Nya läroplanen: Paradigmskiftet kan öppna för nytt trendkaos

När grundskolan får nya styrdokument kommer det att uppstå ett skriande behov av kompetensutveckling om undervisning på kognitionsvetenskaplig grund, tror Kristoffer Sundberg, lärarutbildare och lektor vid Högskolan Väst.

Han ser en stor risk att den stora efterfrågan möts av fortbildning där lite vad som helst paketeras som kognitionsvetenskap.

– Det oroar mig jättemycket, tyvärr. Det finns mycket som löst talat kan anses vara kognitionsvetenskap. Det gnager i mig, säger Kristoffer Sundberg.

Så kan det förvanskas

Stannar fortbildningen vid enstaka inspirationsföreläsningar kommer inte lärarna att få en djupare förståelse för varför vissa undervisningsstrategier fungerar. Utan den kunskapen blir det svårt att använda strategierna självständigt och kreativt, enligt Kristoffer Sundberg, som varnar för att de i stället kan ”ytifieras” eller förvanskas.

Dubbelkodning – att kombinera text och bild på ett sätt som underlättar inlärningen – kan tolkas som att undervisningen ska överösas med bilder.

Minnesåterkallning riskerar att bli en ritual, ett quiz som rivs av utan eftertanke, eller att glida över i passiv repetition där eleverna läser samma stycke om och om igen.

– Då går strategin helt på tvärs med grundtanken, säger Kristoffer Sundberg.

”Får inte låta detta ske”

Hans oro delas av läraren Sara Bruun. Hon är positiv till att forskning från det kognitionsvetenskapliga fältet Science of Learning ska ges större tyngd i styrdokumenten men ser en risk att den landar som ännu en ytlig trend i skolan.

– Jag har sett detta i 30 års tid. Det kommer en trend och sen försvinner den. Ett tag ska alla göra Grej of the day. Sen ska alla göra Big five. Sen ska alla göra Lektionsdesign. Och nu ska alla hålla på med Science of Learning, säger Sara Bruun.

Inga skolor kommer att ha råd att utbilda lärarna som det är tänkt.

Om det blir så är risken stor att en strategi som minnesåterkallning blir ett förenklat standardiserat recept som varenda lärare ska följa i några år och som sedan förkastas till förmån för en annan trend. 

Utsikterna för att lärarna ska få den fortbildning som skulle behövas för att undvika det är små, tror Sara Bruun.

– Inga skolor kommer att ha råd att utbilda lärarna som det är tänkt. Lärare som har tur kommer att få en timmes föreläsning i augusti. Sen kommer mutationerna att dra i gång i full fart. Nu får vi inte låta detta ske.

Skolverket har stort ansvar

Hon anser att Skolverket redan nu borde ta fram ett gediget kompetensutvecklingsmaterial med filmer, texter och frågor som utbildare och förstelärare kan utgå från.

Har skolledningar och huvudmän kompetens att upphandla och kvalitetssäkra fortbildningen på egen hand?

– Nej, många har inte det. Det finns en uppenbar risk att fortbildning blir en lönsam marknad för konsulter – där jag själv ingår. Men en skolledning har små möjligheter att avgöra om föreläsningarna är forskningsförankrade och faktiskt fungerar. Därför måste Skolverket ta ett tydligare ansvar för att tillhandahålla kvalitetssäkrad fortbildning, säger Sara Bruun.

Vilken form av fortbildningsstöd Skolverket kommer att ta fram kan myndigheten inte svara på i dagsläget. Först i januari 2027 ska en plan med implementeringsinsatser presenteras, enligt enhetschefen Ulrica Dahlén.

– Vi planerar detta i nära dialog med bland annat lärarfack och huvudmannaorganisationer för att bedöma vad lärare, huvudmän och rektorer behöver för stöd, säger hon.