Gymnasiearbetet lyfter – med rätt förberedelser
Elin Skugge och Henrik Nilsson Tröst arbetar på Nordensbergsskolan i Olofström.
Gymnasiearbete
Ny forskning har visat att elever på samhällsprogrammet sällan förstår de vetenskapliga teorier som krävs för att genomföra gymnasiearbetena. Läraren Henrik Nilsson Tröst i Olofström menar att eleverna visst kan klara det.
– Men det gäller att börja förberedelserna redan i årskurs ett.
Henrik Nilsson Tröst undervisar i historia, samhällskunskap och kriminologi på Nordensbergsskolan i Olofström. Han reagerade på Ämneslärarens artikel om ny forskning som visar att många elever på samhällsprogrammet har svårt med de vetenskapliga kraven på gymnasiearbetena.
– Jag tycker inte att kraven är för höga. Visst, vi kände också att resultaten inte blev så bra när gymnasiearbetet var nytt, att eleverna inte nådde upp till en vetenskaplig nivå. Men vi insåg att med rätt förberedelser kan i stort sett alla elever klara kraven.
Lägger grunden redan i ettan
Hans skola ligger i en bruksort där många elever kommer från studieovana hem, vilket gör det extra viktigt att börja tidigt med att systematiskt förbereda dem för gymnasiearbetet.
– När vi berättar för dem i ettan att de ska skriva en vetenskaplig uppsats i trean känns det oöverstigligt för många. Men vi försäkrar dem om att de kommer att klara det, om vi börjar lägga grunden direkt.
Redan i ettan får eleverna en första beskrivning av olika vetenskapliga metoder. Och de får göra enkla kvalitativa intervjuer och observationer. De får också börja träna på att skriva referenser och fotnoter.
– Här samarbetar vi med deras lärare i svenska. Över huvud taget är just samarbetet med flera professioner på skolan helt avgörande.
Speciallärare och specialpedagoger kopplas in tidigt, liksom språkstödjare för dem som har behov av det. Men kanske framför allt: biblio-tekarien Elin Skugge får en nyckelroll.
– Jag säger tidigt till eleverna: ”Gör Elin till er bästa vän!” Hennes stöd är ovärderligt när de ska börja med sin research.
Skolan har dragit nytta av de nya statsbidragen till litteratur och har gjort inköp som anpassats efter elevernas arbetsområden. Det har bland annat handlat om metodböcker som ”Introduktion till kriminologi”, ”Samspel i grupp” och ”Att definiera hälsa” – bibliotekarien hjälper eleverna att hitta lämplig litteratur om såväl teori och metod som forskningsbakgrund.
– I tvåan börjar vi gå igenom teorierna mer noggrant, berättar Henrik Nilsson Tröst. Om eleverna saknar någon metodbok kan biblioteket på kort varsel köpa in den.
Årets högtidsstund
När årskurs tre sparkar i gång använder de en lektion i veckan åt gymnasiearbetet, de som behöver extra stöd att komma i gång får det.
På våren i trean försvarar eleverna sina uppsatser.
– Det är årets högtidsstund, i nivå med studenten. Eleverna klär upp sig i kostym och dräkter, var och en ska också opponera på någon annans arbete. Och ettorna och tvåorna sitter med och lyssnar, det är del av förberedelserna för dem.
Skolans utvärderingar visar att eleverna gillar upplägget, så här svarade en av dem:
”Jag trodde att det skulle vara mycket läskigare. Men det kändes lättare och mindre nervöst än många andra redovisningar som vi haft, eftersom jag vet att alla var nervösa, men även för jag kunde mitt arbete så bra.”
Henrik Nilsson Tröst menar att uppsatserna över lag håller hög kvalitet.
– Jag vill påstå att flera av dem skulle bli godkända på universitetsnivå. Jag hör också från mina gamla elever som går på högskolan att ”de andra studenterna vet ju inte hur man skriver uppsatser”.
Henrik Nilsson Tröst ville berätta om sin skolas arbete för att försvara den nuvarande ordningen, att det visst går att ställa de här kraven på vetenskaplighet.
– Vi hjälper dem att bli ännu bättre rustade för högskolestudier.