Ny hård forskarkritik mot läroplansarbetet

I kursplaneförslagen som går ut på remiss i november kommer generella och ämnesspecifika undervisningsstrategier att finnas i alla ämnen.

Trots att det är en stor förändring av styrdokumenten så har lärare och externa ämnesexperter haft mycket begränsad insyn i och chans att påverka hur strategierna formuleras.

Det anser Claes Klasander, biträdande föreståndare för Nationellt resurscentrum för teknikämnet i skolan, CETIS, som har varit med i samrådsprocessen.

I ett sent skede kastade man in ett ofärdigt material och gjorde mycket omfattande strukturella förändringar av styrdokumenten

Han är en av flera forskare som reagerade starkt på att nya avsnitt om undervisningsstrategier utifrån kognitionsvetenskapliga principer lades till i alla kursplaneförslag under senvåren. Då hade Skolverket haft flera samråd med forskare och lärare om utkast som omkullkastades helt, enligt Claes Klasander.

– I ett sent skede kastade man in ett ofärdigt material och gjorde mycket omfattande strukturella förändringar av styrdokumenten utan att lärarna och vetenskapssamhället fick möjlighet att diskutera detta ordentligt, säger han.

Skolverket om hårda tidspressen

Att stora ändringar av de generella undervisningsstrategierna gjordes i maj beror på Skolverkets dialog med den expertgrupp som regeringen tillsatt och som getts ett tungt mandat i arbetet, enligt Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket.

Flera av experterna med kompetens inom kognitionsforskning har bidragit i skrivandet av de gemensamma strategierna medan ämnesdidaktisk forskning och lärares synpunkter från samråden haft stor betydelse för hur de ämnesspecifika delarna utformats, uppger Ulrica Dahlén.

De stora och sena förändringarna beror också på att Skolverket arbetat under hård tidspress, menar hon.

– Tidsfaktorn har inneburit att samråden har fått ta del av ganska tidiga utkast. Att det har skett stora förändringar mellan utkasten beror på att vi har tagit tillvara konstruktiva förslag från samråden, expertgruppen och våra egna granskningar som skett parallellt, säger Ulrica Dahlén.

Kritisk till kognitionsvetenskapens särställning

I en skrivelse till Utbildningdepartementet har CETIS framfört sin oro, bland annat över den tajta tidsplanen. Det är en kritik som flera forskare med erfarenhet av läroplansrevideringar ställt sig bakom, enligt Claes Klasander.

Han är även kritisk till att regeringen gett expertgruppen och kognitionsvetenskaplig forskning en särställning i läroplansarbetet. Det riskerar att tränga undan andra didaktiska strategier som kan vara viktiga för lärarna, anser Claes Klasander.

– Min förhoppning är att den omfattande kritiken har lett till förbättringar. När en kursplan väl är ute på remiss finns det inte tid att göra stora förändringar, säger han.

Skolverket: ”Vi har gjort vårt bästa”

I Ämneslärarens granskning i början av året larmade både lärare och forskare om flera brister i läroplansprocessen, bland annat en orimlig tidspress, att enskilda forskare fick stor frihet att utforma underlag, att annan väsentlig forskning förbisågs och att lärare stängdes ute från inflytande. Nu riktas – på nytt – snarlik kritik mot processen.

Kan Skolverket garantera att de nya läro- och kursplanerna vilar på bästa tillgängliga kunskap med tanke på hur processen har sett ut?

– Vi har redan från början flaggat för att vi tycker att tidsramen är för snäv men vi har gjort vårt bästa för att säkerställa så god kvalitet som möjligt. Vi har tagit in ämnesspecifika instruktioner, haft samråd i två omgångar, jobbat nära expertgruppen och prioriterat att ta fram så bra kursplaneförslag som vi kan till remissen, säger Ulrica Dahlén.