John Hatties metoder – en pedagogisk fluga

LÄS ÄVEN: Kornhall: Därför ska man läsa John Hatties nya bok

Boken ”Synligt lärande för lärare” blev en succé världen över när den kom 2009. Genom att göra den största jämförelsen som gjorts av utbildningsforskning rangordnade han faktorer som påverkar elevresultat positivt eller negativt.

Tydligt och enkelt. Och stora delar av Skolsverige gjorde vågen.

– Den evidensbaserade approachen var en frisk fläkt. Och den kom i en tid av försämrade skolresultat och då är det många som vill implementera nya idéer för att få det att funka, säger André Kalmendal, doktorand i psykologi vid Linnéuniversitetet.

Men det finns en hake. Hatties metod håller inte måttet, utan handlar om kvasivetenskap, menar allt fler kritiker.

– Inte bara kvasi- utan pseudovetenskap. Det finns flera artiklar om det, säger André Kalmendal som leder forskningsprojektet ”Omprövning av Hatties lista över framgångsrikt lärande”.

”Kan avfärdas direkt”

Studien tittar främst på Hatties metoder.

– Han jämför grupper med individer, gammal forskning från 1920-talet med ny. Det är högt och brett, allt från hur många timmar du tittar på tv till hur det påverkar matematikundervisningen. Det är som att jämföra äpplen och päron.

Varför kommer kritiken först nu?

– Han är en erkänd forskare som initierat det kanske största evidensbaserade projektet i utbildningsvetenskap vi sett. Och det finns en god tanke. Men i och med att det är ett så enormt stort arbete finns det ingen som haft tiden att gå igenom allt material. Vi pratar om tusentals artiklar. Vårt projekt undersöker om hans statistiska metoder håller vetenskapligt.

Kan man avfärda Hattie?

– Ja, listan i sig kan man avfärda direkt. Men i vilken omfattning kan jag inte säga förrän vi är färdiga med studierna. Men oavsett vårt resultat så kommer det inte att sluta med Hattie. Det kan vara en bra start på fortsatt forskning.

Hattie: Jag gillar fruktsallad

Skolverket som lyfte Hattie redan 2009 i skriften ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” har också börjat tvivla på Hattie. Dels lyfter myndigheten problematiken med att med metastudier kvantifiera komplicerad forskning, dels sätter de frågetecken för några av hans slutsatser.

På Skolverkets hemsida diskuteras frågan under rubriken ”Oviss veten­skaplig grund för feedback av lärande”. I nästa stycke ställer de frågan ”Formativ bedömning ännu en pedagogisk fluga?”.

John Hattie själv tycker att det är bra att hans teorier ifrågasätts.

”Som akademiker välkomnar jag kritik”, skriver han i ett mejlsvar till Ämnesläraren.

Han menar att mycket av hans forskning missförstås, inte minst rankningen av olika parametrar som påverkar elevers resultat.

”Jag övergav den för att det är bland de mest missbrukade och missförstådda aspekterna.”

Vad säger du till dem som säger att du jämför äpplen och päron?

”Jag gillar fruktsallad och en av styrkorna med metaanalys är att du kan kombinera effekterna för olika ämnen, olika länder och olika tidpunkter”, svarar John Hattie.

LÄS ÄVEN: Kornhall: Därför ska man läsa John Hatties nya bok