Regeringen ska förändra skolpengen till friskolorna

Skolminister Lotta Edholm vill komma till rätta med att friskolorna idag är överkompenserade i förhållande till kommunernas uppdrag.

Friskolor Regeringen vill göra om ersättningen till friskolorna – med en statlig norm.
– Vi har ett friskolesystem som inte fungerar som det var tänkt. Därför ska ersättningen bygga på de kostnader som friskolorna faktiskt har, säger skolminister Lotta Edholm (L), till Dagens Nyheter.

Emma Olsson

2 nov 2023

LÄS ÄVEN: Kornhall: Ett av de största fallen framåt i svensk skolpolitik

Tidningen har tagit del av de direktiv som ligger till grund för en ny skolpengsutredning, som ska presenteras senare i veckan.

Medan den förra regeringen ville sänka bidragen till friskolorna – och blev nedröstade – satsar Tidöpartierna på att reformera själva skolsystemet, enligt uppgifter till DN.

Ansvaret för skolpengens storlek flyttas från kommun till stat.

Kommunerna räknar ut skolpengen baserat på sina snittkostnader per elev, vilket är orättvist eftersom kommunerna har högre kostnader.

”Friskolorna är överkompenserade”

Den ena delen av utredningen handlar om att komma till rätta med att friskolorna idag är överkompenserade i förhållande till kommunernas uppdrag, säger Lotta Edholm till tidningen.

Bland annat för att en kommun måste ta emot alla elever.

– Oavsett om det innebär att de måste bygga en ny skola eller inte. Det ger kommunerna kostnader som friskolorna inte har, säger Lotta Edholm, till DN.

Den andra delen ska undersöka om friskolorna dessutom driver upp de kommunala kostnaderna.

– Det är ett problem i många kommuner att friskolor faktiskt är kostnadsdrivande. Plötsligt, från en dag till en annan, kan det uppstå tomma platser i den kommunala skolan, samtidigt som den har kvar kostnader för till exempel lärarlöner och lokaler, säger hon.

När kostnaden ökar för den kommunala skolan kan skolpengen behöva räknas upp. Och får kommunala skolor mer pengar säger likhetsprincipen att friskolorna också ska ha – oavsett behov.

– Det är inte kostnadseffektivt, säger Lotta Edholm till DN.

Förslaget: Separata uträkningar

Regeringens förslag är därför en nationell skolpengsnorm, och att staten och inte kommunerna räknar ut ersättningen till friskolorna.

Det blir separata uträkningar där friskolans ersättning inte är beroende av kommunens.

– På så sätt separerar vi finansieringen av skolan, det blir en beräkning för friskolorna och en för det kommunala skolväsendet, säger hon.

Staten räknar ut en lägstanivå – men det kommer att handla om flera olika nivåer.

En friskola i glesbygd kan få lägre belopp för att hyreskostnaderna är lägre, men högre för att det är långa avstånd.

Kommunerna kan också välja en högre nivå, både till egna skolor och friskolor, till exempel för att kunna kompensera elever i utsatta områden eller för att satsa på läromedel.

Nästa steg för regeringen är att presentera en utredare som kommer med de exakta förslagen.