Forskaren: ”Alla behöver en lärare som pekar ut riktningen”
Hjärnforskaren Torkel Klingberg manar tillsammans med filosofen Åsa Wikforss till ett livslångt lärande i nya boken ”Varför lära?”.
Bildning
Bildning är nyckeln till ett lyckligare liv, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Och bildning börjar i skolan.
– Skolan är fantastisk, den har den kraftigaste effekten på den kognitiva utvecklingen, säger han.
LÄS ÄVEN: Nya böcker till bildningens försvar i nedskärningstider
Antika filosofer sjunger bildningens lov. Det gör även samtida filosofen Åsa Wikforss, i sin och Torkel Klingbergs bok ”Varför lära?” (Natur och Kultur, 2026).
De manar läsaren till livslångt lärande, kanske ännu viktigare i dag än på Aristoteles tid. AI verkar inte kunna ersätta klassisk bildning.
– Våra kognitiva förmågor – IQ, koncentration, arbetsminne – är beroende av kognitiva utmaningar. Lärandet som barn gör i skolan är precis en sådan kognitiv utmaning. IQ ökar med varje skolår, säger Torkel Klingberg.
Läraren avgörande
Han lutar sig dels mot egen forskning om IQ hos barn på lågstadiet, dels mot en norsk studie av barn som gått nio år i grundskolan, och barn som gått den äldre sjuåriga varianten. Justerat för ålder gick det i båda studierna att se att ett års extra skolgång hade positiv och mätbar effekt på IQ.
Och läraren har en avgörande roll.
– Allt lärande bygger på tidigare lärande, man kan själv inte plocka åt sig kunskap slumpmässigt. Man måste ta stegen själv på sin kunskapsresa, men alla behöver en lärare som pekar ut riktningen, säger han.
Och varje ny kunskap öppnar nya rum. I hjärnan stärks synapser, nya nätverk bildas.
Tolkningen av vad som är bildning varierar. Folkbildning. Den borgerliga bildningen. Eller en mer vänsterkodad bild av kunskap som frigörelse. Studiecirklar eller doktorsexamina.
Men effekten av kunskap är, enligt Klingberg, undersökt:
– Det finns ganska tydliga kopplingar mellan kognitiv förmåga, utbildningslängd och psykiskt välbefinnande. Lärande kan i hög grad kompensera för skillnader i ekonomisk bakgrund. Och skolan är en av de faktorer som bidrar till förändring.
LÄS ÄVEN:
För Åsa Wikforss måste hjärnan komma först
