Tio vanliga lärardilemman – vad säger lagen?

Maria Refors Legge är jurist och forskare med inriktning mot utbildningsrätt, med stenkoll på skollagen. Foto: Samuel Unéus.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Lärares vardag kan bestå av många svårhanterliga situationer där man är hjälpt av att veta vad skollagen egentligen säger. Därför bad vi skoljuridikexperten Maria Refors Legge att reda ut svaret på tio vanliga dilemman.

  1. Får vårdnadshavare kräva att vara med på lektioner även om jag inte vill att de ska vara det?
    ”Nej. De har ingen rätt att vara i skolan, skolan är ingen allmän plats. Man kan absolut säga till föräldrarna att de inte får vara med i klassrummet, men det är ju lättare sagt än gjort. Om vårdnadshavare upplever att det finns problem på lektionerna så finns det officiella kanaler som de är hänvisade till. Inledningsvis får de prata med rektorn och den berörda läraren. Anser föräldrarna att de inte får respons kan de vända sig till huvudmannen och sedan till Skolinspektionen.” 
     
  2. Får rektor ändra en elevs betyg? 
    ”Rektorn har inga befogenheter att ändra ett betyg. Men det finns specialfall. Exempelvis om en lärare är olegitimerad. Då ska den läraren få stöd av en legitimerad lärare att sätta betyg. Sedan kan rektorn, rent formellt, sätta betyget utifrån lärarnas bedömning. Rektorn kan även ändra rena skriv- och räknefel i inlämnande betygsdokument.”

  3. Om jag blir tvungen att visa ut en elev, hur länge kan eleven lämnas i korridoren?
    ”Det beror på hur gammal eleven är. När det är fråga om yngre barn så har läraren en större tillsynsplikt. Då kan man inte visa ut barnet om ingen annan vuxen har koll på det. Man kan även skicka hem elever vid väldigt extrema fall, men det beslutet måste tas av rektorn. När det gäller äldre elever, på högstadiet och gymnasiet, får man inte låta eleven vara i korridoren i mer än en lektion. Elever har skolplikt och rätt till utbildning.”

  4. Är jag skyldig att ha två utvecklingssamtal om föräldrar är i konflikt med varandra?
    ”Det här är en ganska vanlig fråga. En lärare har ingen skyldighet till det. Men om läraren själv, för barnets bästa, skulle vilja hålla två utvecklingssamtal så finns det inget som hindrar.”

  5. Måste en elev få samma slutbetyg som hen fick på det senaste nationella provet?
    ”Nej. Här vet jag att vissa skolor gör fel ibland. Det var inte så många år sedan som det infördes en regel i skollagen som sa att nationella prov ’särskilt ska beaktas vid betygssättningen’. På en del skolor översattes det till att eleverna skulle få samma slutbetyg som på nationella proven, vilket gjorde det omöjligt för elever som fått ett dåligt resultat på provet att kämpa för att jobba upp sitt betyg. Och då är man ju körd. Alternativt att det har gått jättebra. Om en elev får ett A på nationella proven skulle ju det betyda att den eleven inte behöver anstränga sig mer den terminen.”

  6. Vad gör jag om en elevs föräldrar förbjuder sitt barn att delta i simundervisningen?
    ”Den frågan är lite speciell. Det beror på varför vårdnadshavarna förbjuder eleven att delta. Finns det religiösa orsaker så gäller skyddet för religionsfriheten i Sverige. Rent generellt brukar man säga att skolan bör försöka anpassa undervisningen i syfte att göra det möjligt för berörda elever att delta i simundervisningen. Exempelvis genom att ordna ett separat undervisningstillfälle. Dels för att elever i årskurs sex måste kunna simma för att få ett betyg i idrott och hälsa, och dels för att det är en livförsäkring och en rättighet för ett barn att lära sig simma. Men å andra sidan kan den möjligheten begränsas av resurser, exempelvis om det är en väldigt liten skola, eller om endast en elev är i behov av enskild undervisning. Så den regeln gäller inom rimliga gränser.”

  7. Får elever avstå från dans i idrotten, på grund av religiös övertygelse?
    ”Här finns det ett fall som har behandlats i domstol. Där sa man att det här betygsmålet hade kunnat prövas på annat sätt. Det vill säga att läraren hade kunnat anpassa lektionerna. Domstolen menade att skolan hade en skyldighet att anpassa undervisningen och låta eleven visa sin förmåga att röra sig till musik utan att dansa med en annan person.”

  8. Får jag be en elev ha att ha mindre utmanande kläder på sig?
    ”Nej. Det skulle kunna vara en form av diskriminering, eller en begränsning av elevers yttrandefrihet, förutsatt att elevens klädval inte är brottsligt. Det vill säga om det skulle handla om förargelseväckande beteende, ofredande eller sexuellt ofredande.”

  9. Får jag lyfta eller hålla fast stökiga elever?
    ”Den frågan är svår att svara på. Generellt sett: nej. När man pratar om våld associerar man det ofta till grovt våld så egentligen är det bättre att använda begreppet fysisk maktutövning. Man får inte tvinga en elev att sitta stilla genom att lyfta eleven till sin plats, exempelvis. Det är huvudregeln. Samtidigt finns det uttalanden i domstol där man har sagt att lärare inte kan vara helt beskurna från möjligheten att använda fysiskt maktmedel – så länge man inte går över gränsen. Det får inte göra ont på eleven, fast det kan ju vara svårt om en elev stretar emot. Man brukar säga att den fysiska maktutövningen måste vara proportionerlig. Men det här är svårt att sätta en juridisk etikett på. Det handlar lite om magkänsla.”

  10. Får jag omhänderta leksaker?
    ”Där gäller samma regler som för mobiler. En lärare får omhänderta ett föremål om det stör undervisningen. Då spelar det ingen roll om det handlar om ett gosedjur eller en mobil. Fast om eleven vägrar så har läraren få möjligheter att ta den med våld. Och då är vi tillbaka i frågan om fysisk maktutövning.”

Maria Refors Legge

  • Har precis gett ut boken ”Juridik i skolan: en handbok för lärare” där hon med av vardagsnära scenarier illustrerar olika rättsliga frågeställningar som aktualiseras i skolans värld.
  • Är jurist och forskare med inriktning mot utbildningsrätt. Har erfaren­het av att undervisa på lärarutbildningen och rektorsprogrammet vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet. 

Har du hamnat i ett svårhanterligt dilemma där du blivit osäker på vad som egentligen gäller? Hör av dig till oss på amneslararen@lararen.se så reder vi ut!

LÄS ÄVEN

Skoljuristen: Så får lärare ingripa

Den ofrivilliga juristen

2 av 3 killar läser bara om de måste