Debatt: Flera problem får elever att halka efter i matten

Som gymnasielärare känner jag väl igen problematiken med elever som inte behärskar grundläggande matematik från årskurs 6. Det är en utmaning som inte bara påverkar elevernas fortsatta studier inom matematik, utan även deras förmåga att tillgodogöra sig andra ämnen och i förlängningen deras framtida möjligheter.

Min erfarenhet av att komplettera matematikundervisningen hemma är tyvärr talande för många familjers situation. Att vi lade ner så mycket tid på matematik redan från årskurs två, och med ett fokus på upprepning, belyser en central brist i dagens grundskoleundervisning: matematikens bredd och komplexitet kräver ett genomtänkt och iterativt pedagogiskt upplägg.

Flera olika problem

Varför brister grundskolans matematikundervisning?

En stor del av problemet ligger i att matematikämnet är så omfattande. Det handlar inte bara om att lära sig regler och formler, utan också om att utveckla ett matematiskt tänkande – en förmåga att analysera, resonera och lösa problem. Detta tankesätt tar tid att utveckla och kräver kontinuerlig övning och fördjupning.

• Bristande repetition och progression: Ofta upplever vi att grundskolan stressar igenom olika matematiska koncept utan tillräcklig tid för repetition och förankring. Nya områden introduceras innan de tidigare har befästs ordentligt, vilket skapar luckor i kunskapen.
• Fokus på snabba lösningar istället för förståelse: Det finns en risk att undervisningen fokuserar mer på att eleverna ska kunna räkna ut ett korrekt svar snabbt, snarare än att de verkligen förstår koncepten bakom uträkningarna. När eleverna inte förstår ”varför” riskerar kunskapen att bli ytlig och svår att applicera i nya sammanhang.
• Heterogena elevgrupper: Lärare i grundskolan står inför en stor utmaning med att undervisa i grupper där eleverna har mycket olika förkunskaper och inlärningsstilar. Det är svårt att anpassa undervisningen så att den möter allas behov, vilket kan leda till att de som har svårt hamnar efter.
• Otillräcklig tid för fördjupning: Med en läroplan som spänner över så många områden kan det vara svårt att hinna med den fördjupning som krävs för att eleverna ska uppnå en djupare förståelse för matematik.

Lösningarna på problemen

Vad kan göras?

För att komma till rätta med detta behöver vi en grundlig översyn av matematikundervisningen i grundskolan. Några potentiella åtgärder kan vara:

• Tydligare progression och mer repetition: En tydligare struktur där varje matematiskt område befästs ordentligt innan nästa introduceras, med inbyggda repetitionsmoment.
• Fokus på förståelse framför snabbhet: Undervisningen bör prioritera att eleverna utvecklar en djup förståelse för de matematiska principerna, även om det tar längre tid.
• Resurser för extra stöd: Mer resurser och mindre klasser skulle ge lärare möjlighet att ge mer individanpassad undervisning och extra stöd till de elever som behöver det.
• Samarbete mellan stadier: Ett tätare samarbete mellan grundskolan och gymnasiet kan också bidra till att skapa en mer sömlös övergång och bättre förståelse för vilka kunskaper som krävs på gymnasiet.

Min historia bekräftar vikten av ett långsiktigt engagemang för matematikinlärning. Nu måste vi se till att alla elever får den möjligheten inom ramen för skolans undervisning.

Det viktigaste steget är att utöka matte tiden i skolan till 1 enkel timme om dagen, utan att ta tid från andra ämnen, vilket inte är helt ovanligt. 

Hans Mingert, gymnasielärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Hård kritik mot matteutbildning för F–3-lärare

Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare

Ny studie: Matteångest kan leda till sämre lärande

Så kan man undvika att elever får matteångest

Så kan man stärka elevernas matematiska självförtroende

Inger stärker eleverna och höjer matteresultaten