Lärare på fängelseskolan: ”Jag vill ge dem självkänsla”

Det var 600 som sökte Kriminalvårdens 15 lärartjänster. Många nyexade lärare i jakt på ett första jobb men också många erfarna med en vilja och övertygelse att de skulle kunna göra skillnad, göra det som krävs för att hjälpa dessa barn.

Men goda ambitioner räckte inte för att ta sig igenom nålsögat för att bli en av de femton.

Rektorn Åke Svensson lade stor vikt vid tidigare erfarenheter. Han sökte efter speciella ord i ansökningarna: Resursskola, SIS, erfarenhet från skolor i utsatta områden. Hade man det fanns det ändå ännu en tröskel. Krav på att ha arbetat i både grundskola och gymnasium eftersom elevernas ålder kommer att sträcka sig mellan 14 och 17 år.

Fick en av tjänsterna

Julia Lindqvist lyckades och tog sig hela vägen till en tjänst som lärare i svenska på Rosersbergsanstalten. Efter en kortare tjänst på en högstadieskola har hon arbetat som lärare inom kriminalvården i flera år.

Hon trivs och uttrycker samma känsla som sina kollegor som svarat på frågan ”varför?” i andra medier:

– Här kan jag göra skillnad. På en vanlig skola är man en liten kugge i en stor maskin. Klasserna är stora och tiden räcker inte alltid till för alla elever.

Luttrat radar hon upp elevernas standardbakgrund: socioekonomiskt ansträngda, gäng, skolmisslyckanden, frånvarande pappor …

Hennes fokus ligger på att få eleverna att lyssna genom att bygga relationer. Men med krav på en kriminalvårdare ständigt på plats i klassrummet, tre veckors säkerhetsutbildning och ett trygghetslarm i fickan ter sig möjligheten till vad som ”tillit” normalt innebär begränsad.

– Visst, maktdynamiken är annorlunda på en anstalt men de intagna ser inte oss lärare som en del av fängelset. Vi är civilpersoner för dem så vår relation är normalare än den de har med kriminalvårdarna.

Dömda för grova brott

Och tillbuden under skoltid är få: ett larm på tre år, enligt Gabriel Wessman, kriminalvårdschef på anstalten Rosersberg.

Med den nya lagstiftningen som just trätt i kraft och som ska gälla i fem år kommer Julia Lindqvists yngsta elever att ha blivit dömda för brott som har minst fyra års fängelse som påföljd, till exempel mord, grov våldtäkt, grovt vapenbrott eller grov allmänfarlig ödeläggelse.

Grova brottslingar – men för Julia Lindqvist är de elever som ska bli sedda, få sin undervisning, sina betyg, anpassad undervisning vid behov, utvecklingssamtal …

– Många av våra elever har aldrig fått höra att de är duktiga, att de gör framsteg, säger Julia Lindqvist.

Strafftiden: En vårtermin

Men hon måste arbeta snabbt för att skapa relationer och lust till lärande.

Den som fyllt fjorton år och som döms för ett brott med minst fyra års fängelse som minimistraff kommer att få 80 procents straffrabatt. För ett tioårigt straff försvinner alltså åtta år direkt.

– Sedan ska tiden i häktet räknas bort och med frigivning efter två tredjedelars avtjänat straff återstår runt ett år av straffet, säger Gabriel Wessman.

För den 14-åring som dömts till fyra års fängelse blir det ungefär en vårtermin kvar av straffet.

Att få träffa sin lärare, få uppskattning och känna att någon bryr sig, lära sig saker, att det finns ett alternativ till livet man levt och som ledde till åtta kvadratmeter på Rosersberg blir det roliga. Skolan blir något man längtar till.

– Under skoltid träffar de dömda civilklädda personer som behandlar dem som människor. Jag vill ge dem självkänsla. Här får de lärarens uppmärksamhet och tid, säger Julia Lindqvist.

Haft elever med A

Klasserna är små, närmast behändiga – i alla fall på pappret. 5–8 elever, men eftersom ålders- och kunskapsspannet är stort får lärarna ändå fullt upp.

– Jag har haft flera elever med A i svenska. Spridningen i kunskap är stor men visst har jag haft elever med bra förkunskaper, säger Julia Lindqvist.

I fängelset är distraktionerna få. Lektioner mellan klockan 8.00 och 16.00. Totalt mobilförbud på hela anstalten, bevakade raster, bevakade gemensamhetsutrymmen, inlåsning i cellen.

På fem unga intagna går det åtta kriminalvårdare.

En grusplan för bollspel erbjuds på raster, lik de som ofta återfinns på baksidan av skolor runt om i Sverige, något mindre och utmanande kuperad, inhägnad med ett högt nät för att mota tillbaka förlupna bollar.

Skillnaden mot skolgårdens bollskydd är att det högst upp är försett med rulle efter rulle med en extra svårforcerad taggtrådtrådsvariant.

Snedträffar sker och träffar bollarna rakbladstråden fastnar de – och där stannar de.

– Vi tar inte ner dem, inte direkt i alla fall. Det skulle kunna sporra de intagna att göra det besvärligt för oss, säger Gabriel Wessman.

Kan lätt bli ett vapen

I en tårtbitsformad rastgård är väggarna klädda i träpanel. Solstrålarna som hittat in har slitit på plankorna. En spricka i träfasaden har uppstått, en risk har identifierats. En trasig kilformad träbit kan bli ett vapen som kan användas mot andra eller mot sig själv. Anstaltschefen känner på det spruckna träet, gör en notering.

Mycket arbete läggs på suicidprevention. Tv-apparaterna hänger bakom okrossbart plexiglas, inte för att skydda tv:n utan för att delar av en trasig tv kan bli vapen. Minsta karm kan användas för att fästa en snara. Impulskontrollen är svag hos barn i allmänhet, ofta ännu svagare hos många som sitter i fängelse. Det värsta har hänt.

Tar tid med utbyggnad

Anstalten är så fin den kan förväntas vara. Sliten, kantstött och medtagen men den fyller sitt syfte. En plats mellan offer och deras anhöriga och det fria samhället. Förvaring med rehabilitering. En växt i konstmaterial har placerats i elevernas gemenskapsutrymme.

Den byggdes 1988 med plats för 80 vuxna. För få, redan då. I omgångar har den byggts ut med tillfälliga moduler som snabbt permanentats. I dag är det dubbelt så många platser på samma yta. Trångboddheten är stor, friktionen mellan de intagna gör att minsta småsak riskerar att bli ett allvarligt tillbud.

Önskemål och planer för utbyggnad finns men bygglagar och byråkrati gör att det tar tid.

Cellerna, åtta till tio kvadratmeter med ett litet skrivbord, en liten bokhylla, en toalett i rostfritt stål och en säng. En ståldörr som låses från utsidan. Betongväggarna är målade i grönt eftersom forskning pekat på att det är lugnande.

Men verkligheten är som den är. I cellerna som nu förbereds för Sveriges yngsta fångar har man låtit gamla el-ledningar till sänglampor och andra detaljer vara kvar sedan utrymmet delats av två personer.

– Behovet av cellerna kan komma att öka. Om vi hade tagit bort ledningarna skulle det krävas mycket tid och arbete att sätta tillbaka dem. Nu kan vi snabbt lägga till en bädd, säger Gabriel Wessman.

Anstaltschefen placerar vant foten som en dörrstopp varje gång han låser upp en cell i den händelse att en upprörd intagen skulle kasta sig mot den för att komma ut.

Bekymmer för säkerheten

Precis som alla andra elever ska de som får sin undervisning bakom rakbladstråd, en vass variant av taggtråd ämnad för att orsaka skärsår, erbjudas utvecklingssamtal i sällskap med lärare och vårdnadshavare.

Det innebär ett bekymmer för en anstalt med säkerhetsrutiner.

– Vi måste utgå från att kodad information kan komma att överföras mellan den intagne och vårdnadshavaren, säger Gabriel Wessman.

Vårdnadshavare kommer också att få svårt att göra något motivationshöjande om barnet skulle få en F-varning. Anstalten erbjuder dock extra stöd till sina elever.

Viss anpassning av läroplanen har gjorts av säkerhetsskäl. Orientering och simning har tagits bort. Delar av hemkunskapen och kemi likaså. Individuell bedömning görs kring vilka redskap eleverna får använda.

Nära tårar vid avsked

Skolplikten i fängelse kallas sysselsättningsplikt. Att skolka eller bli hemmasittare i cellen bryter mot regelverket. Sköter man inte sina plikter blir det konsekvenser. Senarelagd frigivning kan vara en sådan konsekvens.

Julia Lindqvist har undervisat många unga fångar och känner att hon lyckats väl med sitt relationsbyggande arbete. Hon säger att hon tänker på sina gamla elever och hoppas att det går bra för dem, att de lyckas bryta sina destruktiva mönster, att deras självkänsla vuxit.

– Vissa har man kommit så nära att tårarna rinner när det är dags att ta adjö, säger Julia Lindqvist.

LÄS MER:

Akutläraren får kriminella att klara godkänt i skolan

F i slutbetyget – så mycket ökar risken för fängelse

”Viktigare att satsa på skolan än på polisen”