25 miljarder – priset för ett misslyckande i skolan

Regeringens skolbudget för 2026 är drygt 4,3 miljarder kronor.

Mer än fem gånger så mycket, 25 miljarder kronor, kostar varje årskull med elever som lämnar skolan utan gymnasieexamen, och utan arbete.

Det visar en kalkyl som Sveriges Lärare beställt av utredningsföretaget Krut AB.

– Sverige har inte har råd med uteblivna investeringar i skola och utbildning. Det är nu tydligare än någonsin, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

”Räknat lågt”

Summan omfattar en femårsperiod.

 – Trots att vi räknat lågt och försiktigt är siffran hisnande. Men det mest upprörande i det här är inte kostnaden i sig utan att den hade kunnat vara enormt mycket lägre om politikerna hade prioriterat rätt, säger Anna Olskog.

Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Kring åtta av tio lärare uppger att de inte kan ge eleverna det stöd de behöver, enligt en tidigare rapport från förbundet.

Skolverket har visat hur särskilt stöd sätts in för sent, ofta först på högstadiet.

Och varje år lämnar 20 000 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Av de som går vidare till gymnasiets introduktionsprogram, är det endast en femtedel som går hela vägen till studenten.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark har satt en siffra på skolmisslyckandena.

Deras kalkyl visar att i varje årskull kommer 10 000 av eleverna utan gymnasieexamen att hamna i utanförskap, utanför arbetsmarknaden.

Kostnaderna i kalkylen bygger på prislistor för de insatser som överstiger de vanliga kostnaderna för till exempel vård.

”Tung erfarenhet”

– Bakom varje enskild siffra i den här statistiken finns en elev som i hundratals ögonblick behövt mer än vad förskolan eller skolan förmått ge. Det är en tung erfarenhet som lärare att se behoven, men verka i ett system där de inte kan tillgodoses. Det är både inhumant och samhällsekonomiskt korkat att låta detta fortgå, säger Anna Olskog.

Sveriges Lärare kräver att staten tar över ansvaret för finansieringen av skolan och fördelningen av resurser.

Krav på maxtak

Även om facket har vunnit riksdagens gehör om ett maxtak för undervisningstiden och ett golv för planeringen, saknas fortfarande verkliga förslag om andra viktiga åtgärder för att lärare ska kunna ge alla barn och elever de stöd de behöver.

Nyligen föreslog förskoleutredningen maxtak för barngrupperna, och utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har lovat en utredning av klasstorlekarna.

– Det är viktiga steg på vägen, men vi är inte nöjda förrän alla barn och elever får den undervisning och det stöd de har rätt till, samt möts av lärare med rätt förutsättningar. Skolmisslyckanden är ett politiskt ansvar och det krävs handling  för att undvika dem, säger Anna Olskog.

LÄS ÄVEN:

Riksdagen: Ny typ av stöd – extra anpassningar skrotas

Kommunlistan: Här är barngrupperna för stora

Kräver högre status för förskolan: ”Ses som service”