Det står idag i skollagen att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. I praktiken ser det dock inte ut så, och vad jag vet så kommer skolorna utan problem undan med det, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Många uttrycker en oro för ungas bristande läsförståelse och det finns både lagar och förslag som har till syfte att motverka detta. Men på många skolor i Sverige saknas både bibliotek och tillgång på litteratur, och så länge det ser ut så är det svårt att vända den här trenden.

Varje vecka, ja, nästan varje dag, får vi ta del av undersökningar som visar att ungdomar läser allt mindre. Häromveckan kom en rapport som visade att också vuxna läser allt mindre – en logisk följd naturligtvis. Politiker har de senaste åren kommit med olika inspel vars syfte är att få barn och unga att läsa mer, men ingenting tycks vända trenden.

Kommer nya lagen följas?

Det står idag i skollagen att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek (2 kapitlet, 36§). I praktiken ser det dock inte ut så, och vad jag vet så kommer skolorna utan problem undan med det. En ny lag väntas träda i kraft 2025 där alla skolelever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek, och frågan är om den lagen kommer att följas i högre utsträckning?

Så, vad vi vet är att barn och unga läser allt mindre och att många skolor saknar ett bibliotek. Vi vet även att den enskilda skolans ekonomi kommer att styra tillgången på böcker som kan användas i undervisningen – vissa skolor har möjlighet att köpa in nya klassuppsättningar med böcker varje år medan andra skolor får lappa och laga de böcker som går att finna i förråden. Skillnaderna mellan olika kommuner är stor, men även inom en kommuns skolor varierar tillgången på böcker stort.

Utan innehåll blir det bara ord

Många kommuner väljer att satsa på läsning. Skolor ska jobba mer med att läsa för att vi ska kunna säkerställa demokratin i Sverige – en demokrati behöver ju som bekant utbildade och kritiskt tänkande medborgare. Men om vi ska satsa på läsningen så behöver vi först säkerställa att alla elever har tillgång till böcker. Det räcker inte att säga att läsningen är viktig utan det behöver visas i handling. Huvudmännen måste se till att det på varje skola finns tillgång till litteratur som elever och lärare kan arbeta med – det är att satsa på läsningen.

Alla dessa förslag och uddlösa lagar som har till syfte att vända trenden vad gäller ungas läsning tillför ju ingenting om det inte finns böcker. ”Words, words, words” skriver Shakespeare och menar att ord utan innehåll är bara det – ord. Tänk om vi istället kunde slippa alla dessa tomma ord och istället få se lite handling?

Om vi på riktigt vill få barn och unga att läsa mer måste vi börja med att förse dem med böcker, oavsett vilken skola de går på.

Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium samt författare.

LÄS ÄVEN

Herlitz: Våga tänk om – gör läsningen central i skolan!

Herlitz sex tips: Så skapar vi en läsande skola

Herlitz: Lyckokast med högläsning på gymnasiet

Herlitz: Vi måste sluta lägga så förtvivlat mycket tid på att nöta gamla prov