Inkludering ska spara pengar – lärarna rasar: ”Makabert”

Det var inför budgeten för 2024 som Varbergs förskole- och grundskolenämnd aviserade att tuffare ekonomiska tider väntade. Då varnade man för att kommunens effektiviseringskrav kunde leda till ökad undervisningstid för lärare, större elevgrupper och minskad personaltäthet.

För att bibehålla kvaliteten och måluppfyllelsen skulle nya arbetssätt och effektivare metoder utvecklas. Bland annat skulle lärarna undervisa differentierat och ge stöd inom gruppen. ”Kostsamma särlösningar” för elever skulle undvikas.

Lärarens uppdrag blir omöjligt

Det är besparingsargument som har fått skarp kritik av Sveriges Lärare i Varberg.

– Lärarnas undervisningstid har ökat år för år. Att man då tror att vi ska kunna lägga ännu mer tid på planering för att differentiera undervisning i stora grupper är faktiskt makabert, säger huvudskyddsombudet och gymnasieläraren Anders Lindborg.

Han menar att lärare i viss mån alltid differentierar undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar, men anser att kraven har blivit omöjliga att möta.

– Differentiering är ingen trollformel som funkar med den undervisningstid och de gruppstorlekar vi har nu. Vi har ett jättebehov av speciallärare och mindre undervisningsgrupper, säger Anders Lindborg.

Kommunalrådet: ”Ekonomiskt effektivare”

Kommunalrådet David Sandrén (M), tidigare ordförande i förskole- och grundskolenämnden, betonar i dag att differentierad undervisning i första hand är en möjlighet att inkludera så många elever som möjligt i den ordinarie undervisningen.

– Ju fler elever vi klarar att möta i ett sammanhang desto bättre blir det för alla parter och så blir det oftast ekonomiskt effektivare. Det betyder inte att vi helt ska avskaffa mindre undervisningsgrupper, säger David Sandrén.

Huvudskyddsombuden menar att det är omöjligt att i hög grad differentiera undervisningen i en helklass med 25–30 elever. Hur ska det gå till i praktiken?

– Det är en sak som professionen behöver kunna hantera och jag upplever att det finns en god dialog mellan lärare, rektorer och de som jobbar med utvecklingsfrågor centralt på förvaltningen, säger David Sandrén.

Han framhåller att kommunen har gett skolan mer resurser de senaste åren och att nedskärningarna framför allt gjorts på ”övergripande kringstrukturer”.

Måluppfyllelsen sjunker

Men facket har en annan bild. Även om medel har tillförts skolverksamheterna så har årliga effektiviseringskrav inneburit åtstramningar och neddragningar av kringpersonal, enligt huvudskyddsombudet och grundskolläraren Elina Burger.

– Det har påverkat lärarnas arbetsmiljö som är oerhört ansträngd i dag, säger hon.

Trots att de kommunala skolorna under många år har satsat på kompetensutveckling om differentierad undervisning har elevernas resultat dalat, konstaterar Elina Burger.

– Man har länge pratat om effektivisering, differentiering och digitalisering. Ändå har måluppfyllelsen aldrig varit så låg som i år, säger hon.

Ser inte kopplingen

Men David Sandrén ser ingen koppling mellan effektiviseringskraven och den försämrade måluppfyllelsen. Det är inte unikt för Varberg utan en generell problematik för svensk skola, menar han.

Och även om satsningen på differentierad undervisning inte har lyft resultaten har det varit välinvesterade kompetensutvecklingspengar, enligt David Sandrén.

– Att mäta effekterna av en satsning från år till år är svårt. De satsningar vi gör nu behöver vi hålla i och hålla ut och titta på resultaten över tid.