David Lindberg (L) och Anders Ygeman (S) står bakom riksdagsbeslutet om ett tak för undervisningstiden och ett golv för planering och efterarbete.
Politisk enighet om lärarnas frågor: ”Hoppfullt”
Under Sveriges Lärares seminarium i Visby, lett av ordförande Anna Olskog, var David Lindberg (L) och Anders Ygeman (S) överens om hur skolmisslyckanden ska vändas.
Valet 2026
På scenen är Liberalerna och Socialdemokraterna ense om hur det svenska skolmisslyckandet ska vändas. När det kommer att ske är inte lika tydligt.
– Många av de här sakerna borde varit omhändertagna för längesedan, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Det är Almedagsvecka i Visby, valåret 2026.
Seminariet heter ”Vad kostar ett skolmisslyckande”, och Sveriges Lärare har svaret.
En färsk rapport har landat i samhällskostnader på 25 miljarder kronor för varje årskull, räknat på en femårsperiod.
– Det här är allvarliga siffror och jag vill att den här rapporten får stor tyngd när det gäller att rätta till de problem vi har i svensk förskola och skola, säger Anna Olskog.
Summan motsvarar fem rejäla statliga skolsatsningar.
– Vi vet vad skolpolitiska reformer brukar kosta. Riktigt stora satsningar ligger på fem till sju miljarder, det är viktigt att ha som en fond till det samtal som ska föras här, säger Patrik Ribe, utredningschef på Sveriges Lärare.
Samlar makthavarna
Lärarfacket samlar Anders Ygeman, Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, statssekreterare David Lindberg (L) och ledarskribenterna Tove Lifvendahl (SvD) och Anders Lindberg (Aftonbladet) för att hitta svar på hur fler elever ska lämna svensk grundskola med behörighet till gymnasiet.
Idag är det 20 000 barn per år som inte når det målet.
Både Anders Ygeman (S) och David Lindberg (L) säger sig vilja ge skolan mer resurser.
Båda står bakom riksdagsbeslutet om ett tak för undervisningstiden och ett golv för planering och efterarbete.
De applåderar det slopade F-betyget, även om Anders Ygeman säger att beslutet snarare halverar än raderar utslagningen.
”Då känns det hoppfullt”
Båda partierna vill se mindre klasser i skolan.
– Skulle det bli verklighet och inte bara ha bäst-före-datum 13 september så känns det hoppfullt, säger Anna Olskog.
Hon håller med om att det fortfarande saknas ett ”när”.
– Det som var löftesrikt var att vi fick löften om att det ska komma resurser och att vi fick medhåll om våra krav. Samtidigt borde många av de här sakerna ha varit omhändertagna för längesedan.
Tomas Antonsson, Sveriges Lärare Gotland sa efter seminariet i Visby, som lockade stor publik, att han saknar beslut som gör skillnad.
I publiken sitter Tomas Antonsson, ordförande för Sveriges Lärare Gotland.
Glesbygdskommunen brottas med skolstängningar i kölvattnet av de minskade barnafödslarna.
– Politiken har så lätt att vara överens om att skolan är det viktigaste, men man ser det inte sen i den faktiska politiken. Jag saknar beslut som gör skillnad.
Tjafs om vinsterna
Kornen av politisk oenighet på scenen rör främst vem som är mest emot aktieutdelning till skolägare.
– Vi tillför ganska mycket resurser till svensk skola jämfört med andra länder, men många miljarder läcker till vinst till stora skolkoncerner. Vi måste täppa till det hålet så att de pengarna vi satsar på skolan också går till att hjälpa de här eleverna, säger Anders Ygeman.
David Lindberg (L) och Anders Ygeman (S) var överens om att mycket pengar tillfaller aktieägare istället för skolor.
David Lindberg vill se ett förstatligande.
– Vi måste få bort målstyrningen och återinföra regelstyrningen så att alla vet vad skola ska vara. Vi behöver både se till att de som jobbar i yrket får de bästa förutsättningarna, vi ska se till att få fler behöriga lärare, att det blir ett attraktivt yrke igen, vi måste se till att utbildade lärare återvänder till skolan, säger han.
”Jättekonstigt”
På Gotland brottas facket med låg behörighet.
– Det är jättekonstigt att vi som enda land i världen tillåter att miljarder går till aktieägare och det kanske finns ett samband mellan det och skolmisslyckanden, säger läraren Tomas Antonsson.
Ledarskribenterna Tove Lifvendahl (SvD) och Anders Lindberg (Aftonbladet) deltog i debatten i Visby om skolmisslyckanden.
Publikens applåder för valfrihet, betonat av ledarskribenten Tove Lifvendahl, klingar ungefär lika högt som applåderna för Anna Olskogs krav om slopade vinster:
– Skolans likvärdighet är ett nationellt ansvar och staten måste ta över finansiering och resursfördelningsansvaret. Elevernas möjlighet att få lyckas ska inte avgöras av bostadsort eller huvudman.
Lång nota
Samhällets nota är lång.
– Tidiga stödinsatser är samhällsekonomiskt lönsamt, förebyggande arbete är billigare än att hantera konsekvenserna av utanförskap, säger Olskog.
Men lärarerfarenheten svider värre.
– Det som sticker ut och som gör ont, jag får rysningar när jag pratar om de här ändå lågt räknade siffrorna, är vad de egentligen betyder. Bakom varje misslyckande står ett barn och en elev och en arbetsgrupp av lärare, avslutar hon.
LÄS ÄVEN:
25 miljarder – priset för ett misslyckande i skolan
