Herlitz: Nej, Tiktok behövs inte i svenskundervisningen

Oscar Björk skriver i en artikel i GP (12/10 2026) att svenskämnet behöver ha mer fokus på framtiden och att vägen dit delvis är att ta avstamp i elevernas egna kommunikativa värld för att sedan föra eleverna vidare. Han menar att Tiktok och ”Gösta Berlings saga” inte är samma sak men att båda behövs i undervisningen.

Det finns något ängsligt i tanken att enbart om lärare utgår från det som är elevens verklighet så kan annat bli meningsfullt för dem. Sedan folkskolans tid har elever mött världar utanför den egna i klassrummet, och med god undervisning fått nya insikter om både sig själva och den världen som varken börjar eller slutar med dem.

Skolan är något annat

Vi vet att sociala medier, som Tiktok, tar mycket av våra elevers tid, och då är det fint om skolan kan få handla om andra saker. Unga människor behöver inte nödvändigtvis hjälp att förstå skillnaden mellan de kommunikativa världar som Tiktok och ”Gösta Berlings saga” var för sig utgör och som Björk menar är viktig att förstå – det kommer att framgå med tydlig och strukturerad litteraturundervisning där eleverna får möta verket tillsammans med sin klass och sin lärare och då får möjlighet att förstå det som upplevs som svårt tillsammans med andra.

För även om Selma Lagerlöfs klassiker känns långt bort från det som är ungas verklighet idag så finns det gott om allmänmänskliga tankar och känslor i olika situationer i boken. När eleverna får hjälp att se det så kan de känna igen sig och förstå det som först kändes svårt och omöjligt. Gunnar Ekelöf skriver: ”Det som är botten i dig är botten också i andra.”

Svenskämnets kärna är litteratur och språk, och när individen har tillgång till det så öppnar sig en mängd nya världar. Tiktok klarar unga människor av att använda i alla fall – det finns inget behov av att väva in det i undervisningen eftersom en halvtimme på Tiktok inte kommer att göra eleven till en starkare läsare eller en bättre skribent. Bättre då att ägna den halvtimmen åt det som är svårt, nytt och viktigt att bemästra.

”Djupt oärligt”

Björks artikel är ett svar på ett debattinlägg av Per Klingberg (GP, 30/9 2026) där Klingberg ifrågasätter idén att ”läsning kan vara lite vad som helst”. Vi vet att unga människor har problem med läsförståelsen, och det är djupt oärligt att låtsas att skrollande på mobilen kvalificerar sig som läsning när vi som faktiskt kan läsa vet att det på inga sätt gör det. Klingberg skriver: ”När jag oroar mig för unga människors sjunkande läsförmåga oroar jag mig inte för att de skulle sakna förmågan att orientera sig i ett Tiktok-flöde eller inte hänga med i valfri Netflix-serie.” Det är kanske det som är pudelns kärna – läsning är just det – läsning. Att skrolla på Tiktok eller kolla på film och serier kan förstås ha sina poänger, men det är faktiskt inte att läsa.

Skolan har en stor och viktig uppgift framför sig när läsningen ska återerövras av alla – låt oss ta den uppgiften på allvar. Att ställa Tiktok mot Lagerlöfs klassiker kan verka vara en slagkraftig ingång i debatten men blir mest dum. Det blir sorgligt också när vi inser att sannolikheten att eleverna möter ”Gösta Berlings saga” under sina skolår är rätt liten, och att minska den sannolikheten genom att lägga tid på Tiktok i klassrummet verkar faktiskt helt befängt. Läsning är långsamt. Läsning kräver arbete. Läsning är analogt. Raka motsatsen till Tiktok faktiskt.

Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium samt författare.

LÄS ÄVEN

Herlitz: Svensk skola har effektiviserat bort läsningen

Herlitz: Vi kan inte undvika böcker för att de är obehagliga

Herlitz: Elevdriven undervisning är en vansinnig tanke

Herlitz sex tips: Så skapar vi en läsande skola

Herlitz: Utan böcker kommer eleverna inte att läsa

Herlitz: Eleverna får allt svårare att förstå skolspråket

Herlitz: När formen styr skrivandet blir orden tomma på innehåll

Herlitz: Nationella provet bekräftar bara hur dåligt eleverna läser