Orealistiska krav ska bort ur nya läroplanen

”Det finns gränser för hur mycket en enskild lärare kan eller bör differentiera den ordinarie undervisningen”, skriver regeringen i propositionen för grundskolans nya läroplan.

Att dagens läroplan, Lgr 22, slår fast att undervisningen ”aldrig kan utformas lika för alla” och att ”det finns olika vägar” att nå målet har öppnat för orealistiska krav på individualisering av undervisningen. 

Förutom att skapa omöjliga förväntningar på lärarna riskerar det även att försämra undervisningen och leda till att eleverna får arbeta alltmer självständigt, enligt regeringen.

”Högideologiskt driven överanpassningstrend”

I de nya styrdokumenten kommer det i stället att vara tydligt att undervisning sker i grupp och leds av läraren.

– Konsekvenserna av överindividualiseringen har vi sett under lång tid. Vi får ökade skillnader mellan barn som det går bra för och barn som det inte går bra för, säger Martin Ingvar, expert i läroplansutredningen och professor vid Karolinska institutet.

Han tror att de nya läroplanerna kommer att innebära slutet för ”den högideologiskt drivna överanpassningstrenden”.

– Vi skriver ner förväntningarna på individuella anpassningsåtgärder för var och en och stärker lärarrollen, säger han.

SPSM ser inte några motsättningar

I sitt remissyttrande över läroplansutredningen lyfter Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) en risk att utredningens resonemang kan leda till att fler elever med funktionsnedsättning får särskiljande åtgärder, i stället för att lärare utvecklar en undervisning med hög kvalitet.

Aurora Lindberg, generaldirektör för SPSM, understryker att anpassningar av undervisningen inte betyder att elever med funktionsnedsättning ska ha en egen planering och unika uppgifter. 

– Vi ser inte några motsättningar mot att undervisningen sker i grupp och leds av läraren och att den samtidigt individualiseras och differentieras, säger Aurora Lindberg.

Hon betonar också vikten av att lärare får rätt resurser och förutsättningar för att kunna ge elever med funktionsnedsättning tillgång till en likvärdig utbildning. 

Delar ni läroplansutredningens bedömning att det är ett problem att det finns för höga förväntningar på individualisering av och anpassningar idag? 

– Problemet är kanske inte främst höga förväntningar utan problemet som jag ser det är att vi inte lyckas leva upp till de förväntningarna. Vi vet att många elever med funktionsnedsättning inte får det stöd som de behöver, säger Aurora Lindberg.

Vill minska särskiljande åtgärder

Men att fler elever i framtiden kan få särskiljande åtgärder ser inte Martin Ingvar som en risk.

– Hela läroplansutredningen handlar om att minska de särskiljande åtgärderna. I dag kan du ha många så särskiljande anpassningar i ett klassrum att du i själva verket inte har en gemensam undervisning, säger Martin Ingvar.

Han anser att motsättningen mellan en hög grad av individualisering och en sammanhållen helklassundervisning är uppenbar, men menar att det går att hitta en medelväg.

– Om pendeln går för hårt mot individualisering så faller den sammanhållna pedagogiska processen sönder. Går man för hårt åt andra hållet blir det pedagogiska innehållet ointressant för en stor del av eleverna. De nya läroplanerna syftar till att finna en balans i detta.