
”Vi jobbar för att alla legitimerade lärare ska få behålla jobbet”, säger Therese Bergman, ordförande för Sveriges Lärare i Trelleborg.
Therese Bergman är ordförande för Sveriges Lärare i Trelleborg: ”Vi har ett rätt bra samarbete med kommunen”, säger hon.
Nedskärningar
Trelleborg stod inför kraftiga neddragningar inom skolan.
Reserverna som fanns fick inte användas.
Då gjorde man det ändå.
Situationen i Trelleborgs skolor ser ut som i de flesta andra kommuner just nu – väldigt ansträngd.
Men på ett sätt skiljer sig Trelleborg från många andra. Det finns en otvungen dialog mellan Sveriges Lärare och kommundirektörerna.
– Vi har ett rätt bra samarbete med kommunen. Det är ett lösningsorienterat klimat. Vi underminerar inte varandra, säger Therese Bergman, ordförande för Sveriges Lärare i Trelleborg.
Ett minskat elevunderlag innebar att 35 personer i skolan blev övertaliga. Ett dussin var medlemmar i Sveriges Lärare. Möten hölls där Therese Bergman förklarade vilka konsekvenserna skulle bli och de styrande lyssnade.
– Det löste sig. Alla erbjöds motsvarande tjänster i andra delar av kommunen, säger Therese Bergman.
Trelleborg hade 375 miljoner i sin RUR men de var låsta och fick inte användas på grund av reglerna som stipulerades när den skapades.
De flesta kommuner som använder sig av RUR har liknande regler. Pengarna får bara användas om skatteunderlaget viker och om kommunen går back.
Den senare regeln var inget problem för Trelleborg. Kommunen skulle gå back, men inte i första hand på grund av minskade skatteintäkter utan på grund av ökade kostnader till följd av inflationen.
Pensionskostnaderna förväntades öka kraftigt under två år för att sedan minska när inflationen gick ner. Något behövde göras.
”Vi jobbar för att alla legitimerade lärare ska få behålla jobbet”, säger Therese Bergman, ordförande för Sveriges Lärare i Trelleborg.
Finansministern Elisabeth Svantesson hade under hösten nämnt att det fanns möjligheter att åberopa ”synnerliga skäl” för att lösa problemet, men har senare tonat ned påståendet.
Många kommuner hävdade att hon hade fel och hänvisade till kommunlagen.
Men Trelleborg ansåg att inflationen var en ”extraordinär” händelse som skulle få långtgående konsekvenser om inget gjordes. Inte minst för skolan, som Therese Bergman förklarat.
Så de ändrade helt frankt sina riktlinjer om när RUR-pengarna fick användas. Underskott i budgeten till följd av hög inflation lades till.
– Det stämmer att kommunfullmäktige fattade beslut om ändrade riktlinjer kring disponering av RUR inför beslut om budget för 2024, säger Henrik Weimarsson, biträdande kommundirektör och ekonomidirektör i Trelleborg.
Ändringen överklagades till förvaltningsrätten i det närmaste omedelbart men genomfördes ändå.
– Det var en hög inflation som bland annat innebar att pensionskostnaderna förväntades öka kraftigt under två år för att sedan minska när inflationen gick ner. För att kunna hantera situationen med målet att inte behöva skära ner kraftigt i verksamheternas budgetar för 2024 för att sedan kunna höja budgetarna igen året efter, beslutade kommunfullmäktige om att justera riktlinjerna så att även ett underskott till följd av den tillfälliga och extraordinära kostnadsökningen kunde täckas med RUR, säger Henrik Weimarsson.
Henrik Weimarsson.
Beslutet innebär att kommunen kommer att kunna använda mellan 23 miljoner kronor och 126 miljoner kronor ur RUR för 2024 och enligt Henrik Weimarsson räddade det jobbet för många, framför allt lärare.
– Om RUR inte hade kunnat användas för budgeten 2024 skulle kommunfullmäktige ha varit tvungen att täcka underskottet på annat sätt, sannolikt genom minskade ramar till nämnderna. Hur stor en sådan minskning skulle ha varit för Bildningsnämnden, alltså förskola och skola, är svår att svara på, men den nämnden står för 43 procent av kommunens budget så det hade antagligen blivit en betydande del, säger Henrik Weimarsson.
Trelleborg kommer att ha ett vikande elevunderlag fram till åtminstone 2027 så övertalighetshotet finns fortfarande runt hörnet.
– Vi jobbar för att alla legitimerade lärare ska få behålla jobbet. Samtidigt ska man komma ihåg att jobbet blir ohållbart utan elevassistenter. Visstidsanställda ryker alltid först.
Men det goda samarbetsklimatet tycks bestå.
– Om vi har frågor eller om något skaver så har vi bra forum för att ta upp stort som smått. Alla kommer till tals. Är det något akut så kan vi alltid mejla hr-direktören eller kommundirektören. Visst finns det konflikter men jag tycker att vi hittills lyckats lösa det så att alla blivit nöjda.
Fler kommuner har nu följt Trelleborgs exempel och skrivit om sina riktlinjer kring RUR för att kunna använda tidigare års överskott för att slippa skära ned på till exempel skolor.
Av samtliga 290 kommuner har 226 avsatt pengar i en RUR. 223 kommuner beräknas gå med överskott 2023, 17 beräknas nå ett nollresultat och 48 stycken räknar med att gå med underskott.
Källa: SKR
Kommunerna har 50 miljarder – sparar ändå på skolan
Avskedar lärare – trots vinster och överskott
Kristins kommun har 1,2 miljarder – skolor hotas att stängas
Åsa Fahlén om miljarderna: ”Oerhört provocerande”
SKR: Så kan kommunernas pengar rädda lärarnas jobb
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Annat SKR skeptiskt till kraven från Sveriges Lärare.
Krönika ”Hoppas att staten inte försitter detta gyllene tillfälle”, skriver Per Kornhall.
Debatt ”Den havererade provplattformen är dock bara toppen av ett isberg” skriver representanter för Elevernas riksförbund.
Digitala nationella prov Så tvingas lärarna lösa problemet – för att genomföra nationella proven.
Debatt ”Jag tror att jag med flera verksamma i skolan värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står”.
Debatt Grundskolechefen efter Wimans krönika: ”Uppgifterna om Kunskapsskolan stämmer inte”.
Debatt Tjänstefördelningen pågår: ”Här är receptet på bra arbetsmiljö”.
Ledare Samtidigt med sorgearbetet efter morden på Risbergska skolan gäller det att börja forma en väg framåt.
Digitala nationella prov Har kostat 697 miljoner: ”Vi kräver att Lotta Edholm och Skolverket förklarar sig”.
Debatt Forskaren varnar för att obs-förslaget leder till ökat utanförskap och ökade kostnader
Debatt ”Min erfarenhet är att den lilla gruppen har gjort gott för dessa elever”, skriver Torbjörn Klasson som har arbetat som speciallärare i 37 år.
Debatt Forskaren: ”Nya läroplanen stick i stäv mot egna målen när det gäller digitaliseringen”.
Krönika ”Bo Jansson har bokstaverat det vi andra har gormat oss hesa om i flera år.”
Digitala nationella prov Har lagt två veckors arbetstid på att hantera en plattform som brustit flera gånger.
Debatt Pedagogikprofessorn har intervjuat lärare – varnar för detaljstyrning av skolan.
Digitala nationella prov Drar i nödbromsen – beskedet till skolorna idag: ”Så ska ni göra istället.”
Arbetsbelastning Riksdagspartierna om sin syn på nya utredningen: ”Misstag ta bort usken”.
Politik Regeringen ålägger Stadskontoret att gå igenom skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning.
Debatt SPSM svarar på Filippa Mannerheims krönika om obs-klasser.
Debatt Så drabbas lärare och elever av Magnus Henreksons betygsförslag, skriver Patrik Andersson.
Debatt ”Undervisning där kartläggning av elevernas kunskaper är en beståndsdel ger läraren stabila underlag inför den viktiga betygsättningen”
Debatt ”Negativa reaktionen är lika väntad som deras argument är haltande” skriver Christian Liljeros.
Nedskärningar Avslutar förstelärartjänster: ”Respektlöst”
Debatt Svarar på kritiken mot kognitionsvetenskapen: ”Många lärare efterfrågar förändring”
Krönika ”SKR och alla andra ifrågasättare därute – vår arbetstid måste skyndsamt regleras. Helst i förrgår.”
Arbetsbelastning Förslagen om tuffa regleringar hyllas av Sveriges Lärare.
Arbetsbelastning Färre lektioner, tid till för- och efterarbete och mindre administration för lärare – om regeringens utredare får som han vill.
Arbetsbelastning Här är några av de viktigaste förslagen i Bo Janssons utredning.
Våld i skolan Lärarens oro efter att undervisningen på Risbergska är igång – ingen riskbedömning är gjord.
Arbetsbelastning Sveriges Lärares ombudsman Jens Ranta tipsar.
Arbetsbelastning För enkelt att sjukanmäla – då får lärarna agera bromskloss.
Debatt Skarp kritik mot hyllade betygsförslag: ”Oerhört komplicerat och onödigt krångligt”
Debatt ”Inkluderingsideologin avfärdar majoriteten av eleverna”, skriver läraren Therese Rosengren.
Hot och våld ”Jag hoppas att jag kommer att våga ingripa om något liknande händer igen” säger läraren till Vi Lärare.
Läsning ”Vi kommer att få läsande elever på lågstadiet” säger läsprofessorn Linda Fälth
Krönika ”L:s hjälpklasser får inte bli en slaskhink för de skoltrötta”, skriver Maria Wiman.
Lärarutbildning 39 procent på grundlärarprogrammet tar ingen examen – bristande kunskaper ligger bakom, enligt Riksrevisionen.
Krönika ”Ett stödsystem ska hjälpa eleverna, inte systematiskt förtrycka dem.”
Kursplaner Regeringens utredare lämnade på onsdagen över sina förslag om nya läroplaner.
Kursplaner Stora förändringar för skolan: ”Nya angreppssätt kräver utrymme, resurser och tid.”
Digitala nationella prov Rektorn väljer att kopiera upp reservprovet: ”Vi tänker inte chansa”.