
”Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs”, säger Joakim Malmström om de starkt kritiserade digitala nationella proven.
I en lång intervju med Vi Lärare svarar Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström på kritiken mot myndigheten.
Granskning
Skollagen slår fast att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Enligt kritiker gör den inte alltid det.
– Det behövs en uppsträckning kring hur vi jobbar med vetenskaplig grund, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i en stor intervju med Vi Lärare.
Det är drygt ett år sedan som Joakim Malmström, som då var riksantikvarie, utsågs till generaldirektör och chef för Skolverket.
– En spännande resa, svarar han när Vi Lärare ber honom beskriva det första året som skolverkschef.
Tommy Lagergren, chef för Skolverkets avdelning för skolutveckling, sitter med som stöd under intervjun som genomförs i ett sammanträdesrum i Skolverkets lokaler på Svetsarvägen i Solna.
– Vi har släppt ett våningsplan. På det sättet sparar vi 16 miljoner kronor per år, säger Joakim Malmström.
Enligt kritiska forskare, lärare och skoldebattörer saknar en del av de råd och anvisningar som skolmyndigheterna, bland annat Skolverket, gett ut vetenskapligt stöd. I en del fall står råden till och med i direkt konflikt med vad som anses vetenskapligt belagt.
– Jag har föreslagit regeringen att Skolverket ska inrätta ett vetenskapligt råd, vilket regeringen sagt ja till, säger Joakim Malmström som delvis svar på kritiken.
Rådet ska vara på plats under 2025.
– Ibland kan det i debatten låta som att den här myndigheten inte har några forskarkontakter, men så är det inte. Vi jobbar jättemycket med forskarkontakter. Men det sker i en stuprörsstruktur, vilket skapar en överhängande risk för att vi väljer forskare som vi har upparbetade kontakter med, att vi blir hemmablinda och inte tar in ett bredare perspektiv och kritiska röster. Ett vetenskapligt råd kan vara ett sätt att vaccinera oss mot det.
– Jag ser till exempel framför mig hur nya stöd och rekommendationer ska passera det vetenskapliga rådet för kritiska synpunkter.
Vilka ska sitta i det vetenskapliga rådet?
– Vi tittar på det. Jag tror det är jätteviktigt att forskarsamhället kan vara med och nominera och är inte främmande för att det kan ingå internationella medlemmar. Det är viktigt att rådet är brett sammansatt.
Riksrevisionen håller på att undersöka om, hur och i vilken utsträckning skolmyndigheterna och regeringen säkerställer att utbildningen i den svenska skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Det är på riktigt skitbra. Jag ser ett behov av utvecklingsarbete eller uppsträckning kring hur vi i vissa delar jobbar med vetenskaplig grund, säger Joakim Malmström som är disputerad historiker.
”Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs”, säger Joakim Malmström om de starkt kritiserade digitala nationella proven.
Enligt bland andra Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet i kognitionsvetenskap, har skolmyndigheterna svårt att skilja på enskilda forskningsresultat och konsoliderad vetenskaplig kunskap som vuxit fram under lång tid.
– Vi har ett jättestort ansvar och rejält arbete att göra när det gäller att se över vad som finns publicerat på våra hemsidor, men även framåt, för att säkerställa att det inte är enskilda studier som ligger till grund för det som borde vara mer solitt underbyggt och vila på konsoliderad vetenskaplig grund.
– Jag vet att det också sker, inte minst för att jag har trummat in det.
Enligt kritiker har Skolverket premierat forskare som är verksamma inom en mer modell- och teoridriven tradition än en empirisk sådan.
– Det stämmer att vi inte har haft en systematik när det gäller att fånga helheten i forskningsperspektivet. Det tycker jag är solklart.
Vi kan inte hitta på saker baserat på twitter-inlägg.
Joakim Malmström betonar att många av frågorna inom skolområdet är komplexa.
– Det finns ofta inga enkla svar. Just därför är det så viktigt att det som vi som nationell skolmyndighet tillhandahåller vilar på en mycket solid grund. Olika vetenskapliga perspektiv ska ha fått komma till uttryck.
– När det finns motstridiga uppfattningar, vilket det kommer att finnas på en mängd områden, är det viktigt att vi synliggör det.
Bland det första som slog Joakim Malmström när han började arbeta på Skolverket var den svaga samordningen av myndighetens arbete.
– Men även den svaga efterlevnaden av gemensamma beslut och prioriteringar. Det var som om Skolverket var fem eller sex olika myndigheter. Vi håller nu på att förändra det.
Enligt Joakim Malmström kan den svaga styrningen åtminstone delvis förklaras av verkets kraftiga expansion.
– Skolverket har fått en mängd nya regeringsuppdrag från regeringar av olika färg. Under det senaste decenniet har personalstyrkan fördubblats. Även kulturmyndigheter, som jag kommer ifrån, har fått nya regeringsuppdrag, men sällan några extra pengar. Här har det hela tiden kommit extra pengar.
– En annan förklaring är att det funnits en styrfilosofi inom myndigheten som gått ut på att var och en jobbar i sitt rör och det är gott så. Jag tycker inte att det är gott så. Det behöver verkligen tas ett samlat grepp.
Skolverket ska i år spara 80 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka sex procent av förvaltningsanslaget.
– Myndigheten har varit väldigt välfinansierad. Det är som att kostnadskontrollen och ekonomistyrningen inte har behövt vara så utvecklad.
Kommer lärare märka att Skolverket sparar?
– Jag tror, och det menar jag verkligen, att man i sådana fall kommer att märka av det i positiv bemärkelse. Det här går hand i hand med det förbättrade samordningsarbetet och att vi ska vara en effektiv myndighet.
– Vi behöver också bli mycket bättre på att följa upp effekterna av det som vi gör. Vad leder vårt arbete till ute i skolväsendet? Leder det till bättre elevresultat? Vi har i dag inga tydliga indikationer eller andra vetenskapligt grundade sätt att följa upp vad vi gör.
Vilken är svensk skolas största utmaning?
– De växande socioekonomiska skillnaderna och att skolan inte är likvärdig.
Vilken betydelse har det att svenska skolsystemet numera är en marknad?
– Vi har i dag över 2 800 skolhuvudmän i Sverige. Det är väldigt många skolhuvudmän som dessutom har väldigt olika förutsättningar, vilket är en stor utmaning. Hur får vi till likvärdigheten?
Ja, hur?
– Det måste finnas en styrning och krav som gör att vi säkerställer en likvärdig skola. Exakt vilka komponenter det kräver har jag inte svar på.
Återkommande vittnar lärare om hur de tvingas till omfattande individuella anpassningar i klassrummet, vilket leder till kraftigt ökad arbetsbelastning. I en del fall en helt orimlig sådan.
– Det håller jag med om och förstår invändningen från många lärare.
Har det gått för långt?
– Absolut. Vi behöver bli betydligt bättre på att tidigt identifiera elever som är i behov av stöd.
Enligt många lärare är dagens bedömningsstöd för dåligt.
– Exakt. Därför håller vi på att se över det. Träffsäkerheten måste skärpas.
Framför allt under hösten har lärare uttryckt farhågor för hur Skolverkets nya digitala plattform för nationella prov kommer att fungera i verkligheten. Enligt kritikerna är det ur ett lärarperspektiv inte användarvänligt.
– Jag är inte rädd för att vidta åtgärder om det behövs och tror att vi behöver jobba med gränssnittet i provplattformen så att det blir mer lärarvänligt.
– Vi håller nu på ett genomföra en enkät bland de som har genomfört den första skarpa provomgången för att få en samlad bild av hur det har fungerat.
Vad tycker du om kritiken?
– Jag tycker att det är superviktigt att den kommer fram. Men vi behöver ha en samlad bild från den första provomgången innan vi agerar. Vi kan inte hitta på saker baserat på twitterinlägg.
Joakim Malmström
Ålder: 46 år.
Utbildning: Fil dr i historia. Disputerade 2006 på avhandlingen ”Herrskapen och den lokala politiken: Eds socken ca 1650–1900”.
Bakgrund: Bland annat universitetsdirektör och förvaltningschef vid Stockholms universitet, chef för Naturhistoriska riksmuseet och riksantikvarie och chef för Riksantikvarieämbetet.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.