Åsa Fahlén om miljarderna: ”Oerhört provocerande”
Sveriges Lärares före detta ordförande Åsa Fahlén rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Nedskärningar
Att resultatutjämningsreserven inte används fullt ut för att stoppa slakten i skolorna provocerar många.
– Den kommunala budgeten anses stå över skollagen, säger Åsa Fahlén, före detta ordförande för Sveriges Lärare.
Enligt kommunallagen får överskott bara användas till att förstärka det egna kapitalet, till exempel genom att lösa dyra lån eller bygga nya fastigheter.
Är det fel att se en satsning på skolan som ett sätt att förstärka det egna kapitalet?
– Skolan är absolut en investering och i någon mån en del av det kommunala kapitalet men bokföringsmässigt är det inte så och det skulle vara svårt att räkna på, inte minst eftersom utbildning är en så långsiktig investering, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
”Krävs ett nationellt grepp”
Kommuner kan ha flera hundra miljoner avsatta i RUR men eftersom de går med vinst – tack vare tidigare neddragningar – får de inte använda de fonderade resurserna. I stället fortsätter besparingarna. Sticker inte det i ögonen?
– Det krävs ett nationellt grepp. En översyn av hela finansieringssystemet. Gång efter annan får vi nya argument för varför dagens system inte fungerar. RUR räcker inte för att laga systemet. Även om det finns miljarder avsatt så är det ojämnt fördelat. Det finns kommuner som saknar RUR eftersom de aldrig lyckas gå med vinst.
Vad kan vara viktigare än skolan? Vad leder neddragningarna till för elever och lärare?
– Bortsett från att de elever som inte klarar skolan löper större risk att dras in i kriminalitet vet man också att de elever som klarar utbildningen mår fysiskt bättre och därigenom inte blir sjuka i samma utsträckning och att inte belasta sjukvården är också en besparing.
”Råder inte arbetsbrist i skolorna”
Kommun efter kommun hävdar att vikande elevunderlag är skälet till neddragningarna. Övertalighet följer och lärarna får fler elever och mindre hjälp av stödpersonal.
– Det råder inte arbetsbrist i skolorna, det finns hur mycket arbete som helst som måste göras. Det råder pengabrist. Tyvärr anses den kommunala budgeten stå över skollagen. Det är oerhört provocerande att höra att det råder arbetsbrist, för det gör det verkligen inte.
Är det inte läge att göra tvärtom och låta skolan kosta det den gör? Mindre klasser låter som en bra sak, eller?
– Större klasser innebär stora påfrestningar för lärarna och hur mycket de än sliter kommer det inte att klara av att leva upp till läroplanen eller göra allt det som elevassistenterna gjort. Att veta att en elev skulle klara målen om det bara fanns lite mer resurser sliter hårt på samvetet för många lärare och är såklart extremt tragiskt för eleverna.
”Förödande kortsiktigt”
Ska kommunerna verkligen ha ansvaret för finansieringen av skolorna?
– Det är alldeles nödvändigt att staten har ansvaret för att skolan ska kunna bli likvärdig oavsett var du bor och för att alla elever ska ges chansen att nå sin fulla potential.
– Visst, man kan skruva lite här och där och försöka tolka reglerna på olika kreativa sätt för att vrida ur lite extra pengar men det löser inte det grundläggande problemet. Dagens system är så kortsiktigt att det blir förödande.
- Fotnot: Intervjun gjordes i mitten av maj, före kongressen där Sveriges Lärare valde ny ordförande.
LÄS MER:
Kommunerna har 50 miljarder – sparar ändå på skolan
Avskedar lärare – trots vinster och överskott
Kristins kommun har 1,2 miljarder – skolor hotas att stängas
