Emilia Friberg: Varför dör elevernas nyfikenhet på högstadiet?
Krönika Vad är det som gör att engagemanget hos eleverna sinar när de blir äldre? Det är ju inte helt ovanligt att jag möts av nej-rop när jag berättar för mina elever att de ska läsa. Hur kan skillnaden vara så stor på bara några års tid, undrar högstadieläraren Emilia Friberg.
Emilia Friberg: Varför dör elevernas nyfikenhet på högstadiet?
Jag är en stor förespråkare av att få nya perspektiv. Det är ofta aha-upplevelser som får en att tänka till och utvecklas. Idag hade jag verkligen en sådan upplevelse.
Några av mina elever i årskurs nio var moderatorer för forskarpresentationer på en årlig vetenskapsfestival i Uppsala. En av forskarpresentationerna var för mellanstadieelever och handlade om fossilt bajs från dinosaurier. När det blev frågestund så haglade det av frågor. Några barn satt och studsade på träbänkarna av entusiasm över att få ställa en fråga. Jag har nog aldrig sett en så stor vilja att få lära sig och att få svar på sina frågor.
Hunnit bli truliga tonåringar?
Jag hade velat ha en tidsmaskin och kunnat resa framåt i tiden för att se om samma elever är lika entusiastiska när de går på högstadiet. Eller har de då hunnit bli truliga tonåringar? Jag upplever ytterst sällan i mitt klassrum att det haglar in frågor om det aktuella arbetsområdet.
Många frågor snurrar just nu i mitt huvud. Vad gör tonåren och högstadiet med elevernas nyfikenhet? Är det något som vi lärare och/eller skolsystemet i grundskolans senare åldrar gör som dödar elevernas nyfikenhet och engagemang? Det är kanske ökade krav och betyg.
På historian i nian arbetar vi just nu med andra världskriget som många elever har sett fram emot sedan årskurs sju. Även om många är intresserade så är det inte riktigt engagemang på lika hög nivå som jag observerade idag bland mellanstadieeleverna.
”Möts av nej-rop”
Vad är det som gör att engagemanget hos eleverna sinar när de blir äldre? Det är ju inte helt ovanligt att jag möts av nej-rop när jag berättar för mina elever att de ska läsa. Hur kan skillnaden vara så stor på bara några års tid?
Om någon kan hjälpa mig att knäcka den här nöten så skulle jag vara evigt tacksam. Jag ska fråga eleverna vad de har för tankar om det här. De behöver kanske inte sitta och hoppa av nyfikenhet men lite mer engagemang och entusiasm över lärande i alla fall ibland hade vi nog alla mått bättre av. Dessutom hade det gjort lärarjobbet ännu mer givande och roligt än vad det redan är.
Emilia Friberg, högstadielärare i svenska och SO-ämnen på Västra Stenhagenskolan i Uppsala.
LÄS ÄVEN
Friberg: Hur avgrundsdjup är läskrisen egentligen?
Friberg: Ibland behöver eleverna bara få njuta av ett biobesök
Friberg: Det sitter hårt inne för elever att erkänna hur lite de läser
