Forskare dömer ut differentierad undervisning

Agneta Gulz är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Differentierad undervisning sveper som en flodvåg över Skolsverige. Men forskaren Agneta Gulz dömer ut trenden.
– Konsekvensen kan bli minskade livschanser hos unga människor eftersom de inte lärt sig att läsa, säger hon.

I höstas exploderande en debatt om differentierad undervisning (DU) på Vilärare.se. Diskussionerna verkade inte vilja avta och totalt publicerades närmare tio debattartiklar av både kritiker och förespråkare av metoden.

Något som går som en röd tråd genom debatten är effekten av extra anpassningar.

Specialpedagogen Helena Wallberg, portalfiguren bakom begreppet differentierad undervisning i Sverige, beskriver DU som en flexibel undervisning som syftar till att gynna alla elevers lärande – en slags inkluderande undervisning. Men många menar att det råder stora oklarheter kring vad DU faktiskt är. Så här beskriver Helena Wallberg begreppet på Vilärare.se:

”… differentierad undervisning är de lösningar som inte landar i särlösningar eller individuella arbeten. Differentierad undervisning är en inbyggd flexibilitet, både i helklassundervisning och i färdighetsträning … Vi differentierar en aktivitet, frågeställningar i diskussioner och färdighetsträning när det behövs i förhållande till elevernas nulägen. Inte hela tiden.”

Elever stannar i sin utveckling

En av de främsta kritikerna av DU är Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Enligt henne uppfattar lärare differentierad undervisning på väldigt olika sätt.

– Förespråkarna pratar om att det alltid går att tillgodogöra sig ett innehåll på flera likvärdiga sätt, samt visa vad man lärt sig på flera olika likvärdiga sätt. Men det är en missuppfattning, säger hon och syftar på individuella anpassningar som är tänkta att möta eleverna ”där de är”.

Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter.

Agneta Gulz

– Elever ges möjlighet att välja bland metoder och nivåer: lyssna eller titta på film i stället för att läsa en bok, rita i stället för att skriva vid redovisningar, läsa en förenklad text i stället för en svårare. De allra flesta elever kommer då att arbeta med metoder och använda färdigheter de redan behärskar, inte sådana de ännu inte har men skulle kunna tillägna sig. Och då kommer de inte vidare i sin utveckling, säger hon.

Rent kortsiktigt, i klassrummet, ser det ut som att alla är aktiva och inkluderade, understryker hon, men en lärare med 30 elever har inte möjlighet att guida alla i ett differentierat klassrum. Dessutom finns det ytterligare en aspekt i det hela.

– Det är mycket billigare att ha en lärare som tar hand om allting än att anställa kunniga speciallärare. Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter. Konsekvensen kan bli en exkludering av unga människor vars livschanser minskar på grund av att de inte har lärt sig att läsa, säger hon.