![](/contentassets/3036a8c7265040aa94b29e7f2df589fb/pisa-matematik.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Resultat i matematik, dels som andel (%) elever på respektive prestationsnivå, dels efter landets genomsnittliga poäng (medelvärde). Länderna är rangordnade efter sitt medelvärde.
Margus Pedaste, professor i pedagogik vid Tartus universitet i Estland, lyfter de digitala hjälpmedlen som en del i framgången: ”De har bevisligen höjt elevernas resultat”, säger han.
Pisaraset
”Estland är det nya Finland”, konstaterade Skolverkets generaldirektör när Pisa-rapporten presenterades.
Hur har estniska skolor blivit så framgångsrika?
– Viktigast är nog att vi har lärare med både lång erfarenhet och stort självbestämmande, säger Margus Pedaste, professor i pedagogik vid Tartus universitet.
Han berättar att esterna är stolta över att ligga där i topp med Japan och Sydkorea, före alla andra europeiska länder.
– Men vi ester är modesta, medierna här har de senaste dagarna snarare fokuserat på att vi fick ett svagare resultat än 2018 i både läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Men för andra länder gick det ännu sämre under pandemin. Varför blev raset mindre hos er?
– Studier har visat att våra elever är relativt skickliga på att planera sitt eget arbete, de kan klara av att arbeta självständigt och reflekterande.
Och hur har ni lyckats utveckla dessa förmågor hos eleverna?
– För att vi har en hög andel kompetenta och erfarna lärare som rustat eleverna. För några år sedan visade en genomgång att lärare i estniska skolor i snitt har varit verksamma i 22 år, snittet för OECD är betydligt lägre.
Resultat i matematik, dels som andel (%) elever på respektive prestationsnivå, dels efter landets genomsnittliga poäng (medelvärde). Länderna är rangordnade efter sitt medelvärde.
Sedan lägger han till något som kanske kan överraska en svensk publik:
– En ytterligare del i framgången är de digitala hjälpmedlen. De har bevisligen höjt elevernas resultat och lärt dem att arbeta mer självständigt.
I Sverige har den snabba digitaliseringen fått skarp kritik, nu är det traditionella läromedel som gäller. Vad säger du om det?
– Utan att kunna tillräckligt om Sverige måste jag säga att det inte låter speciellt bra. Om digitala hjälpmedel används på rätt sätt är de oerhört viktiga för lärandet.
Resultat i naturvetenskap, dels som andel (%) elever på respektive prestationsnivå, dels efter landets genomsnittliga poäng (medelvärde). Länderna är rangordnade efter sitt medelvärde.
Vidare betonar Margus Pedaste att den fem år långa estniska lärarutbildningen är en bidragande orsak till framgångarna. Han tillhör själv en av utbildarna.
– Skolorna räknar med att de lärare som lämnar oss ska ha en masterexamen.
Estlands skolframgångar har inte gått obemärkt förbi, redan 2018 var landet bäst i EU. Studiebesöken är många, nyligen tog professor Pedaste emot ett besök från Tyskland.
– De hade varit i skolor i Finland också och tyckte att arbetet i klassrummen här var snäppet bättre, att eleverna följde lärarnas instruktioner med ännu högre koncentration.
Resultat i läsförståelse, dels som andel (procent) elever på respektive prestationsnivå, dels efter landets genomsnittliga poäng (medelvärde). Länderna är rangordnade efter sitt medelvärde.
Estland har jämfört sig med Finland – och lärt av Finland – ända sedan självständigheten 1991. Nu har man gått om storebror. Vad kan det bero på?
– I Finland har skillnaderna mellan de bäst och sämst presterande eleverna ökat på senare år, vilket drar ner deras totalsiffror.
Estland är på väg i den riktningen också, berättar han. I takt med att landet moderniseras och blir rikare så ökar också klyftorna. I Estlands fall handlar det i första hand om den ryskspråkiga minoriteten.
– De har hela tiden varit socioekonomiskt svagare, men nu ökar skillnaderna mot andra grupper i landet.
Ett nära samband med det här problemet är det faktum att även Estland börjar få brist på lärare, trots att yrket alltjämt är relativt populärt. Många av de erfarna lärarna är på väg att gå i pension.
Och precis som i Sverige är det i de socioekonomiskt svagare områdena som det är svårt att hitta behöriga lärare.
– För kanske tio år sedan hade vi knappt några obehöriga lärare, idag utgör de 13 procent.
Låt vara att estniska elever uppvisar goda akademiska resultat, men en ytterligare utmaning för Estland är att elevernas sociala välbefinnande inte ligger på samma nivå. Vad gäller graden av mobbning tillhör man de sämre länderna i OECD:s mätning.
– Det är en fråga som diskuteras flitigt här, berättar han.
Medan pandemin mest har betraktats som ett problem för barns utbildning över hela världen, kan Margus Pedaste också se något positivt som kom ut av den:
– Lärare har högt anseende i Estland och mellan 2013 och 2018 fördubblades det. Nu gissar jag att det ökat ytterligare, då föräldrar under pandemin insåg vilken otrolig roll som lärarna spelade för att hålla igång elevernas studier. De förstod i ännu högre grad vilka proffs det handlar om.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.