Skolmyndigheterna svarar på trendkritiken

Tommy Lagergren, Skolverket, och Camilo von Greiff, Skolforskningsinstitutet, utvecklar hur de ser på forskningens inflytande.

Vi kan bli bättre. Det erkänner både Skolverket och Skolforskningsinstitutet efter kritiken att myndigheterna är alldeles för trendkänsliga.

Många kritiker anklagar Skolverket för att ha lyft fram flera pedagogiska trender okritiskt. Skoldebattören Per Kornhall gick så långt att han i en debattartikel 2019 uppmanade Skolverket att sluta vara vetenskapsfientligt. Kritiken riktade sig främst mot att Skolverket tyckte att lärarna själva skulle bedöma om forskningen höll måttet eller ej. Det är ju det Skolverket ska hjälpa till med, påpekade Kornhall.

Men Skolverket lyssnar på kritik – ibland.

Nyligen drog myndigheten in en handledning för specialpedagogik där det står att ”Hur elever lär sig är lika unikt som våra fingeravtryck”. Mest för att undvika missförstånd, enligt Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverkets skolutvecklingsavdelning.

– Syftet med artikeln var inte att förespråka lärstilar, utan att resonera kring en varierad undervisning. Ett antal formuleringar och exempel i artikeln går att tolka på fel sätt och Skolverket har därför tillfälligt avpublicerat artikeln, som nu revideras och förtydligas för att sedan publiceras igen.

Enligt Tommy Lagergren jobbar Skolverket ”systematiskt och processorienterat” med att stödmaterial och utbildningar är förankrade i aktuell forskning, beprövad erfarenhet och gällande författningar.

Ett av Skolverkets kvalitetskriterier är att allt material ska hålla god vetenskaplig grund.

– Vi samverkar med lärosäten och andra myndigheter för att åstadkomma detta. Men det kan naturligtvis alltid förfinas och bli bättre, säger han.

Brist på jämförande studier

Skolforskningsinstitutet ska verka för att undervisningen i både skola och förskola sker på vetenskaplig grund. Det sker främst genom sammanställningar av forskningsresultat och bidrag till forskning.

Myndighetens chef Camilo von Greiff håller med om att det varit för lite jämförande studier när en ny pedagogisk metod börjar användas.

– Jag tror det har legat en del i den kritiken historiskt sett. Men det har skett, och sker, en snabb utveckling om den praktiknära skolforskningen, säger Camilo von Greiff som inte kan påminna sig att institutet lyft pseudovetenskapliga trender.

I stället har Skolforskningsinstitutet varit kritiskt mot rådande trender.

– Sett i backspegeln har vi bidragit med vetenskaplig kunskap om flera frågor som är, eller har varit, omdebatterade: lässtrategier, studiero och elev- och lärarcentrerad undervisning för att ta några exempel.