Så använder hon sva för att lyfta undervisningen – i svenska

Foto: Fredrik Jalhed

Det är knäpptyst i Violeta T Ralevskas klass när hon går igenom uppgiften. Hon är noga med att få med sig alla.

För svenskläraren Violeta Temjanovska Ralevska är det en tillgång att undervisa i svenska och svenska som andraspråk i samma klassrum.
– Jag tror inte heller att jag skulle lyckas lika bra som lärare om jag inte haft båda utbildningarna, säger hon.

Det har bara gått några veckor sedan den senaste Pisa-mätningen när vi besöker Violeta T Ralevskas klassrum på Vättleskolan i Angered, ett av Göteborgs så kallade utsatta områden. I hennes sjua går 22 elever, varav 15 har svenska som andraspråk. Hon är inte förvånad över att landets elever fortsätter tappa i resultat.

– Alla länder har ju sjunkit och jag tror den största anledningen är att det naturliga läsandet har försvunnit. Eleverna läser inte hemma längre och vi kan inte kompensera för det tappet i skolan med tre svensklektioner i veckan, säger Violeta T Ralevska.

Ändå är det just det hon försöker göra. Med litteraturen och läsandet som en röd tråd genom sin undervisning vill hon hitta fram till lusten att läsa på egen hand. Det gör hon genom en kombination av lustfylld läsning och djupdykningar i texterna. Och med ämneskunskaper i både svensk- och sva-ämnet kan hon jobba med en struktur för lektionerna som funkar för alla, menar hon.

Foto: Fredrik Jalhed

För Violeta Temjanovska Ralevska är tydlighet, goda relationer och höga krav viktiga beståndsdelar i undervisningen.

Författarbesök och boksamtal

Hon utgår alltid från en bok som alla i klassen läser. I sjuan börjar hon med ”Yani” av Nora Khalil, som också är inbokad för ett författarbesök när boken är utläst. Det är en bok hon vet går hem eftersom den utspelar sig i en miljö som eleverna känner igen.

Varje lektion börjar med femton minuters tyst läsning, utom på fredagar då det alltid är ett gemensamt boksamtal som i stället avslutas med egen läsning.

– Dels kommer de till ro, dels kan de komma ikapp om de inte haft möjlighet att läsa hemma, säger hon.

Veckans svensklektioner följer samma struktur: Första lektionen gör eleverna en skriftlig övning som går på djupet i läsningen. Andra lektionen blir det examination på samma innehåll för att Violeta T Ralevska ska försäkra sig om att eleverna förstått texten. Tredje lektionen har klassen ett boksamtal om de kapitel som alla ska vara klara med till dess.

Foto: Fredrik Jalhed

Rachel och Rawan läser. Varje lektion börjar med en kvarts tyst läsning. Den tysta läsningen är ett sätt att samla ihop klassen innan de får dagens uppgift.

Den här tisdagen, som är veckans första lektion, består den skriftliga övningen av en karaktärsanalys utifrån vad de läst hittills. Violeta T Ralevska förklarar noga hur övningen ska genomföras och är extra tydlig med att förklara svåra ord. Eleverna ska välja en person i boken och hitta ledtrådar i texten som berättar något om hur den personen är. För att vara extra tydlig ger hon ett eget exempel.

– Vad kan vi säga om Rayan som försöker hjälpa Amir när han får ett utvisningsbesked?

– Att han bryr sig, säger en elev.

Violeta T Ralevska lirkar lite till och samlar tillsammans med eleverna ihop fler sätt att beskriva någon som är hjälpsam och förklarar nyanserna i ord som empatisk, omtänksam, lojal och generös.

Alla vinner på tydlighet

I den enklaste versionen av övningen kan eleverna följa mallen ”Jag tror att personen är … eftersom …”.

– Det här är en godkänd nivå, men ni kan också fördjupa ert svar och då kan det se ut ungefär så här, säger Violeta T Ralevska och visar mer avancerade exempel, med tanke på de elever som behöver utmanas lite mer.

I just den här sjuan tycker hon att undervisningen fungerar bäst om hon utgår från svenska som andraspråk.

– Det gynnar alla just nu att jag lägger tid på att vara extra tydlig och förklara krångliga ord, säger hon.

Hon håller inte med om att undervisningen skulle bli för enkel för de elever som har svenska som modersmål så länge de går i sjuan. Men ju längre de kommer, desto mer skruvar hon upp kraven. För alla.

– Jag är aldrig nöjd utan pushar dem hela tiden och ställer höga krav. Det är som om de vore mina egna barn. Jag vill att de ska anstränga sig, säger hon.

Foto: Fredrik Jalhed

Violeta T Ralevska går runt och hjälper eleverna med karaktärsanalysen.

Under högstadietiden vill hon att eleverna ska ha mött så många olika genrer som möjligt för att de ska hitta nycklarna till sin egen läsning och få en god ”läskondition”. När de kommer till nian får de läsa svenska klassiker som Karin Boye och få med sig grunderna i litteraturhistorien, ytterligare ett exempel på hur Violeta T Ralevska tycker att svenska och svenska som andraspråk är den bästa mixen av två världar. Litteraturhistoria finns inte med i kursplanen i svenska som andraspråk och den skulle hon aldrig utesluta.

– Om de går och ser ”Odysseus” på bio vill jag ju att de ska ha koll på var berättelsen kommer ifrån. Jag vill att de ska få med sig en allmänbildning så att de kan hänga med i diskussionerna när de sitter i fikarummet på sitt framtida jobb. Då ska de veta att ”Röda rummet” är en roman och inte en drink.

”Man känner igen sig”

I klassrummet börjar eleverna komma igång med karaktärsanalysen. De flesta skriver för hand, några på datorerna. En elev frågar om Ämneslärarens reporter och fotograf också läst ”Yani”.

– Den borde ni läsa. Den visar hur det är i förorten. Man känner igen sig. Min mamma är lärare och hade en elev som utvisades. Då blir man väldigt ledsen, säger en elev.

Samtidigt som Pisa-debatten fortsätter, pågår just nu en utredning om sva-ämnets framtid. Även om Violeta T Ralevska undervisar alla elever i samma klassrum är hon tydlig med att hon som lärare be­höver båda utbildningarna och båda kursplanerna.

– Det unika med undervisningen i sva är att jag jobbar jättemycket språkutvecklande, inte bara med ordförståelse utan hur man skriver texter. Under utbildningen fick vi också lära oss specifika svårigheter utifrån elevernas olika modersmål och jag vet till exempel hur jag ska förklara något för en elev med somaliska som modersmål.

Pushar eleverna

Violeta T Ralevska skulle önska att hennes kollegor i andra ämnen, där man jobbar mycket med text, fick åtminstone en fempoängskurs i sva för att lära sig hur man arbetar med texter.

– Det är ju inte ord som ”demokrati”, ”diktatur” och ”statsskick” som eleverna behöver få förklarade. Det är sambandsord som ”konsekvensen av”, ”nämligen” och ”å ena sidan” de inte behärskar.

I Violeta T Ralevskas undervisning finns de detaljerade förklaringarna och de stora drömmarna sida vid sida. För hon berättar också om hur mycket hon bryr sig om eleverna, hur hon pushar dem att anstränga sig till det yttersta. Och även om hon vet att det kan finnas ett våldskapital hos enstaka elever, är hon aldrig rädd.

– Jag vet ju att det är ett barn där bakom kepsen. Och om inte jag reagerar, vem ska då göra det? Om den eleven sedan kommer tillbaka och säger att jag förändrade hans liv och att jag fick vara en del av hans resa till ett bra liv, då är det värt allt!