Läraren: Jag ser fram emot de nya betygen

Läraren Nicklas Mörk har haft starka åsikter om det nuvarande målrelaterade betygssystemet sedan det infördes. Han har bland annat hävdat att höga betyg är lönegrundande för många huvudmän. Att det tolkas som att läraren är duktig och att motsatsen också gäller.

– Jag är mycket positiv till det föreslagna betygssystemet då det innebär att staten tar ansvar för sådant som den enskilda läraren tvingats till men omöjligen kan ta ansvar för i nuvarande system, den nationella likvärdigheten.

– Staten tar ansvar för likvärdighet i betygssättning mellan skolor medan läraren ansvarar för fördelningen inom klassen. ­Kalibreringen kommer också i stor utsträckning hantera de negativa följder ur ett rättviseperspektiv som betygssystemet skapat, till exempel ”glädjebetyg” och ”relativ betygssättning”.

”En av de svåraste förändringarna att förklara”

Betyget F ska ersättas med betygen 1–3 och innebära ”begränsade kunskaper” vilket många tolkat som att kraven sänks för gymnasiebehörighet.

– Det här är en av de svåraste förändringarna att förklara för gemene man då många på ren instinkt vill hävda att ett slopande av F-betyget skulle innebära en kvalitetssänkning hos elever som kommer in på gymnasiet. Följden av ett system med både glädjebetyg och betygsinflation och där påtryckningar haft sin plats har blivit att en väsentlig andel av eleverna genom åren fått E eller D i betyg trots att de besitter precis likvärdiga kunskaper som elever med betyget F.

– Jag hoppas att det nya systemet kan leda till ett ökat fokus på undervisning och lärande både hos lärare och elever.

Försvinner glädjebetygen?

– Det kommer givetvis gå att sätta ”för höga” betyg även framgent men då systemet kalibrerar ned dessa felaktiga betygsgenomsnitt kommer det inte få så stor betydelse som i dag.

Vad ska hända med eleverna som inte når upp till 4 i meritvärde?

– Antalet elever som kommer ha ett meritvärde under 4 kommer vara ungefär hälften av dagens antal inledningsvis. Jag hoppas att stödstrukturerna i gymnasieskolans introduktionsprogram byggs ut och fångar upp behovet hos den här elevgruppen.

Bör man ha en lägstanivå för basämnen för att komma in på gymnasiet eller ska även de med 1 i svenska och matte konkurrera om platserna?

– Det kommer vara en försvinnande liten andel elever som har betyget 1 i svenska och matematik men som har ett meritvärde som överstiger 4. Därför blir inte det ett reellt problem.

Har du någon farhåga kring det nya betygssystemet?

– Den största farhågan vad gäller alla skolreformer är att de blir underfinansierade. Jag tror att man på politisk nivå underskattar såväl storleken på finansieringen givet de problem som reformerna är tänkta att lösa ut liksom den tid som krävs för en kvalitativ konstruktion och implementering. Vis av erfarenhet vet vi att sådant kostar och jag hoppas att riksdagspartierna under bred enighet inser det så att systemet kan bli hållbart över tid.