket för att få veta mer.
  7. Jaga inte vetenskaplighet
    I grunden är det inte du som lärare som ska bedöma om metoden håller vetenskapligt eller ej. Det ska skolmyndigheterna ha bättre koll på. Är du fundersam, kolla med Skolforskningsinstitutet.
  8. Inse att ”beprövad erfarenhet” är luddigt
    Varken skollagen eller Skolverket har en exakt definition av ”beprövad erfarenhet”. Ibland kan det räcka med din och dina kollegors egna erfarenheter.
  9. Kräv utbildning
    Ska en ny metod införas är första kravet att personalen vet hur den fungerar. Kräv ordentlig utbildning och genomgång i lärarkollegiet.
  10. Kolla skolmyndigheterna
    Vad säger Skolverket och Skolforskningsinstitutet om metoden? De har inte alltid rätt, men har nästan alltid gedigen kunskap. Mycket matnyttigt finns på deras hemsidor.