10-årig grundskola: ”Många lärare väntar på besked”

Förskoleklass ut. Tioårig grundskola in.

2028 blir det verklighet om regeringen får som den vill. Och allt tyder på det. Den 17 juni väntas riksdagen säga ja.

– Det kommer innebära att alla sexåringar redan från skolstart får en mer strukturerad och lärarledd undervisning, som kommer fokusera mer på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, sa skolminister Lotta Edholm (L) när förslaget presenterades i höstas.

Applåderna lät inte vänta på sig. Speciellt från dem som likt Edholms företrädare och partikollega Jan Björklund (L) menar att, ”Ju mer tid man tränar, ju mer lär man sig”.

Men långt ifrån alla är lika övertygade som Lotta Edholm och Jan Björklund att tioårig grundskola är rätt recept för att vända den svenska skolan.

– Det är inte så enkelt att ju tidigare skolstart, desto bättre resultat kommer eleverna att få i slutet av grundskolan, säger Helena Ackesjö, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Hon fortsätter:

– Det finns ingen forskning som stödjer sänkt skolstartsålder. Snarare, tvärtom. Och vi får inte glömma att majoriteten av barnen dessutom redan har undervisats under många år, i förskolan.

Debatten har förts i decennier

Att börja skolan tidigare diskuterades redan i början av 80-talet. Dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt (S) tyckte det var dags att låta sexåringarna slippa ”klistra-fjädrar-på-toalettrulle-stadiet”. ”Föraktfullt gubbig”, lät omdömena om Feldt. Statsminister Olof Palme blev upprörd på Feldt, som dessutom var positiv till privata daghem, helt i strid med Socialdemokraternas officiella linje. Debatten tystnade.

Men i takt med att svenska skolbarns resultat började dala i mitten av 90-talet började fler följa i Feldts fotspår. ”Tidigare skolstart och gärna längre grundskola”, lät mantrat, som vuxit sig allt starkare de senaste tio åren.

Det finns flera förklaringar. Här är de viktigaste orsakerna till kravet på tioårig grundskola:

● Dalande resultat i internationella undersökningar som Pisa, Timss och Pirls.

● En läs- och skrivkris där många elever saknar grundläggande läs- och skrivkunskaper.

● Rekordmånga går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. 2024 var det 16,3 procent.

● Skolinspektionens svidande kritik mot många förskoleklasser i en rapport 2015. Många förskolor följer varken läroplanen eller når upp till kunskapsmålen.

Forskare är skeptiska till tioårig grundskola

Om många i politiken gör vågen för tioårig grundskola är det annorlunda i akademin. Fel väg att gå, är en vanlig forskarinvändning.

Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik med inriktning mot förskola vid Södertörns högskola, har inte något principiellt emot en tioårig grundskola. Det avgörande är hur den utformas och vilket pedagogiskt innehåll som prioriteras, menar han.

– Det kan låta logiskt att barn ska börja tidigare med strukturerad undervisning – läsa, skriva och räkna enligt modeller framtagna för äldre elever. Men forskning visar att det inte är det som ger bäst förutsättningar för lärande på lång sikt. Om vi vill förbättra skolresultaten längre fram i utbildningssystemet är det snarare en högkvalitativ verksamhet med starkt fokus på lek, utforskande och socialt samspel som behövs.

Hur ska det göras?

– Det bästa vore att satsa på att höja kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassen. Där finns en enorm potential att skapa goda förutsättningar för barns fortsatta lärande och utveckling.

Helena Ackesjö, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, menar att kravet på tioårig grundskola delvis beror på att förskoleklassen aldrig inkluderats i grundskolan.

– Man borde ha inkluderat förskoleklassen direkt. Då hade man faktiskt kunnat lösa en del av de utmaningar som man nu vill åtgärda. Då hade förskoleklassbarnen omfattats av samma regler och samma möjligheter, exempelvis stöd, som alla barn i grundskolan, säger Helena Ackesjö.

Ekonomiprofessorns idé: Förläng terminerna istället

Det finns andra sätt att lyfta kunskaperna än att förlänga grundskolan med ett år: Att förlänga terminerna. Helst i så unga år som möjligt. Det menar Therese Nilsson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, som studerat effekterna av längre skolgång för elevernas framtida inkomster.

Tillsammans med ett par forskarkollegor använde hon sig av unikt historiskt datamaterial för att se de långsiktiga effekterna av två svenska skolreformer på 30- och 40-talen. Den ena reformen ökade undervisningen genom att förlänga skolans terminer, motsvarande ett extra skolår. Den andra förlängde skolan med ett år, när eleverna var 13 år.

– Våra forskningsresultat visar att det finns stora skillnader i avkastningen på utbildning beroende på när i tiden ett barn fick mer tid i skolan. Effekten på inkomst senare i livet är betydligt större för de barn som fick längre terminer utpyttsade från första skolåret när de var sju år i jämförelse med motsvarande ökning i tiden i skolan som ett extra skolår när barnen var 13 år gamla.

Finns det ingen risk med att ge mer undervisning till 6–7-åringar?

– För en del barn kan säkert mer utbildning i dessa åldrar i viss mån vara utmanande. Men mot bakgrund av att många länder har en tidigare skolstartsålder än vad Sverige har så är det svårt att se att det i genomsnitt skulle finnas stora risker med mer undervisning för eleverna när de är 6–7 år, säger Therese Nilsson.

Och fortsätter:

– Redan i dag har vi stora skillnader i hur mycket undervisning barn i åldrarna 6–7 år de facto får beroende på i vilken kommun de bor i. I data som jag har samlat in för landets alla kommuner ser vi stor variation i förskoleklassen. Lund har exempelvis 30 timmar i veckan och Staffanstorp 15 timmar.

– Om man samlar grundskolan och förskoleklassen under ett och samma paraply kommer dessa skillnader att försvinna och man kommer i alla fall att få en likvärdig skola vad gäller undervisningstid.

Facket då?

Någonstans mittemellan. Försiktigt positivt. Inte minst med tanke på att reformen ska fokusera mer på tidiga insatser för läs- och skrivinlärning samt matematik. Det framgår av en skrivelse från Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog till skolminister Lotta Edholm.

Men med några tunga förbehåll:

● Behåll förskoleklassens pedagogik och mindre av skolans traditionella arbetssätt i nya årskurs 1.

● Generösa villkor för kompetensutveckling och väl tilltagna övergångsregler när det gäller behörigheten för dagens förskollärare i förskoleklass, som ska undervisa i nya lågstadiet.

Förskolläraren: Viktigt med rätt balans mellan didaktik och lek

Petra Hultqvist, förskollärare i Jönköping och ordförande för den nationella skolformsföreningen för förskolan, utvecklar:

– Det gäller att man hittar balansen mellan det ämnesdidaktiska och inkluderar leken som ett självklart verktyg för inlärning och utveckling. Risken finns annars att det blir alldeles för skollikt för tidigt. Många som arbetar i förskoleklassen har lång erfarenhet av att jobba med sexåringar och besitter en unik kompetens att skapa en mjuk övergång mellan förskola och grundskola. Den får inte gå förlorad.

Petra Hultqvist betonar också behörigheten:

– Jag tycker att man borde få tillgodogöra sig tidigare utbildningar. Har man varit i förskoleklass under många år, ja kanske hela sitt ­yrkesverksamma liv, så måste man kunna validera den kompetensen på något sätt. Dessutom är det viktigt att det blir generösa övergångsregler och goda förutsättningar för kompetensutveckling, säger hon.

Att förskollärare i förskoleklass, förutom eleverna naturligtvis, är de som påverkas mest av en tioårig grundskola är tydligt. Men det finns också en oro över arbetet i fritidshemmen. Både från fackets och arbetsgivarnas sida.

Flera ser risker för eleverna på fritids

Så här säger Hanna Almcrantz, lärare i fritidshem i Linköping och ledamot i Sveriges Lärares nationella råd för fritidshem:

– Om förskollärarna får ferieanställning i stället för semesteranställning tappar vi högskoleutbildade kollegor på fritidshemmen, då de förmodligen inte kommer arbeta på fritidshemmet. Då får de förtroendetid och fler lediga lov. Frågan är hur kommunerna kommer att göra då. Vissa kommuner vill ju inte ens anställa lärare i fritidshem för att de kostar för mycket. Man anställer hellre barnskötare.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, som i grunden är positiv till tioårsreformen, menar att vidareutbildningen av förskollärare kan gå ut över eleverna i fritidshemmen.

– Förändrade behörighetsregler gör det nödvändigt att satsa på omfattande kompetensutveckling för förskollärare i förskoleklass. Det blir svårt att samtidigt satsa på kompetensutveckling för lärare och annan personal i fritidshem utan att det går ut över bemanningen, och därmed eleverna, säger Anna Tornberg, utredare på SKR.

Riksdagen positiv – men saknar besked kring behörighet

Inför riksdagsbeslutet om tioårig grundskola den 17 juni har fyra motioner kommit in från företrädare för Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet.

Alla är positiva till den tioåriga grundskolan. Men med lite olika förbehåll. Men ett är genomgående – behörigheten – och finns inte med i regeringens förslag.

– Det är uppenbart att regeringen inte vet hur den ska hantera frågan. Självklart borde regeringen ha redovisat redan i propositionen hur detta ska gå till. Nu skapas en stor osäkerhet för väldigt många lärare som väntar på besked, säger Camilla Hansén, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet, som tillsammans med fem partikollegor står bakom en av motionerna.

Hur tycker du man ska lösa behörigheten?

– Vidareutbildning är en väg, men vi behöver även generösa övergångsregler och bättre system för validering av befintlig kompetens. Undervisar du redan sexåringar i förskoleklass i dag ska du självklart undervisa sexåringar i nya årskurs ett.