Facket om ändrad skolpeng för friskolor: ”Äntligen fattar de”
Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, är positiv till att ersättningen för friskolor ska göras om från grunden. Foto: Pär Bäckström
Friskolor
Regeringens direktiv till utredningen om skolpeng föreslår olika nivåer för friskolor och kommunala skolor – eftersom de kommunala dras med större kostnader.
– Allt annat vore orimligt, säger Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
LÄS ÄVEN: Kornhall: Ett av de största fallen framåt i svensk skolpolitik
Åsa Fahlén är positiv till två av direktiven som enligt Dagens Nyheter ska ligga till grund för den utredning om skolpeng som regeringen förväntas lägga fram i dagarna.
– Det som man kan utläsa av artikeln är att regeringen har insett att de kommunala skolorna har ett annat uppdrag och ett annat ansvar. Allt annat vore orimligt. Sen kan man tycka att förslaget låg på bordet hos en annan regering och då röstade man ner det. Men bättre sent än aldrig, säger Åsa Fahlén.
”Spelar på olika planhalvor”
Hon är också nöjd med att skolminister Lotta Edholm (L) uppmärksammar konkurrensen om elever som en drivande faktor.
– Man spelar på olika planhalvor. En friskola kan säga ”Nu har vi 28 elever, nu sätter vi stopp” eller man kan ta in fler elever. Kommunen kanske står med en klass på 23 elever med samma kostnader för personal och lokaler, vilket gör det dyrare för en kommunal skola.
Dessa delar har de fångat, och det är bra, säger hon. Samtidigt är förslaget bäddat för risker.
– Det verkar vara ett krångligt sätt att komma åt frågorna. Sätter man en skolpengsnorm, även om man differentierar den mellan fristående och kommunal verksamhet, så är risken att golvet blir lågt. Kommuner som idag lägger mer – kommer de bara att förhålla sig till normen? Andra kommuner kanske inte har råd.
– Det enklaste vore att staten satte pengen och betalade den själv – det hade gjort den största likvärdigheten, säger Åsa Fahlén.
”Olika ambitioner för skolan”
Ett problem är att kommunerna har olika ambitioner när det gäller skola.
– Kommunerna har olika ekonomiska förutsättningar, och även om man lyckas skruva på det så har kommunerna olika ambitioner för skolan. Det är det grundläggande ideologiska felet: har vi nationella styrdokument för skolan, läroplaner så har vi bestämt att skolan ska vara kompensatorisk. Och sen kan kommunen ändå få välja – det går inte ihop, säger hon.
En faktor som håller nere kostnaderna för friskolorna är färre behöriga lärare. Hur ser ni på det?
– Lärare med rätt behörighet ska finnas överallt. Men jag vet inte om de tänker in detta i förslaget, säger Åsa Fahlén.
LÄS MER:
Granskning: Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor
Efter kritiken mot skolpengen till friskolor: Löser inte problemen
För och emot – därför strider de om skolpengen
