Kängan till regeringen: ”Märkligt att betyget inte får utredas”

Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand vill se en bred utredning av betygssystemet. Foto: Oskar Omne

Betygssystemet i grundskolan bör utredas och det förutsättningslöst.
Det kräver Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.
– Det är väldigt märkligt att regeringens utredare inte får granska alla aspekter, inklusive F-betyget.

För knappt ett år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning med uppgift att bland annat analysera för- och nackdelar med dagens system för övergång från grund- till gymnasieskolan.

Utredningen hade även i uppdrag att vid behov lämna förslag på förändringar som gör att elever som haft svårt att nå målen i grundskolan får bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivet.

Vill lyfta på alla stenar

I våras antog den nuvarande regeringen ett tilläggsdirektiv med innebörden att utredarens förslag inte får innehålla en skrotning av betyget F. Betygssystemet ska även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.

– Vi vill ha en utredning som lyfter på alla stenar och där svaren inte är bestämda på förhand. Jag tycker att det är väldigt märkligt att regeringen inte låter utredaren titta på alla aspekter. Det är det mest ansvarsfulla som en regering kan göra, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vad tycker du om F-betyget?

– Det finns flera studier som visar att dagens betygssystem har flera negativa effekter, inte minst när det gäller utslagning av elever och ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Att så många 15-åringar som är fallet i dag slås ut är inte värdigt ett land som Sverige. Vi ställer därför frågan om det är rimligt med en godkändgräns i en obligatorisk skolform.

Är det rimligt?

– Det är en fråga som bör undersökas, vilket utredningen också borde få göra.

Många elever slås ut

– Gruppen som inte når gymnasiebehörighet innehåller allt från elever som har F i ett enstaka ämne till elever som kommit sent till Sverige och har svårt med språket, elever med npf-problematik, elever som knappt satt sin fot i skolan och elever med inlärningssvårigheter. Många F hade kunnat undvikas om det i tid satts in rätt åtgärder.

Enligt förespråkarna är det väl det som F-betyget bland annat ska bidra till?

– Men så fungerar det inte. Verkligheten är på den punkten övertydlig. I stället för att få det stöd som de behöver, slås många elever ut.

– Vi har i dag ett betygs- och ett styrsystem som tillsammans gör att likvärdigheten brister och att skolans kompensatoriska uppdrag försvåras, för att inte säga omöjliggörs. Priset betalar dels de individer som inte klarar grundskolan, dels samhället i stort. En stor grupp ungdomar hamnar i utanförskap.

Krävs en bred utredning

Är inte ett borttagande av ­betyget F detsamma som sänkt ambitionsnivå?

– Nej, det anser vi inte. Men frågan om betyget F är mångfasetterad. Därför krävs det en bred utredning som undersöker alla parametrar innan man kan dra några säkra slutsatser. 

– Till det ska läggas betygsinflationen som till stora delar drivs av att vi har en marknadsskola. Betygsinflationen gör att ett och samma betyg i dag inte är en indikator på samma kunskap och ytterligare ett skäl till att systemet behöver ses över.