Läsexperterna: Detta måste in i nya läroplanen

Vi Lärare har i flera granskningar dokumenterat läskrisen.

Det handlar om sjunkande resultat i läsförståelse i Pisa, ett minskat lässug bland eleverna, och att barn och unga möter betydligt mindre textmängd än tidigare.

Regeringen går nu vidare med lagförslag om ny läroplan och nya kursplaner, och betonar läsningens roll – särskilt på lågstadiet.

Men exakt hur lagen kommer att se ut – och därmed uppdraget till Skolverket – blir känt först när regeringen till slut kommer med en proposition.

Läser varje dag

Anki Källman är lågstadielärare i Mullsjö, med speciallärarutbildning i språk-, läs- och skrivutveckling och medlem i Expertrådet för läsning, som bildats av Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare.

I hennes klassrum läser ettorna just nu poesi, och Mårten Melin är på besök i skolan.

Nu är hon och klassen på väg att äta lunch med författaren.

– På vår skola har det i flera år varit daglig läsning, både lärarens högläsning, strukturerad undervisning i avkodning, och ett samarbete med speciallärare och klasslärare. Vi vet att det går, säger Anki Källman.

”Central del”

Nu är det upp till Skolverket att utforma ny läroplan och nya kursplaner, på regeringens uppdrag.

Och medlemmarna i Expertrådet för läsning, som består av lärare och forskare, är förhoppningsfulla. Men också oroliga.

– Läsningen måste sorteras ut som en central del. Det är inte bara avkodning, det måste samtidigt stå explicit uttryckt att läraren ska ha högläsning och textsamtal, varje dag, säger Anki Källman.

Hon vill se krav på daglig läsning och textsamtal både i läroplanens centrala delar, de som berör samtliga ämnen, och i kursplanerna – inte bara för svenska och svenska som andraspråk.

– Det har aldrig varit så viktigt som nu. Läsning är ett kompensatoriskt verktyg och skolan har ett gyllene tillfälle att se till att göra något åt likvärdigheten på riktigt, säger Anki Källman.

”Stora förhoppningar”

Hon säger att hon har förtroende för att Skolverket tar hand om uppgiften.

– Jag har stora förhoppningar. Samtidigt som det gått snabbt har det varit tillfällen för många instanser att lämna remissvar, och jag tar för givet att man lyssnar in skolans professioner, säger Anki Källman.

Medlemmarna i Expertrådet vill också se att regeringen och Skolverket gör det tydligt att det inte bara är lågstadiet det handlar om.

Jenny Edvardsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad och ämneslärare i svenska och historia, vill se krav på daglig läsning även i mellan- och högstadiet.

Behöver fortsätta

–Text är centralt för kunskapsinhämtningen och man behöver upp i åldrarna fortsätta arbeta med olika typer av texter för att bland annat träna sin kritiska förmåga. Det tänker jag är jätteviktigt, säger hon.

Anki Källman och Jenny Edvardsson är eniga om ytterligare en sak.

– Utifrån ett svensklärarperspektiv hoppas jag att det tydliggörs att man också ska jobba med långa, komplexa texter och hela verk, så det inte blir snuttifiering och korta utdrag. Så att det blir tydligt att det är viktigt att man stannar kvar i en text och jobbar med den en längre tid, sammanfattar Jenny Edvardsson.

LÄS ÄVEN:

Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen