Larmet: 2 av 3 killar läser bara om de måste
Läsinlärning Svenska 15-åringar är duktiga på att läsa och har stort självförtroende kring läsning – men deras läslust är oroväckande låg, konstaterar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i en ny rapport.
För tjugo år sedan läste 27 procent av flickorna och 48 procent av pojkarna i 15-årsåldern bara om de måste. Nu är motsvarande siffror 49 respektive 65 procent.
Det framgår av rapporten Generation Ekvation, där IVA har samlat data om ungdomars egna attityder från stora nationella och internationella skolundersökningar som Pirls, Timss och Pisa.
– Jag tolkar studierna som att svensk skola lyckas bra med att lära ut den mekaniska färdigheten att läsa. Vår rapport visar att eleverna i de yngre årskurserna gillar att läsa, medan 15-åringar tycker att det är tråkigt. På högstadiet tappar många tyvärr den mängdträning man får av att tycka att det är roligt att läsa, säger projektledaren Maja Neiman.
"Central fråga"
Data från kunskapstesterna i Pisa visar att 15-åringar har en bra läsförståelse. Samtidigt oroar sig IVA för signaler från högskolan om att ungdomar som börjar studera där läser sämre än studenter gjorde förr.
– Läsande är en central fråga eftersom det påverkar kunskapsinhämtning i stort. Men läsandet är mycket komplext, särskilt i sken av digitaliseringen och hur unga använder det skrivna ordet i sin vardag. Det vill vi titta närmare på framöver, säger Maja Neiman.
Att tyda resultaten ser inte IVA som sin roll. Istället följer man upp rapporten med webbinarier och workshops där pedagoger, psykologer och andra experter deltar. Under arbetet med rapporten har IVA också låtit en ungdomspanel reflektera över de mönster som vuxit fram.
"Skolans uppgift"
Charlotta Hemlin, krönikör i Ämnesläraren och lärare i svenska och svenska som andraspråk på Westerlundska gymnasiet i Enköping, känner igen bilden av en sviktande läslust. Tydligast märker hon den bland pojkar på högstadiet, där hon tidigare arbetade i många år.
– När 65 procent av pojkarna säger att de bara läser om de måste behöver vi tvinga dem. Det är en uppgift för skolan, säger Charlotta Hemlin.
Många saknar den uthållighet som behövs för att läsa böcker, konstaterar hon. För att bygga upp den kan högläsning i klassen och samtal om vad man läst tillsammans vara bra arbetssätt.
– Som lärare måste man låta läsningen ta tid och träna eleverna på att orka. Alla är intresserade av berättelser, men på högstadiet är det så mycket annat som händer i elevernas liv.
Kräver tålamod
Har man inte väckt deras läsintresse i tidigare årskurser kan det vara svårt, men Charlotta Hemlin tror att det går med lite tålamod och genom att ta draghjälp av ungdomars intresse för tv-serier och annan populärkultur.
– Hur många vet till exempel att Robinson och Big brother har litterära förbilder i romanerna Robinson Kruse och George Orwells 1984, säger hon.
Fler slutsatser ur studien
- Högt självförtroende kring läsning och bra läsförmåga – men läslusten är oroväckande låg.
- Nästan alla elever trivs ganska eller mycket bra i sin klass.
- Stressen hos unga är hög och ökar, särskilt bland flickor.
- Allt färre tycker att skolan ger lust att lära mer.
- Attityden till kunskap skiljer sig mycket mellan olika elevgrupper, jämfört med andra länder.
- Skillnaderna mellan pojkar och flickor är bland de största i världen.
- Stora skillnader mellan elever med olika socioekonomiska förutsättningar.
Källa: IVA
Här hittar du hela rapporten.
LÄS ÄVEN
Så lär man elever att skilja på ”sin” och ”deras”
Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem
