Förebygg konflikter – för bättre undervisning
Jonas Nilsson, Malin Angberg och Martin Karlberg har skrivit boken ”Konflikthantering i skolan”.
Guide
Se konflikthantering som en möjlighet att sätta gränser, skapa en bättre undervisningssituation och bygga en starkare relation till eleverna.
Här är experternas bästa råd för hur du ska göra.
Läraren Jonas Nilsson har tillsammans med psykologen Malin Angberg och skolforskaren Martin Karlberg skrivit boken ”Konflikthantering i skolan” på Sanoma utbilding.
– Många tänker på konflikthantering som något som händer när en situation redan har uppstått. Men en stor del av arbetet handlar egentligen om det som sker innan: att bygga relationer, skapa tydliga strukturer och arbeta aktivt med vilka beteenden man vill se i klassrummet, säger Jonas Nilsson.
Jobbar man systematiskt med konflikthantering över tid är vinsterna stora.
– Om det arbetet fungerar väl blir konflikterna både färre och mindre laddade och när de ändå uppstår har man en stabil grund att stå på, vilket gör det lättare att hantera dem på ett lugnt och professionellt sätt. Det är ofta där den största skillnaden görs, i det långsiktiga, förebyggande arbetet, snarare än i själva ingripandet, säger han.
Två vanliga fällor
Jonas Nilsson pekar ut två fällor som är lätta att gå i:
– Den ena är att försöka bygga relationer genom att undvika att ingripa när elever beter sig illa. Det är kontraproduktivt. Den andra fällan är motsatsen, det vill säga att agera så tufft och hårt som möjligt för att på det sättet visa vem som bestämmer. Höjt tonläge, skarpa ord eller omotiverade fysiska ingripanden kan möjligen få stopp på situationen i stunden men leder sällan till insikt och varaktig förändring hos eleven.
Vad är det absolut viktigaste att tänka på vid konflikthantering?
– Det absolut viktigaste är att behålla lugnet och agera tydligt och respektfullt. I en konfliktsituation smittar känslor snabbt och om läraren höjer tonläget eller dras in i ett maktspel finns en stor risk att konflikten eskalerar.
– Samtidigt behöver man vara tydlig med vad som gäller. Det handlar inte om att undvika gränser, utan om att sätta dem på ett sätt som inte triggar motstånd. Korta, konkreta instruktioner fungerar oftast bättre än tillsägelser som innehåller irritation eller ironi, säger Jonas Nilsson.
En annan viktig princip är att skilja på beteende och person.
– Det ökar chansen att eleven kan ta till sig återkopplingen och förändra sitt agerande. När konflikter hanteras utan onödig dramatik skapas både trygghet och förtroende i gruppen, säger han.
”Lägg bort prestigen”
Om du kunde resa i tiden och ge den nybakade läraren Jonas råd om konflikthantering – vad skulle du säga då?
– Ta inte åt dig personligen hela tiden om en elev utmanar dig. Inse att du är den vuxna i rummet och att elever inte alltid har samma impulskontroll och samma förmåga att överblicka konsekvenser som du har.
– Förutom tillsägelser behöver de därför ges instruktioner och omtanke, inte en massa ilska och skrik. Hur ska elever, som är misstänksamma mot vuxenvärlden i allmänhet, kunna få förtroende för dig och låta dig påverka beteendet, om du blir ännu en skällande och avvisande vuxen i deras liv?
– Sist men inte minst skulle jag råda dig att lägga bort prestigen och i stället se konflikthantering som en möjlighet att sätta gränser, skapa en bättre undervisningssituation och bygga en starkare relation till eleverna, säger Jonas Nilsson.
LÄS MER:
Guide: Så motiverar du till att plugga i AI:ns tidevarv