Tuff utmaning att undervisa sva på komvux
Forskaren Hanna Sandgaard Ekdahl har själv undervisat i svenska som andraspråk både i grundskolan, på gymnasiet och på komvux.
Forskning
Att undervisa vuxna i svenska som andraspråk (sva) innebär andra utmaningar än att undervisa gymnasieungdomar. Framför allt har man kortare tid på sig, konstaterar läraren och forskaren Hanna Sandgaard Ekdahl.
– Och när de vuxna ska förbättra sitt skrivande krävs mer diskussion om språkliga val på detaljnivå.
Hanna Sandgaard Ekdahl har själv undervisat i sva både i grundskolan, på gymnasiet och på komvux – och har slagits av skillnaderna när ungdomar respektive vuxna ska fördjupa sina kunskaper i att skriva texter på svenska.
– Deras kursplaner är väldigt lika, men deras förutsättningar att lära sig skiljer sig kraftigt åt.
Senare den här månaden disputerar hon vid Malmö universitet med avhandlingen ”Skrivundervisning för andraspråkselever inom grundläggande vuxenutbildning: förutsättningar för skrivutveckling och genrekunskaper”.
Studien bygger på ett praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete med en lärare och två elevgrupper inom grundläggande vuxenutbildning. Hanna Sandgaard Ekdahl satt med på lektioner från och till i tre terminer, lyssnade på elevernas textsamtal och hade sedan samtal i fokusgrupper.
– Jag ville komma nära eleverna, höra deras röster.
”Tiden räcker inte till”
Flera elever återkom till vikten av att tala om texter som de läst och skrivit, ”att analysera i grupp var ett bra sätt för mig”, som en elev uttryckte det.
– Det handlar alltså om elever som kommit en bra bit med sin svenska, men som nu ska utveckla sitt skrivande. Och då visar det sig att de i hög grad behöver både gemensamma textsamtal och individuell stöttning.
Detta kräver i sin tur mer tid, vilket åskådliggör paradoxen: de har mindre tid än unga elever att uppnå den nivå som krävs, trots att de skulle behöva mer.
– På gymnasiet läser ungdomar i tre år, men dessa elever ska klara det på 20 veckor, ja snart på ännu snabbare tid. Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.
Därtill är elevgrupperna ofta mer heterogena inom komvux än på gymnasiet.
– I samma klass kan du ha en elev som är högskoleutbildad från sitt hemland och en annan som just klarat sista nivån på SFI.
Krävs ett annat tänk
Hon minns det från sin egen tid på komvux, eleverna har mer varierande mål med att förbättra sin svenska än ungdomarna i en given gymnasieklass: någon önskar få vidare anställning efter praktiken, en annan behöver betyget för att få en fast anställning, en tredje har ambitionen att gå vidare till högskolan.
– Med en sådan blandning av elever framför dig, så kan det krävas ett annat tänk än när man undervisar i svenska som andraspråk i ungdomsskolan. Men det har forskats förvånansvärt lite om just denna skrivundervisning för vuxna elever.
I den praktiknära studien valde hon och klassens lärare att arbeta med att skriva argumenterande texter. Ämnet blev sambandet mellan kost och klimat.
Modellen gav givande textsamtal
Som många andra lärare valde de att använda ”cirkelmodellen” i sin undervisning, att arbeta strukturerat i fyra faser: att utforska ämnesområdet ihop, studera modelltexter, skriva texter tillsammans och som sista fas skriva texter själva.
– Det var tydligt att just läsningen av andras texter och diskussionerna ledde till att de lärde sig att argumentera bättre och utveckla sitt språk när de till sist skulle skriva själva. Detta kombinerat med ett intensivt arbete med att förbättra ordförrådet gav resultat.
Hanna Sandgaard Ekdahl blev överraskad av de vuxna elevernas imponerande förmåga att tala om och analysera texter:
– De var duktiga på att utnyttja sina många erfarenheter, vilket ledde till givande textsamtal.
LÄS ÄVEN
Debatt: Reducera inte sva till en förenklad variant av svenskämnet
Forskarstrid om framtiden för sva-ämnet
