Ingrid Remvall föreläste för alla elever under projektet.
Till startsidan
Linda Bruhn (till vänster), gymnasielärare i svenska och samhällskunskap på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, har samarbetat med författaren Ingrid Remvall (till höger) i projektet.
Pedagogiska tips
En majoritet av eleverna berättar sällan eller aldrig för någon när det känns jobbigt. Det framgår i ett tema om psykisk hälsa.
– Det kan vara ett tufft klimat och krav från sociala medier att man ska må så himla bra, säger läraren Linda Bruhn, som har arbetat med temat.
Totalt 78 procent av eleverna svarar att de sällan eller aldrig brukar prata med någon när det känns jobbigt. Det visar svar från elever som deltagit i en temavecka om psykisk hälsa.
Linda Bruhn, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, har tillsammans med teamet för det samhällsvetenskapliga programmet arbetat med temat där ungdomsböcker har varit en central del.
– Vi vet att det är svårt för många unga att prata om hur de mår. Det kan ibland vara ett tufft klimat och krav från omgivningen och sociala medier på att man ska må så himla bra i dag. Då kan böcker med fiktiva karaktärer och annan kultur göra det lättare att prata om mående och vad god psykisk hälsa är. Det har även varit inspirerande och givande att arbeta med författaren Ingrid Remvall, säger Linda Bruhn.
Totalt har 150 elever i årskurs 1 på samhällsvetenskapsprogrammet deltagit i projektet ”Ungas röster för andra unga”.
Flera ämnen har involverats i temaveckan. I svenska har eleverna läst Ingrid Remvalls böcker om unga och psykisk hälsa, i samhällskunskap har de arbetat med FN:s globala hållbarhetsmål, i matematik har de tagit upp statistik om hälsa och ohälsa och i idrottsämnet har eleverna haft mindfulness.
Författaren Ingrid Remvall, som har deltagit aktivt i projektet med eleverna, betonar värdet av att använda kultur och skrivande.
– Det är ett bra sätt att se till att unga genom eget skrivande höjer sina röster i frågor som de tycker är viktiga. I litteraturen kan unga känna att de inte är ensamma om sina tankar och sin situation. Man kan följa en karaktär som går från mörker till ljus. I temat har de först läst mina böcker, arbetat med diskussionsfrågor och sedan skrivit dikter, säger hon.
Ingrid Remvall föreläste för alla elever under projektet.
En orsak till att många unga inte väljer att prata om sitt mående tror Ingrid Remvall beror på ideal och normer kring hur vi ”borde” må och vara i sociala medier, i skolan eller andra miljöer.
– Det kan kännas svårt att säga att man har det jobbigt. Men det är viktigt att våga prata om psykisk hälsa och att veta att om man mår dåligt så finns det hjälp att få. Skolan har en viktig uppgift i att jobba förebyggande och ge verktyg för goda levnadsvanor och få elever att våga prata om känslor.
Det ämnesövergripande temat pågick i en vecka men läraren Linda Bruhn betonar att hälsofrämjande arbete måste pågå kontinuerligt. Hon brukar ta upp vad som krävs för en god psykisk hälsa utifrån den så kallade ”mentala tallriksmodellen”. Modellen är framtagen av amerikanska forskare och kan ses som ett tankestöd för att synliggöra balansen i vardagen mellan de olika tårtbitarna: sömn, motion, hjärnvila, aktiviteter, chilltid, relationer och fokustid.
– Vi lyfter även detta på mentorstiden med våra elever. Det är viktigt att när vi ser att en elev inte mår bra eller uppvisar psykiska besvär kopplar in elevhälsan.
Linda Bruhn menar att lärarna kan underlätta elevernas vardag och minska stressen genom att samarbeta.
– Det kan vara att se till att examinationer inte samlas utan sprids över tid för olika ämnen, att arbeta ämnesövergripande. Jag välkomnar Gy25 som kan lyfta fokus från examinationer till mer långsiktig inlärning. Det finns en progression med olika nivåer där det ges tid till att utveckla förmågor då betyget kommer att spegla vad eleven kan i slutet. Det tror jag tror kommer att minska stressen.
Ingrid Remvall har i samarbete med Linda Bruhn skrivit en artikel med tips om arbetet på Hedda Anderssongymnasiet och att använda kultur som verktyg för psykisk hälsa. Artikeln är faktagranskad av en specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.
– Artikeln är tänkt att inspirera andra lärare och skolpersonal att göra liknande projekt. Att först arbeta med kunskap om psykisk hälsa, sedan använda skönlitteratur för diskussion och att de unga får höja sina röster.
Temat på Hedda Anderssongymnasiet avslutades med en utställning i Lunds stadshall för andra unga, politiker och allmänhet.
LÄS ÄVEN
Debatt: Sluta hetsa eleverna att jaga ett högre betyg
Bup-läkaren: Lärare lämnas ensamma med elevernas tunga problem
Lärarpriser ”Nu anlitar skolorna våra medarbetare mer än tidigare.”
Forskning Forskaren: Föräldrarnas press ger tydliga resultat.
Debatt I nationella ”lyft” lappar man bara över de akuta bristerna med tidsbegränsade satsningar.
Debatt ”Eleverna finns kvar. Språkbehoven finns kvar. De behöver fortfarande lära sig.”
Debatt Läraren: Jag undrar hur mycket av sva-försvaret som handlar om elevernas behov.
Läsning Forskaren: Tio böcker som tar oss med på ordentliga resor
Debatt Svenskläraren: ”Vi kan räkna minuterna, men vi kan inte räkna oss fram till förståelse.”
Debatt Svenskläraren: ”Oärligt att låtsas att skrollande på mobilen kvalificerar sig som läsning.”
Debatt Världens mest kända björn fyller 100 år.
Krönika ”Om någon kan hjälpa mig att knäcka den här nöten så skulle jag vara evigt tacksam.”
Nationella prov Så ändras direktiven till svensklärare.
Forskning Forskaren: Tyvärr upptäckte jag väldigt tydliga gruppindelningar.
Betyg Nya siffror: Så har betygen förändrats i ditt ämne
Panelen Hade du velat ha mer ämnesundervisning under din lärarutbildning?
Debatt Svenskläraren: Målet kan inte vara att eleven ska klara ännu en läsförståelseuppgift.
Tävlingar Elina Lundberg nominerad för att ha avslöjat ”avgörande brister i svensk skola”.
Språkintroduktion Prisade sva-läraren: ”Det kan låta självklart, men det är helt centralt.”
Krönika Svenskläraren: ”Analfabeter i Sverige? Inte på vår skola i alla fall.”
Gymnasiearbete Läraren: Gäller att börja förberedelserna redan i årskurs ett.
Debatt Lektorn: Glädje behöver alltså inte betyda att något är enkelt.
Debatt ”Handlingar väger tyngre än ord för barn och unga.”
Krönika Svenskläraren: ”Det är den största utmaningen för mig som lärare just nu”.
Krönika SO-läraren: ”Helt plötsligt är fler elever än vanligt intresserade av hur Sverige styrs.”
Forskning Forskaren: Vi använder för lite tid på lektionerna till det muntliga.
Lektionstipset Svenskläraren och skolbibliotekarien om lyckade samarbetet.
Sparbluffen Forskare och lärare sågar ”differentiering” – pekas ut som en sparbluff.
Sparbluffen ”Nej, ni har inte på fötterna när ni lanserar detta.”
Sparbluffen Sveriges Lärare: ”Differentiering är ingen trollformel som funkar.”
Sparbluffen ”Vi skriver ner förväntningarna på individuella anpassningsåtgärder.”
Sparbluffen ”De blir prisade och hyllade men ingen av dem kan lösa skolans inbyggda systemfel.”
Sparbluffen ”Bullshit och nonsensord.”
Fokus ”Man känner sig tillräcklig och hinner med på ett helt annat sätt.”
Sparbluffen Redaktören: Att alla elever är sysselsatta är ingen garanti för att de lär sig något.
Krönika Svenskläraren: ”Prata på ni. Låt mig undervisa mina elever.”
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.
Forskning Forskaren: Eleverna får inte tappa tilliten till den kunskap som skolan och lärarna kan förmedla.
Forskning Skolverkets tips till nationella prov i gymnasiet kan ge F på universitetet.
Kursplaner Skolverket: ”Vi har tidigare påpekat att tidplanen är för snäv”.
Forskning Forskaren: Förvånade mig att de kunde så mycket och drog så kloka paralleller.
Sfi-undervisning Har över 100 000 prenumeranter: ”Min norrländska dialekt har nog hjälpt till”.
Särskilt stöd Engelsklärarens dom: ”Snålt och otillräckligt – en dimridå”.
Krönika Svenskläraren: Hur lite läser våra elever i skolan egentligen?
Forskning Forskaren: Digitaliseringen av skolan har inte drivits främst av lärare.
Debatt ”Lösningen är att utveckla vår egen professionalism”.
Debatt Motsatt effekt när lärare försöker skydda elever från motgångar.
Forskning Forskaren: Det handlar inte bara om att lära sig färdiga sanningar.
Forskning Forskaren: Läsning, samtal och skrivande måste hänga ihop.