”Processen är ett haveri. Riv upp den och börja om.”

Orden är professor Jonas Linderoths och hämtade från Ämneslärarens uppmärksammade granskning av ”Läroplans­haveriet”, som publicerades i slutet av februari. I granskningen sågade tunga experter – varav några suttit med i läroplansutredningens expertgrupp – flera av de forskar­underlag som skulle säkra den vetenskapliga grunden i de nya kursplanerna.

Efter granskningen underkände regeringen delar av Skolverkets arbete, skärpte styrningen och gav expert­gruppen från läroplansutredningen ett betydligt större mandat i det fortsatta arbetet. Men att riva upp processen och börja om var det inte tal om. I stället har Skolverket, med experternas hjälp, på mycket kort tid forcerat fram nya kursplaneförslag – trots den hårda kritiken mot det vetenskapliga förarbetet.

Ny forskarkritik

Därför är det inte särskilt överraskande att läroplansprocessen nu återigen får hård kritik i vår stora granskning av ”Nya lärarrollen”. Den här gången är det didaktikforskare som arbetat med kurs­planen i teknik som reagerar starkt på att varken lärare eller vetenskapssamhället fått möjlighet att ta ställning till flera stora, sena ändringar i undervisningsstrategierna – som är ett skötebarn för kognitionsforskarna i expertgruppen.

Hur väl Skolverket lyckats hantera krocken mellan olika forskartraditioner blir upp till var och en att bedöma när hela läroplansförslaget går ut på remiss den 9 november. Förväntningarna på den nya läroplanen är stora. Men med tanke på hur turbulent den hårt tidspressade processen varit skulle det förvåna mig mycket om någon blir riktigt nöjd med slutresultatet.

Hampus Jarnlo, editionschef och redaktör för Ämnesläraren och Grundskolläraren