Om lärarna bara tillgängliggör lärmiljön och anpassar undervisningen tillräckligt mycket behövs det – nästan – inget särskilt stöd, enligt skolmyndigheternas hårt kritiserade modell.
Till startsidan
Filippa Mannerheim är skoldebattör och till vardags lärare i svenska och historia.
Granskning
Stöd och extra anpassningar ska framför allt ske i klassrummet.
– Med resultat att elever som är stort behov av särskilt stöd inte får det. Samtidigt har många lärare fått en helt orimlig arbetssituation, säger Filippa Mannerheim som är gymnasielärare i historia och svenska.
LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”
Hon har gjort sig känd som en skarp kritiker av de svenska skolmyndigheterna som hon menar under lång tid har drivit på idéer och tankar som försämrat skolan. Det gäller inte minst den stora mängd anpassningar som lärare förväntas kunna utföra för enskilda elever i klassrummet.
– Skolmyndigheternas direktiv har varit att läraren ska anpassa och ”differentiera” undervisningen, använda digitala verktyg som ”hjälpmedel” och ersätta läsning och skrivande med lyssning och muntligt för elever som har svårigheter.
– Skolverket har ett stort ansvar för att dessa ovetenskapliga modeller och tankar fått stort genomslag, men även Specialpedagogiska skolmyndigheten och de andra skolmyndigheterna. De har med hjälp av en svårgenomtränglig mängd pilar, gångar och bubblor utvecklat en modell för hur skolor ska agera som i princip går ut på att förhindra att elever får särskilt stöd. Modellen låter påskina att om läraren bara arbetar på rätt sätt i klassrummet, genom att ”tillgängliggöra lärmiljön” och anpassa jättemycket, behövs det knappt något särskilt stöd.
Är det så?
– Naturligtvis inte. Det är humbug. Elever som har svårt att lära sig att läsa blir inte bättre på det genom anpassningar – som att slippa läsa – utan genom insatser av speciallärare som med vedertagna metoder lär dem att läsa.
Om lärarna bara tillgängliggör lärmiljön och anpassar undervisningen tillräckligt mycket behövs det – nästan – inget särskilt stöd, enligt skolmyndigheternas hårt kritiserade modell.
Filippa Mannerheim menar att specialpedagogikens fokus har flyttats från att ge elever i behov extra träning till idéer om full inkludering och att det är lärmiljön runt eleven som behöver justeras.
En billigare lösning, skulle cynikern säga. Individuellt stöd av speciallärare kostar pengar.
– Jag förstår att huvudmän med tuffa besparingskrav eller vinstintresse har ett intresse av att vänta så länge som möjligt med att sätta in särskilt stöd. Vad jag inte förstår är varför skolmyndigheterna, som ju ska värna elevernas kunskapsutveckling, agerar så här. De sviker lärarna, de sviker eleverna. De sviker framför allt de elever som är i stort behov av extra stöd och hjälp. Skolmyndigheternas agerande är obegripligt och har gjort att elever inte klarat skolan.
Filippa Mannerheim berättar om en omdebatterad, men numera avpublicerad film från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– I filmen hävdade man att ingen elev ska behöva lämna klassrummet för att få stöd. Det gäller bara att differentiera och individanpassa undervisningen i tillräckligt hög utsträckning. Tidigare hävdade skolmyndigheterna i sina specialpedagogiska moduler även att barn har olika lärstilar, att elevers lärande ”är lika unikt som deras fingeravtryck”. Det är en neuromyt.
– Efter omfattande kritik har man numera rensat bort en del kodord. Men kvar finns den i högsta grad ovetenskapliga och skadliga idén att differentiering och individualisering utgör en god pedagogisk modell i klassrummet, vilket är jätteallvarligt. I synnerhet för elever med NPF.
Helklassundervisning är i grunden en kollektiv process.
– Som lärare undervisar vi utifrån den nivå som gruppen befinner sig på. Att vi ska utgå ifrån alla individuella olikheter som kan finnas i ett klassrum är både en barock och orimlig premiss. Individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg – för att möta varje elevs individuella intressen, förmågor och förkunskaper – försämrar dessutom möjligheterna till lärande förutom att det skapar enorma klyftor i ett och samma klassrum.
– Om jag erbjuder eleverna ett smörgåsbord att plocka ifrån kommer framför allt de svagare välja bort det som är jobbigt och då inte att utvecklas.
Debatt Debatten om kognitionsvetenskap i skolan går vidare.
Debatt Den tioåriga grundskolan måste finansieras – ”riskerar bli en reform som stjälper”
Quiz 15 verklighetsnära situationer – från att hitta ditt första jobb till skolavslutningen.
Debatt Så arbetar läraren för social och emotionell kompetens
Debatt Hårda orden om kommunerna – vill förstatliga skolan
Debatt Läraren ser hur målstyrningen påverkar skolan och eleverna: ”Något skaver”
Debatt Kritiken: Skolan riskerar tappa bildningen under alla goda krav
Valdebatt Regeringens stora skolreformer riskerar att drabba fristående skolor extra hårt, om deras skolpeng blir lägre. Det skriver 30 rektorer i friskola: ”Vi kan inte trolla med knäna”.
Debatt Ny typ av stöd i skolan: "Anpassningar har en gräns”
Debatt Lågstadieläraren vill se fler speciallärare och färre elever i varje klass
Debatt ”Lösningen är inte att ställa olika professioner mot varandra”
Valet 2026 Almedalen: Politiker över blockgränserna när Sveriges Lärare kräver svar.
Debatt ”Dags att plocka upp pennan igen”
Debatt ”Kan vi inte ha läroplikt som i Finland?". Läs varför läraren svarar nej.
Debatt Debatten fortsätter: ”Har blivit nytt honnörsord”
Gymnasieskola Specialläraren Denice Sverla jublar över regeringens beslut: ”Halleluja”
Debatt Frågan om Vygotskij: ”Alltför enkel motsättning”
Debatt Så arbetade läraren med källkritik – tillsammans med Myndigheten för psykologiskt försvar.
Debatt ”Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning”
Debatt Högstadieläraren: ”Nästan radikalt att sitta still med en bok”
Slutreplik Vlachos och Henrekson: ”Kritiken blandar samman två saker.”
Debatt ”Vi måste börja prata om välfärdens arbete”
Manifestation ”Allt detta vet politikerna. Ändå fortsätter nedskärningarna.”
Manifestation Lärarprofilen en av talarna under Sveriges Lärares manifestation.
Manifestation Hoppfulla lärare samlades på Sergels torg – men viss oro består: ”Resurser måste fram”.
Debatt Grundskolläraren: ”Skolan kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen.
Debatt Lärarstudenterna vill ha egna regleringar: ”Olika faser av yrkeslivet”
Debatt Han rensar bokhyllan – och funderar på en gammal klassiker i svensk skola
Replik Kritiken mot nya betygen: ”Vad ska de ägna sig åt?"
Valdebatt Centerpartiet Stockholm kräver mindre klasser och nivåindelning
Debatt Ulrica Björkblom Agah har samlat lärares vittnesmål om extra anpassningar.
Arbetsmiljö Ska inte bli möjligt för elever att anonymt kritisera sina lärare.
Arbetsmiljö Uppgivna lärare: ”Tyngsta skoldagarna på läsåret”.
Skolpolitik Bo Jansson: ”Räknar med att regeringens beslut blir i linje med förslagen.”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C): ”Men glädjen grumlas.”
Ledarkrönika ”Nu återstår att lotsa reformen i hamn utan läckor och kursändringar.”
Skolpolitik Hon hoppas på regeringen och tydliga ramar för lärares tid
Skolpolitik Anna Olskog: ”Ser fram emot att regeringens förordning kommer på plats.”
Skolpolitik Riksdagen väntas ta beslut om det kritiserade betyget.
Skolpolitik Hyllade lärarkåren – men avgörande beslutet dröjer.
Debatt Hårda ord om lärarutbildningarna – riskerar öppna skolporten för ideologiska trender
Debatt Utredarna svarar om oron: "Upp till lärarna att avgöra”
Krönika ”Han letade pant för att skrapa ihop till en mössa.”
Debatt ”Med otillräcklig finansiering kan det bli ett stort svek mot Sveriges lärare och elever.”
Skolpolitik Skolverket får fortsatt ansvar för att kommunicera forskning till lärare
Skolpolitik Sammanhållen läroplan och undervisningsstrategier – nu ska lärarna få mer makt
Skolpolitik Slopade anpassningar och mer makt till läraren – nu ska nya stödet införas
Skolpolitik Hårdare tag mot stöket – redan i år.
Skolpolitik Mindre klasser och barngrupper i Liberalernas nya skolpolitik
Skolpolitik Sätter press på oppositionen: ”Lyssna på oss lärare”.