Kommunerna har 50 miljarder – sparar ändå på skolan

Långt ifrån alla Sveriges 290 kommuner använder sig av möjligheten för att stoppa slakten av skolan.

Nedskärningar Slakten är här. Hundratals, kanske tusentals, lärare och förskollärare riskerar att bli av med jobbet när landets kommuner går fram med tuffa besparingar inom skolan.
Men det finns pengar.
Totalt 50 miljarder kronor från tidigare vinster finns undanlagda i en okänd fond.

Jan Huss

11 jun 2024

Listan på kommuner som sparar in på personal i skolorna fylls på i en rasande takt.

Senaste tidens varsel: Gävle, 65 personer, Hörby, 50 personer, Vänersborg, 16 personer, Eskilstuna, 72 personer …

De senaste årens höga inflation är en orsak, vilket medfört att kommunernas pensionskostnader har skjutit i höjden. Minskat elevunderlag en annan.

Men det finns resurser undanlagda. De senaste tio åren har kommuner kunnat fondera en del av sina stora vinster från goda år för att använda dem om ekonomin tillfälligt blir sämre, bland annat för att slippa säga upp personal.

Fonderingen kallas RUR, resursutjämningsreserv, där kommuner och regioner tillsammans har 50 miljarder kronor.

En svindlande summa i en för många okänd reserv, vilken i genomsnitt rent teoretiskt skulle betyda 170 miljoner per kommun.

Stora summor fonderade

Men det är långt ifrån alla Sveriges 290 kommuner som använder sig av den möjligheten för att stoppa slakten av skolan. Av byråkrati, regler och av ovilja eftersom det kan finnas investeringsbehov i en nära framtid som man finner mer angelägna än att rädda lärarjobb.

Läs fler artiklar om nedskärningar i skola och förskola här.

Enligt SCB har 226 kommuner och elva regioner stora summor fonderade i RUR.

Men det finns ett problem. Enligt regelverket får endast kommuner med underskott ta del av RUR-pengarna.Under 2023 var det endast 69 kommuner som hade ett underskott, och av dem avsåg endast 40 kommuner att använda de öronmärkta pengarna, enligt Sveriges kommuner och regioner.

Regelverket ifrågasattes av finansminister Elisabeth Svantesson i sin budgetpresentation i höstas: ”Det finns möjligheter för kommunerna. Man har haft stora överskott under flera år, och man har en resultatutjämningsreserv.”

”Kan använda flexibilitet”

Hon uppmanade även kommunerna att åberopa ”synnerliga skäl”, med anledning av den höga inflationen, för att göra avsteg från kravet på en budget i balans för att slippa skära ner i välfärden.

Elisabeth Svantesson (M).

– Man kan använda den flexibilitet som finns i själva regelverket, sa Elisabeth Svantesson.

Även skolminister Lotta Edholm har sagt att hon vill att tidigare års vinster ska användas.

– Jag kan konstatera att resultatutjämningsreserven får under vissa förutsättningar användas för att undvika kortsiktiga och kraftiga nedskärningar, säger Lotta Edholm till Vi Lärare.

Där ändrades regeln

Johan Ernestam, utredare hos Sveriges Lärare, vet vari problemet ligger.

– Som de flesta kommuner har skrivit sitt regelverk var det rätt svårt att använda RUR-pengar i den inflationschock vi såg. Det hänger ihop med att de flesta har regler baserade på skatteintäkternas utveckling, inte kostnadsutvecklingen, säger han.

Den regeln ändrade Trelleborgs kommun i höstas för att frigöra RUR. Ändringen överklagades men i väntan på beslut från Förvaltningsrätten försöker nu andra kommuner göra samma manöver.

Regler och lagar stoppar

Det finns i huvudsak två skäl för att kommunerna inte använder sina avsatta medel:

– De skäl som kan finnas är för det första kommunernas egna regelverk för när RUR får användas och, för det andra, att de ändå ser att den nivå de ligger på i dag inte är långsiktigt hållbar – då kommer RUR-användande bara bli ett tillfälligt plåster på såret, inte någon permanent lösning, säger Johan Ernestam.

Dessutom sätter kommunallagar käppar i hjulen för användandet av RUR, enligt fackförbudet LO:s utredare Johan Enfeldt, eftersom en kommun inte får använda överskott från förr till att finansiera driftskostnader kommande år. Överskott får bara användas till att förstärka det egna kapitalet, till exempel genom att lösa dyra lån eller bygga nya fastigheter.

Fotnot: Av de 50 miljarderna i RUR, resursutjämningsreserven, står kommunerna för 34 miljarder och regionerna för 16 miljarder.

Resultatutjämningsreserv (RUR) och kommunal budget

Kommunerna är skyldiga enligt lag att inte lägga en budget som går med förlust.
Undantag kan göras om "synnerliga skäl" föreligger.
Varje år ska bära sina egna kostnader. Överskott från ett år används inte för att finansiera verksamheter ett kommande år.
Under vissa förutsättningar tillåts kommunerna reservera delar av ett positivt resultat i en RUR, som kan användas för att kompensera för vikande inkomster eller stigande utgifter ett annat år.
Pengarna i RUR får bara användas om årets resultat i annat fall blir negativt.
Det är frivilligt för kommunerna att ha en RUR eller inte.

Av samtliga 290 kommuner har 226 avsatt pengar i en RUR. 223 kommuner beräknas gå med överskott 2023, 17 beräknas nå ett nollresultat och 48 stycken räknar med att gå med underskott.

Källa: SKR