Nya läroplanen: Kraven kan skapa gigantiska problem

När grundskolan får nya läro- och kursplaner hösten 2028 ska lärarens roll och ansvar stärkas. I de nya styrdokumenten ska det bli tydligare att det är läraren som förmedlar och förankrar kunskaper hos eleverna, snarare än att det är elevernas egna aktiviteter som styr undervisningen.

Det är en förändring som välkomnas av en stor del av lärarkåren. Hela 87 procent av lärarna är positiva till en tydligare lärarroll, enligt en enkätundersökning som opinionsföretaget Novus har gjort på uppdrag av Ämnesläraren.

Se grafik i botten av artikeln.

Förutom att betona vikten av en mer lärarledd och strukturerad undervisning i helklass ska kursplanerna också ge tydligare anvisningar för hur undervisningen ska bedrivas.

Alla kursplaner ska innehålla väg-ledande undervisningsstrategier. Även detta är en majoritet – 72 procent av lärarna – positiva till, enligt Ämneslärarens undersökning.

Ett paradigmskifte

I enkätsvaren lyfter lärare vikten av att det är läraren som bestämmer över och leder undervisningen. Samtidigt ser många lärare att mer konkret vägledning i kursplanerna kan bli ett viktigt stöd och öka likvärdigheten mellan skolor.

En av dem som välkomnar förändringarna är Sara Bruun som är språklärare i Hässleholm, författare och föreläsare. Hon konstaterar att ”smörgåsbordens” tid snart är förbi.

– Det här är ett paradigmskifte från en skola där du har fått göra som du vill till en skola där evidensen styr. Till exempel har lärare i den tidiga läsinlärningen kunnat välja mellan en mängd metoder. Nu blir det phonics för alla. Det tror jag är avgörande för Sveriges barn.

Att undervisa på kognitionsvetenskaplig grund är inget du snyter ur näsan

Enligt riksdagens beslut och regeringens uppdrag till Skolverket ska kognitionsvetenskap utgöra en central grund i de nya styrdokumenten, som ska förorda undervisningsstrategier som i första hand vilar på vetenskaplig grund.

Det är förändringar som kan medföra stora utmaningar och höga krav på lärarna, tror Sara Bruun.

– Att undervisa på kognitionsvetenskaplig grund är inget du snyter ur näsan. Majoriteten av Sveriges lärare vet, av förklarliga skäl, inte vad det innebär. Det var ingenting som ingick i våra lärarutbildningar. Förväntas det att vi plötsligt ska kunna detta blir det ett gigantiskt problem, säger Sara Bruun.

Hur detaljerade och specifika undervisningsstrategier som skrivs fram i kursplanerna återstår att se när de går ut på remiss i november.

Klart är att flera av de lärandestrategier som brukar lyftas fram inom kognitionsvetenskapen är okända för många lärare i dag.

I Ämneslärarens undersökning svarar en stor andel av lärarna att de inte känner till strategier som interfoliering, elaborering och dubbelkodning. Var fjärde lärare vet inte vad den mest spridda strategin, minnesåterkallning, innebär.

Marcus Danielsson är kommunövergripande utvecklingslärare i Södertälje och arbetar ofta med en explicit och strukturerad undervisning, med stöd i kognitions- och beteendevetenskap.

Han tror – likt flera andra lärare och forskare som Ämnesläraren talat med – att det kommer krävas stora fortbildningsinsatser när styrdokumenten ska implementeras. Ska lärare ställa om undervisningen behöver de både kunskaper om hur hjärnan och minnet fungerar och hjälp att skapa nya rutiner i klassrummet, menar han.

– Förståelse för varför en teknik fungerar är jätteviktig men abstrakta teorier hjälper inte en lärare klockan åtta en onsdagsmorgon. De här principerna måste brytas ner och förklaras. Lärarna måste få tid att öva, resonera och lära av varandra, säger Marcus Danielsson.

Ekonomiska incitament

Det kommer också att krävas mer tid till planering av lektionerna, menar Marcus Danielsson. Att låta elever räkna själva i matteboken eller inhämta kunskap på egen hand är betydligt mindre tidskrävande än att förbereda en aktivt lärarledd undervisning.

– Det finns starka ekonomiska incitament för att eleverna ska arbeta självständigt. Då slipper ju läraren en massa jobb. Den här typen av undervisning – som är mer dynamisk och interaktiv – kräver mycket mer förberedelser av läraren, som behöver modellera mer och ta fler formativa beslut, säger Marcus Danielsson.

Många lärare i Ämneslärarens undersökning ser också en risk att det kommer saknas tid och resurser att genomföra förändringar i praktiken. Det finns även en oro för att skolan återigen ska kasta sig över ännu en ”trend”.

Trender kommer och går

En av dem som har en sådan farhåga är språkläraren Susanna Lesné, som undervisar på högstadiet i Halmstad. Hon har sett många karismatiska föreläsare passera som förespråkat tvära kast av undervisningen men som saknat förankring i lärarnas vardag på klassrumsgolvet.

– Genom åren har vi lagt otaliga timmar på inläsning, diskussioner och föreläsningar som inte har lett till några större förändringar i praktiken. Den risken finns även nu, säger Susanna Lesné.

Ska de nya styrdokumenten få genomslag behöver lärare få varva kurstillfällen med praktiska moment med eleverna och stegvis utveckla undervisningen, menar hon.

– Det är viktigt att inte förkasta välfungerande undervisningspraktiker när något nytt kommer in. Just nu är hypen kring kognitionsvetenskap stor, men många tidigare trender som skulle vara så revolutionerande har ebbat ut, säger Susanna Lesné.

Strategierna ska vara verktyg

Kristoffer Sundberg, lektor och lärarutbildare vid Högskolan Väst, håller med om att skolans trendkänslighet är ett stort problem och förstår om tidigare trender har underminerat lärares tilltro till forskning och reformer. Samtidigt anser han att det vore ett misstag att inte ta till sig evidensbaserade strategier som har testats i många år och i många studier, i flera fall även i vanliga klassrum.

Han understryker att nya strategier inte ska ersätta lärarnas professionella omdöme, utan att de kan bli användbara hjälpmedel som lärarna kan lägga till i sin verktygslåda. Men ska det bli så får inte omställningsbördan dumpas på lärarna, betonar Kristoffer Sundberg.

– Det värsta möjliga utfallet är att det blir upp till lärarna att lösa detta. Får de inte ordentligt med kunskap, tid och resurser så kommer det att vara svårt att göra det här på ett bra sätt.