”Vi måste prata om elever som önskar lugn och ro”

På bara några månader gick hon från arbete som lobbyist på kommunikationsbyrån Narva Communication – kollega med bland annat den tidigare centerledaren Annie Lööf – via partisekreterarskap till att bli partiordförande och utbildningsminister.

I dagarna tillträder hennes företrädare Johan Pehrson jobbet som svensk ambassadör i Lissabon.

Enligt sin presschef Rebecka Kvart har Simona Mohamsson på grund av en ”mycket full kalender” inte möjlighet att ställa upp på en intervju med Vi Lärare.

Hon har därför svarat skriftligt på våra frågor.

Likvärdiga villkor

Vilken anser du är den svenska förskolans och skolans största utmaningar? 

– Det är dags att vi återigen behandlar skolan som den viktiga samhällsbärande institution den är. Därför vill vi att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna och att vi gör upp med de skadliga drivkrafter som finns i skolsystemet.

– Som ett första steg vill vi återreglera skolan, exempelvis gällande klasstorlekar, speciallärare och elevhälsa, så att villkoren blir likvärdiga i hela landet och så att alla elever tidigt får det stöd de har rätt till.

Vilken anser du är den viktigaste frågan på skolområdet under den kommande mandatperioden?

– Vi vill se bindande nationella regler för hur stora klasserna ska kunna vara, med ett tak på 20 elever per klass med start i lågstadiet. För oss är det prioriterat att det drivs igenom under nästa mandatperiod och att den statliga styrningen fortsätter att öka.

– Vi har redan ett färdigutrett förslag om maxtak för barngruppernas storlek i förskolan och en reglering av personaltätheten som nu bereds. Innan valet tillsätter vi också en ny utredning som ska ta fram motsvarande förslag även för skolan.

Hur ska det finansieras?

– Exakt hur det ska finansieras behöver utredaren titta närmare på, men jag kommer att fortsätta prioritera skolan i varenda budgetförhandling. Mitt mål är att samla en majoritet för ett förstatligande av skolan i Sveriges riksdag under nästa mandatperiod.

Vill återinföra hjälpklasser

Vad bör göras för att fler ska vilja utbilda sig till och arbeta som lärare?

– Jag vill att varje reform som riksdagen röstar igenom utgår från lärares perspektiv. Det kommer i längden att gynna eleverna mest. Vi har nu reglerat undervisningsuppdraget, vi arbetar med att reglera klasstorlekarna och vi återupprättar också ett stödsystem värd namnet. Min förhoppning är att de här reformerna, tillsammans med ytterligare satsningar på lärares förutsättningar och villkor, kommer att leda till att fler vill söka sig till, stanna kvar i, och återvända till läraryrket.

Hur vill ni öka ordningen och studieron i skolan?

– Jag vill att politiker slutar låtsas som att mer fortbildning skulle göra någon större skillnad. Lärare behöver bättre förutsättningar och en skolledning som backar upp dem.

– Vi vill lagstifta om mindre klasser och återinföra hjälpklasser för dem som återkommande stör ordningen i klassrummen. Vi måste våga prata om den stora majoriteten elever som bara önskar sig lugn och ro i klassrummen.

Skydda lärare som yrkestitel

Bör undantagen från kravet på lärarlegitimation begränsas ytterligare?

– Ja, vi vill skydda lärare som yrkestitel. Vem som helst kan inte kalla sig läkare, och vem som helst ska heller inte kunna kalla sig lärare. Därtill vill vi också se över samtliga, och ta bort flera av, undantagen – inte minst vad gäller undantagen för Waldorf och Internationella engelska skolan.

Bör skolor/huvudmän som använder sig av icke behörig personal straffas?

– Ja, vi vill att huvudmän som systematiskt anställer obehöriga lärare framför behöriga ska tvingas betala in pengar till en fond. Pengarna ska gå till fortbildning av obehöriga lärare. Det ska aldrig löna sig att välja bort utbildad personal.

”Överkompensation till friskolor ska bort”

För ungefär ett år sedan föreslog regeringens utredare Lena Holmdahl att det, med kommunernas större ansvar som motivering, bör införas ett avdrag på skolpengen till enskilda huvudmän på sex procent per år. Det är förslag som regeringen valt att skrota, bland annat efter häftig kritik från friskolornas branschorganisation Almega utbildning.

Bör det införas ett avdrag från ersättningen till enskilda huvudmän motsvarande kommunernas utbudsansvar?

– Jag tycker att det är helt självklart att överkompensationen till friskolor ska tas bort. Enskilda huvudmän ska inte ha betalt för kostnader de inte har.

Vill förbjuda utländskt ägande

Flera av de stora skolkoncernerna i Sverige, till exempel Internationella engelska skolan och Academedia, är till stor del utländskt ägda. Enligt en rapport av totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) finns det betydande säkerhetsrisker med utländskt ägande i svenska skolor, framför allt utomeuropeiskt ägande.

Bör offentligt finansierade friskolor kunna ägas – helt eller delvis – av utländska intressen/ägare?

– Nej, Vi vill förbjuda utländskt ägande. Svensk skola ska aldrig vara någon bakdörr in i landet för utländska intressen och deras möjligheter att påverka vårt samhälle. Skolan är – och måste behandlas som – en nationell angelägenhet.

Vi vill fasa ut vinstintresset ur skolsystemet.

Bör – privat ägda – offentligt finansierade förskolor och skolor ha rätt att dela ut ekonomiskt överskott till sina ägare?

– Vi vill fasa ut vinstintresset ur skolsystemet. Vi tycker inte att vinstincitamenten är förenliga med skolans uppdrag om att ge alla elever en utbildning av hög kvalitet.

Bör aktiebolag förbjudas driva offentligt finansierade skolor?

– Ja. Vinstdrivande aktiebolag har idag färre behöriga lärare och större klasser. Det är uppenbart att associationsformen bidrar till incitament och drivkrafter som inte passar särskilt väl med skolans uppdrag. De friskolor som idag är vinstdrivande aktiebolag ska därför omvandlas till en ny associationsform utan några vinstkrav.

Mer rättvist skolval

Trots att det i Tidö-avtalet utlovades ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem har det inte blivit något av det.

– Det är anmärkningsvärt att regeringen inte går vidare med planerna på ett gemensamt och obligatoriskt skolval samt en kortning av längsta möjliga kötid. Det är kanske den viktigaste reformen för att för att vi ska få ordning och reda och ett skolsystem som hänger ihop, sa Almega Utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck i våras till Vi Lärare. 

Bör det införas ett gemensamt och obligatoriskt skolval som sköts av en oberoende instans?

– Ja, vi menar att det finns alldeles för många brister med dagens system som vi behöver få ordning på. Det handlar både om att göra själva skolvalet mer rättvist för eleverna och att säkerställa att all relevant information är lättillgänglig, säger Simona Mohamsson.

”Leder till överetablering”

Bör kötid tas bort som urvalskriterium vid val/önskemål om skola?

– Vår uppfattning är att dagens system inte fungerar och att möjliga urvalskriterier behöver ses över i sin helhet.

Bör det införas ett kommunalt veto inför etablering av nya friskolor?

– Att friskolor kan etablera sig där de vill riskerar att leda till överetableringar och att skolans knappa resurser går till fel saker. Den fria etableringsrätten måste därför ses över med utgångspunkt i de negativa konsekvenser den innebär.

Sedan det nuvarande betygsystemet infördes under ledning av Jan Björklund, en av Simona Mohamssons företrädare som utbildningsminister och ordförande för Liberalerna, har cirka 250 000 elever lämnat grundskolan utan att vara behöriga att läsa vidare på något av gymnasieskolans nationella program.

Det nya betygssystemet, som är tänkt att börja gälla från sommaren 2028, innebär bland annat att dagens hårda F-gräns slopas.

Trots det beräknas mellan sex och åtta procent av en årskull inte uppnå gymnasiebehörighet i det nya systemet, enligt betygsutredningen beräkningar.

Vad vill ni ska hända med dessa barn?

– Vi vill att det ska vara möjligt för dessa elever att gå i en ny yrkesskola – som antingen kan leda till vidare studier inom de nationella yrkesutbildningarna eller till ett jobb. Möjligheten att läsa upp betyg inom introduktionsprogram ska i vissa delar finnas kvar. Men det är inte rimligt att kräva att alla elever ska sträva efter att läsa teoretiska program eller yrkesutbildningar, oavsett om de har förutsättningar att klara av det eller inte.

Bör systemet med förstelärare avskaffas?

– Liberalerna vill se över på vilka grunder karriärtjänster tillsätts. Bland annat behöver det bli på betydligt mer objektiva grunder än idag och på sikt kan det bli aktuellt att koppla ihop karriärtjänstsystemet med meriteringssystemet.

• FOTNOT: Intervjun med Simona Mohamsson ingår i Vi Lärares serie med partiernas skolpolitiska talespersoner.