Ingrid Remvall föreläste för alla elever under projektet.
Till startsidan
Linda Bruhn (till vänster), gymnasielärare i svenska och samhällskunskap på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, har samarbetat med författaren Ingrid Remvall (till höger) i projektet.
Pedagogiska tips
En majoritet av eleverna berättar sällan eller aldrig för någon när det känns jobbigt. Det framgår i ett tema om psykisk hälsa.
– Det kan vara ett tufft klimat och krav från sociala medier att man ska må så himla bra, säger läraren Linda Bruhn, som har arbetat med temat.
Totalt 78 procent av eleverna svarar att de sällan eller aldrig brukar prata med någon när det känns jobbigt. Det visar svar från elever som deltagit i en temavecka om psykisk hälsa.
Linda Bruhn, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap på Hedda Anderssongymnasiet i Lund, har tillsammans med teamet för det samhällsvetenskapliga programmet arbetat med temat där ungdomsböcker har varit en central del.
– Vi vet att det är svårt för många unga att prata om hur de mår. Det kan ibland vara ett tufft klimat och krav från omgivningen och sociala medier på att man ska må så himla bra i dag. Då kan böcker med fiktiva karaktärer och annan kultur göra det lättare att prata om mående och vad god psykisk hälsa är. Det har även varit inspirerande och givande att arbeta med författaren Ingrid Remvall, säger Linda Bruhn.
Totalt har 150 elever i årskurs 1 på samhällsvetenskapsprogrammet deltagit i projektet ”Ungas röster för andra unga”.
Flera ämnen har involverats i temaveckan. I svenska har eleverna läst Ingrid Remvalls böcker om unga och psykisk hälsa, i samhällskunskap har de arbetat med FN:s globala hållbarhetsmål, i matematik har de tagit upp statistik om hälsa och ohälsa och i idrottsämnet har eleverna haft mindfulness.
Författaren Ingrid Remvall, som har deltagit aktivt i projektet med eleverna, betonar värdet av att använda kultur och skrivande.
– Det är ett bra sätt att se till att unga genom eget skrivande höjer sina röster i frågor som de tycker är viktiga. I litteraturen kan unga känna att de inte är ensamma om sina tankar och sin situation. Man kan följa en karaktär som går från mörker till ljus. I temat har de först läst mina böcker, arbetat med diskussionsfrågor och sedan skrivit dikter, säger hon.
Ingrid Remvall föreläste för alla elever under projektet.
En orsak till att många unga inte väljer att prata om sitt mående tror Ingrid Remvall beror på ideal och normer kring hur vi ”borde” må och vara i sociala medier, i skolan eller andra miljöer.
– Det kan kännas svårt att säga att man har det jobbigt. Men det är viktigt att våga prata om psykisk hälsa och att veta att om man mår dåligt så finns det hjälp att få. Skolan har en viktig uppgift i att jobba förebyggande och ge verktyg för goda levnadsvanor och få elever att våga prata om känslor.
Det ämnesövergripande temat pågick i en vecka men läraren Linda Bruhn betonar att hälsofrämjande arbete måste pågå kontinuerligt. Hon brukar ta upp vad som krävs för en god psykisk hälsa utifrån den så kallade ”mentala tallriksmodellen”. Modellen är framtagen av amerikanska forskare och kan ses som ett tankestöd för att synliggöra balansen i vardagen mellan de olika tårtbitarna: sömn, motion, hjärnvila, aktiviteter, chilltid, relationer och fokustid.
– Vi lyfter även detta på mentorstiden med våra elever. Det är viktigt att när vi ser att en elev inte mår bra eller uppvisar psykiska besvär kopplar in elevhälsan.
Linda Bruhn menar att lärarna kan underlätta elevernas vardag och minska stressen genom att samarbeta.
– Det kan vara att se till att examinationer inte samlas utan sprids över tid för olika ämnen, att arbeta ämnesövergripande. Jag välkomnar Gy25 som kan lyfta fokus från examinationer till mer långsiktig inlärning. Det finns en progression med olika nivåer där det ges tid till att utveckla förmågor då betyget kommer att spegla vad eleven kan i slutet. Det tror jag tror kommer att minska stressen.
Ingrid Remvall har i samarbete med Linda Bruhn skrivit en artikel med tips om arbetet på Hedda Anderssongymnasiet och att använda kultur som verktyg för psykisk hälsa. Artikeln är faktagranskad av en specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.
– Artikeln är tänkt att inspirera andra lärare och skolpersonal att göra liknande projekt. Att först arbeta med kunskap om psykisk hälsa, sedan använda skönlitteratur för diskussion och att de unga får höja sina röster.
Temat på Hedda Anderssongymnasiet avslutades med en utställning i Lunds stadshall för andra unga, politiker och allmänhet.
LÄS ÄVEN
Debatt: Sluta hetsa eleverna att jaga ett högre betyg
Bup-läkaren: Lärare lämnas ensamma med elevernas tunga problem
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.
Forskning Forskaren: Eleverna får inte tappa tilliten till den kunskap som skolan och lärarna kan förmedla.
Forskning Skolverkets tips till nationella prov i gymnasiet kan ge F på universitetet.
Kursplaner Skolverket: ”Vi har tidigare påpekat att tidplanen är för snäv”.
Forskning Forskaren: Förvånade mig att de kunde så mycket och drog så kloka paralleller.
Sfi-undervisning Har över 100 000 prenumeranter: ”Min norrländska dialekt har nog hjälpt till”.
Särskilt stöd Engelsklärarens dom: ”Snålt och otillräckligt – en dimridå”.
Krönika Svenskläraren: Hur lite läser våra elever i skolan egentligen?
Forskning Forskaren: Digitaliseringen av skolan har inte drivits främst av lärare.
Debatt ”Lösningen är att utveckla vår egen professionalism”.
Debatt Motsatt effekt när lärare försöker skydda elever från motgångar.
Forskning Forskaren: Det handlar inte bara om att lära sig färdiga sanningar.
Forskning Forskaren: Läsning, samtal och skrivande måste hänga ihop.
Debatt Lektorn: Konstigt att undvika en fungerande undervisningsstrategi för att kostnaden är för låg.
Debatt Forskarnas varning: Det finns inte några enkla och billiga lösningar på komplexa problem.
Debatt Sva-lärarna: Oroande hur centrala beslut om ämnets framtid fattas.
Böcker ”Målsättningen är att låta barnböcker bygga broar mellan människor.”
Reportage Prisad lärare tar med de stora världskriserna in i klassrummet.
Debatt Professorn: Problematiskt att stämpla transspråkande som en ”trend” eller ”slogan”.
Forskning Forskaren: ”Spännande att se hur de öppnade sig för varandras synpunkter.”
Debatt Farhågan: Riskerar att bidra till en negativ inställning till flerspråkighet.
Debatt Svenskläraren: ”Låter i mina öron som ett livslångt straff.”
Panelen ”I engelska är den uppenbara vinsten att de både lyssnar och antecknar.”
Krönika Svenskläraren om hur han fick eleven att ta kontroll över sin hjärna.
Lektionstipset Svenskläraren om varför han låter eleverna läsa Emil i Lönneberga på alla nordiska språk.
Debatt Gästprofessorn: Jag vill bemöta tre problematiska påståenden om transspråkande.
Krönika ”Varför blir det så här varje år?”
Debatt Forskarna: Kan bidra positivt till språkinlärning.
Debatt ”Vanlig svenskundervisning kan lära av svenska som andraspråk.”
Språksveket Redaktören om att myndigheten hamnat mitt i en forskarstrid.
Språksveket Varannan elev med utländsk bakgrund saknar språket för att klara skolan: ”Förödande”.
Språksveket Tomas Riad om språksveket: ”Dagens undervisningsmetoder fungerar inte.”
Språksveket Professorn: ”Traumatisk upplevelse att komma i en andraspråkssituation.”
Språksveket ”Man missar den verklighet som råder i svensk skola.”
Språksveket Forskaren: Stor risk för backlash när lärare genomskådar populära metoden.
Språksveket ”Det har blivit ett tydligare fokus på lärandet.”
Forskning Forskaren: ”Eleverna kan inte förväntas förstå dessa komplicerade teorier.”
Läroplanshaveriet Martin Ingvar om uppdraget: Regeringen tar ett stadigare grepp om Skolverket.
Läroplanshaveriet Skolverket om kritikernas nya roll: ”Tar tacksamt emot deras hjälp”
Forskning Forskaren: ”Jag tycker att det är oroväckande.”
Debatt Professorn: Krävs dubbel grund för att stärka elevers läsförmåga.
Debatt Erik Cardelus: Goda berättelser är en grund för kunskap och känslor.
Krönika ”Eleverna var redan på bristningsgränsen och klagade över det höga tempot.”
Krönika Svenskläraren om att det sällan är boken som är problemet när elever vägrar att läsa.
Svenska som andraspråk ”Vi sva-lärare har väntat på det här i 30 år.”
Nationella prov Engelskläraren: ”Kan ställa till problem.”
Debatt Lektorn: ”Den nuvarande situationen får konsekvenser för elevernas lärande.”