
Om lärarna bara tillgängliggör lärmiljön och anpassar undervisningen tillräckligt mycket behövs det – nästan – inget särskilt stöd, enligt skolmyndigheternas hårt kritiserade modell.
Filippa Mannerheim är skoldebattör och till vardags lärare i svenska och historia.
Granskning
Stöd och extra anpassningar ska framför allt ske i klassrummet.
– Med resultat att elever som är stort behov av särskilt stöd inte får det. Samtidigt har många lärare fått en helt orimlig arbetssituation, säger Filippa Mannerheim som är gymnasielärare i historia och svenska.
LÄS OCKSÅ: Skolverket svarar på kritiken: ”Det behövs en uppsträckning”
Hon har gjort sig känd som en skarp kritiker av de svenska skolmyndigheterna som hon menar under lång tid har drivit på idéer och tankar som försämrat skolan. Det gäller inte minst den stora mängd anpassningar som lärare förväntas kunna utföra för enskilda elever i klassrummet.
– Skolmyndigheternas direktiv har varit att läraren ska anpassa och ”differentiera” undervisningen, använda digitala verktyg som ”hjälpmedel” och ersätta läsning och skrivande med lyssning och muntligt för elever som har svårigheter.
– Skolverket har ett stort ansvar för att dessa ovetenskapliga modeller och tankar fått stort genomslag, men även Specialpedagogiska skolmyndigheten och de andra skolmyndigheterna. De har med hjälp av en svårgenomtränglig mängd pilar, gångar och bubblor utvecklat en modell för hur skolor ska agera som i princip går ut på att förhindra att elever får särskilt stöd. Modellen låter påskina att om läraren bara arbetar på rätt sätt i klassrummet, genom att ”tillgängliggöra lärmiljön” och anpassa jättemycket, behövs det knappt något särskilt stöd.
Är det så?
– Naturligtvis inte. Det är humbug. Elever som har svårt att lära sig att läsa blir inte bättre på det genom anpassningar – som att slippa läsa – utan genom insatser av speciallärare som med vedertagna metoder lär dem att läsa.
Om lärarna bara tillgängliggör lärmiljön och anpassar undervisningen tillräckligt mycket behövs det – nästan – inget särskilt stöd, enligt skolmyndigheternas hårt kritiserade modell.
Filippa Mannerheim menar att specialpedagogikens fokus har flyttats från att ge elever i behov extra träning till idéer om full inkludering och att det är lärmiljön runt eleven som behöver justeras.
En billigare lösning, skulle cynikern säga. Individuellt stöd av speciallärare kostar pengar.
– Jag förstår att huvudmän med tuffa besparingskrav eller vinstintresse har ett intresse av att vänta så länge som möjligt med att sätta in särskilt stöd. Vad jag inte förstår är varför skolmyndigheterna, som ju ska värna elevernas kunskapsutveckling, agerar så här. De sviker lärarna, de sviker eleverna. De sviker framför allt de elever som är i stort behov av extra stöd och hjälp. Skolmyndigheternas agerande är obegripligt och har gjort att elever inte klarat skolan.
Filippa Mannerheim berättar om en omdebatterad, men numera avpublicerad film från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– I filmen hävdade man att ingen elev ska behöva lämna klassrummet för att få stöd. Det gäller bara att differentiera och individanpassa undervisningen i tillräckligt hög utsträckning. Tidigare hävdade skolmyndigheterna i sina specialpedagogiska moduler även att barn har olika lärstilar, att elevers lärande ”är lika unikt som deras fingeravtryck”. Det är en neuromyt.
– Efter omfattande kritik har man numera rensat bort en del kodord. Men kvar finns den i högsta grad ovetenskapliga och skadliga idén att differentiering och individualisering utgör en god pedagogisk modell i klassrummet, vilket är jätteallvarligt. I synnerhet för elever med NPF.
Helklassundervisning är i grunden en kollektiv process.
– Som lärare undervisar vi utifrån den nivå som gruppen befinner sig på. Att vi ska utgå ifrån alla individuella olikheter som kan finnas i ett klassrum är både en barock och orimlig premiss. Individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg – för att möta varje elevs individuella intressen, förmågor och förkunskaper – försämrar dessutom möjligheterna till lärande förutom att det skapar enorma klyftor i ett och samma klassrum.
– Om jag erbjuder eleverna ett smörgåsbord att plocka ifrån kommer framför allt de svagare välja bort det som är jobbigt och då inte att utvecklas.
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Annat SKR skeptiskt till kraven från Sveriges Lärare.
Krönika ”Hoppas att staten inte försitter detta gyllene tillfälle”, skriver Per Kornhall.
Debatt ”Den havererade provplattformen är dock bara toppen av ett isberg” skriver representanter för Elevernas riksförbund.
Digitala nationella prov Så tvingas lärarna lösa problemet – för att genomföra nationella proven.
Debatt ”Jag tror att jag med flera verksamma i skolan värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står”.
Debatt Grundskolechefen efter Wimans krönika: ”Uppgifterna om Kunskapsskolan stämmer inte”.
Debatt Tjänstefördelningen pågår: ”Här är receptet på bra arbetsmiljö”.
Ledare Samtidigt med sorgearbetet efter morden på Risbergska skolan gäller det att börja forma en väg framåt.
Digitala nationella prov Har kostat 697 miljoner: ”Vi kräver att Lotta Edholm och Skolverket förklarar sig”.
Debatt Forskaren varnar för att obs-förslaget leder till ökat utanförskap och ökade kostnader
Debatt ”Min erfarenhet är att den lilla gruppen har gjort gott för dessa elever”, skriver Torbjörn Klasson som har arbetat som speciallärare i 37 år.
Debatt Forskaren: ”Nya läroplanen stick i stäv mot egna målen när det gäller digitaliseringen”.
Krönika ”Bo Jansson har bokstaverat det vi andra har gormat oss hesa om i flera år.”
Digitala nationella prov Har lagt två veckors arbetstid på att hantera en plattform som brustit flera gånger.
Debatt Pedagogikprofessorn har intervjuat lärare – varnar för detaljstyrning av skolan.
Digitala nationella prov Drar i nödbromsen – beskedet till skolorna idag: ”Så ska ni göra istället.”
Arbetsbelastning Riksdagspartierna om sin syn på nya utredningen: ”Misstag ta bort usken”.
Politik Regeringen ålägger Stadskontoret att gå igenom skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning.
Debatt SPSM svarar på Filippa Mannerheims krönika om obs-klasser.
Debatt Så drabbas lärare och elever av Magnus Henreksons betygsförslag, skriver Patrik Andersson.
Debatt ”Undervisning där kartläggning av elevernas kunskaper är en beståndsdel ger läraren stabila underlag inför den viktiga betygsättningen”
Debatt ”Negativa reaktionen är lika väntad som deras argument är haltande” skriver Christian Liljeros.
Nedskärningar Avslutar förstelärartjänster: ”Respektlöst”
Debatt Svarar på kritiken mot kognitionsvetenskapen: ”Många lärare efterfrågar förändring”
Krönika ”SKR och alla andra ifrågasättare därute – vår arbetstid måste skyndsamt regleras. Helst i förrgår.”
Arbetsbelastning Förslagen om tuffa regleringar hyllas av Sveriges Lärare.
Arbetsbelastning Färre lektioner, tid till för- och efterarbete och mindre administration för lärare – om regeringens utredare får som han vill.
Arbetsbelastning Här är några av de viktigaste förslagen i Bo Janssons utredning.
Våld i skolan Lärarens oro efter att undervisningen på Risbergska är igång – ingen riskbedömning är gjord.
Arbetsbelastning Sveriges Lärares ombudsman Jens Ranta tipsar.
Arbetsbelastning För enkelt att sjukanmäla – då får lärarna agera bromskloss.
Debatt Skarp kritik mot hyllade betygsförslag: ”Oerhört komplicerat och onödigt krångligt”
Debatt ”Inkluderingsideologin avfärdar majoriteten av eleverna”, skriver läraren Therese Rosengren.
Hot och våld ”Jag hoppas att jag kommer att våga ingripa om något liknande händer igen” säger läraren till Vi Lärare.
Läsning ”Vi kommer att få läsande elever på lågstadiet” säger läsprofessorn Linda Fälth
Krönika ”L:s hjälpklasser får inte bli en slaskhink för de skoltrötta”, skriver Maria Wiman.
Lärarutbildning 39 procent på grundlärarprogrammet tar ingen examen – bristande kunskaper ligger bakom, enligt Riksrevisionen.
Krönika ”Ett stödsystem ska hjälpa eleverna, inte systematiskt förtrycka dem.”
Kursplaner Regeringens utredare lämnade på onsdagen över sina förslag om nya läroplaner.
Kursplaner Stora förändringar för skolan: ”Nya angreppssätt kräver utrymme, resurser och tid.”
Digitala nationella prov Rektorn väljer att kopiera upp reservprovet: ”Vi tänker inte chansa”.