Christan Liljeros under Sveriges Lärares manifestation på Sergels torg i Stockholm.
”Marknadsskolan förstör hela skolväsendet”
Christian Liljeros är lärare och fackligt ombud inom Academedia.
Debatt ”Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning, och uppstår inte bara av en lyckosam slump”, skriver Christian Liljeros.
Vinstdrivande skolbolag är och utgör marknadsskolans kärna. Men det vi kallar marknadsskolan sträcker sig mycket längre och går djupare än så. Den genomsyrar, påverkar, förstör hela skolväsendet.
Jag är själv gymnasielärare och facklig företrädare inom Sveriges största friskolekoncern Academedia, och vi är många lärare som arbetar i friskolor.
Det finns nog ingen som ifrågasätter att vi som är lärare i friskolor gör det bästa vi kan. Precis som alla lärare gör vi allt för att skapa så bra förutsättningar som möjligt i våra klassrum, för våra elever. Problemet och diskussionen ligger inte där, utan i marknadsskolans övergripande och ingripande strukturer. I att yta, rykte och marknadsföring är viktigare än skolans innehåll.
”Rätt kunder” är lönsamma
I marknadsskolan blir elever och vårdnadshavare kunder. Alla skolor strävar efter att attrahera ”rätt kunder” – rätt kunder är lönsamma kunder. Lönsamma kunder är elever som inte behöver kostsamt kompensatoriskt stöd. Det ser vi tydligt på grundskolan där friskolor lockar barn och föräldrar från socioekonomiskt privilegierade grupper.
På gymnasiet, inte minst här i Stockholm är skolbolagens bidrag till segregationen ett helt annat. Det så kallade fria skolvalet till gymnasiet omfattar i verkligheten bara elever som har höga betyg från grundskolan. De eleverna väljer i ganska liten utsträckning aktiebolagsskolor. Men elever med ofullständiga betyg eller låga betyg från grundskolan är i praktiken helt hänvisade till någon av skolkoncernerna.
Inga av dessa pengar hamnar i skolan.
Skolbolagen menar att aktieägarna tillför kapital. Men kapitalet i sammanhanget byter nästan uteslutande ägare på en andrahandsmarknad. Academedia-aktier byter ägare i genomsnitt cirka 200 000 gånger per dag på börsen. Inga av dessa pengar hamnar i skolan.
I verkligheten tillför skolkapitalismen knappt några nya resurser. Det kapital som en gång sattes in har plockats ut i vinster, många gånger om. Den mängden växer för varje år som det världsunika experimentet marknadsskola tillåts fortsätta.
Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning, och vinster uppstår inte bara av en lyckosam slump. Vinster är förväntade, och bestämda. De skrivs till och med in i chefernas bonusprogram som ett krav.
Vinster planeras noga för i budget, på skolorna, i klassrummen. Genom lägre lärartäthet och större barngrupper. Genom lägre behörighetsgrad och högre arbetsbelastning. Genom osäkra anställningar, mindre elevhälsa och studie- och yrkesvägledning. Genom avsaknad av idrottshallar och bemannade skolbibliotek. Med mera, med mera.
Vi är inte extrema
Skolbolagen anlitar lobbyister och anställer opinionschefer. Det ses som ett kostnadseffektivt motvärn mot att deras sugrör till statskassan skulle strypas politiskt. Tyvärr är det fortfarande politiker som sväljer det betet.
Men Sveriges Lärare står enade! Svenska folkets åsikt är tydlig. Och ja – vi är ett reellt hot mot deras vinstmaskiner. Men det är inte vi som är polariserande eller extrema.
Vi står enade, vi står för sunt förnuft och representerar den demokratiska folkviljan!
Christian Liljeros, lärare och fackligt ombud inom Academedia
- Texten är det tal Christian Liljeros höll i samband med Sveriges Lärares manifestation på Sergels torg i Stockholm 14 juni 2026.
LÄS MER:
Här pressar de politikerna: Backa inte från reformen
