Kniviga dilemman stärker elevernas läsintresse

"Varför gör han det? Vad tror ni han känner innerst inne?” frågar Sara Johansson och tittar ut över sin niondeklass. Eleverna sitter helt tysta, men när de får uppgiften i sin hand – ett papper med en tankebubbla där de ska skriva ner vad de tror att Anton tänker, börjar de lågmält diskutera i par.

Vi är på Bergumsskolan i utkanten av Göteborg, där Sara Johansson nu har jobbat i snart sex år. Det har gått ett par år sedan forskningsprojektet hon deltog i avslutades, men hon bär fortfarande med sig lärdomarna och övertygelsen över skönlitteraturens möjligheter att öppna nya perspektiv, att öka förståelsen för andra och för sig själv och inte minst att öka gemenskapen i klassrummet.

 – Vi skapar en brygga mellan en berättelse och de egna reflektionerna. Det är en yta som är svår att få till i andra sammanhang, säger Sara Johansson.

Hon var helt nyexaminerad när hon fick frågan om att delta i ett forskningsprojekt tillsammans med forskare på Göteborgs universitet. Forskningsfrågan handlade om huruvida skönlitteratur kan skärpa den etiska blicken.

– Jag tvekade aldrig, men det var också väldigt mycket jobb samtidigt. Bara att vara ny som lärare har ju sina utmaningar och utöver det skulle jag läsa in mig på etikteori, välja ut passande litteratur och ta emot forskare i mitt klassrum.

Forskningsprojekt utvecklande

I dag är Sara Johansson glad över att hon tog chansen att ge sin lärarkarriär en riktig rivstart.

– Det var otroligt utvecklande, särskilt som vi lärare fick vara med i hela processen. Första året var vi med och valde texter och fick läsa in oss på etiska teorier, andra året kom forskare till våra klassrum och gjorde observationer och tredje året var vi med och skrev en bok.

Tack vare sitt deltagande i forskningsprojektet har Sara Johansson lärt sig metoder som hon nu, tre år efter att projektet är avslutat, gärna fortsätter använda.

Hon har alltid drivits av att försöka få igång bra diskussioner i klassrummet, eftersom det för henne också är ett sätt att nå den delen av skolans uppdrag som inte handlar om rena ämneskunskaper utan om att fostra goda samhällsmedborgare. 

– Just därför har projektet utvecklat mig som lärare. För jag har ju på ett väldigt konkret plan fått metoder för hur skönlitteraturen kan vara en ingång till viktiga diskussioner, inte minst om etiska frågor.

Det var otroligt utvecklande, särskilt som vi lärare fick vara med i hela processen.

Diskussionen viktig

Eleverna är klara med den första uppgiften och Sara Johansson samlar in papperen där de skrivit ner vad de tror Anton tänker efter den hemska scenen med hundmisshandeln. Snart får vi veta vad de skrivit, men först fortsätter Sara Johansson läsa några utdrag till ur boken ”När hundarna kommer”. 

Anton blir mer och mer indragen i det nya gänget. Innan han träffade dem var han mycket för sig själv och han har saknat vänner. Men det är uppenbart att han gör många saker mot sin vilja, bara för att passa in. Som att raka av sig håret för att inte se ”bögig” ut, att dricka öl eller ta emot slag för att inte visa sig rädd. 

Sara Johansson delar ut ett antal frågor som eleverna får diskutera. Som varför man blir kvar i sammanhang man kanske vet inte är bra, eller varför Anton ändå känner sig ”fylld av liv” när han blir slagen.

– Han verkar inte gilla dem egentligen, men vill ändå vara med i gemenskapen, säger en elev.

– När han blir slagen får han samtidigt en adrenalinkick och det drar honom till gänget samtidigt som han inte verkar må så bra av att vara med, säger en annan.

Trygg i gråzonen

Sara Johansson avslutar lektionen med att läsa upp svaren på den första frågan om Antons tankar under och efter hundmisshandeln. ”Vad håller jag på med? Vilka idioter de är!” ”Borde jag sagt till? Vad skulle hända då?” ”Är detta bättre än att vara ensam?” är några av elevernas svar.

Sara Johansson lägger inte till något för att på vuxenvis knyta ihop lektionen, utan lämnar eleverna där, vilket ska visa sig vara helt genomtänkt från hennes sida.

– Jag har blivit trygg med att kunna vara i den gråzon som etiska dilemman ofta är. Och att det inte är självklart att det är jag som ska tala om vad som är rätt och fel. Därför kan vi inte bli färdiga med sådana här frågor över en lektion utan behöver lita på att processen fortsätter ändå.

Men om någon elev gör ett solklart ”fel” och till exempel eldar i en papperskorg. Vad gör du då?

– Det är såklart viktigt att reagera, inte minst för de eleverna som finns runtomkring. Däremot kanske jag inte kan göra något som får den eleven att sluta med ett sådant beteende just i stunden. Men förhoppningsvis sår jag ett frö som på längre sikt kan leda till förändring.

Projektet har underrubriken ”möjligheter och svårigheter med etikundervisning”. Vilka är de största svårigheterna?

– När det inte är fråga om gråzoner utan faktiskt finns en tydlig bild av rätt och fel. Det kan vara utmanande att undervisa om det, utan att skriva någon på näsan. Men återigen, då måste jag ta in att några meningar från mig inte automatiskt gör att någon gör en helomvändning och ändå känna mig lugn i det. Mycket av det vi gör i skolan är processer och då kan man inte alltid få direkt positiv respons på allt man gör.

Studien visade att den etiska kompetensen föreföll stärkas genom arbetet med skönlitteratur, ett resultat som inte förvånade Sara Johansson. Dessutom hävdar hon bestämt att hon sett en ökad lust för läsning och att elever ofta vill läsa hela böckerna som de tidigare bara läst utdrag ur.

– Det är också kul att se att diskussionerna vi haft efteråt har skapat läslust, för de har levt sitt eget liv och tagit oss till platser där vi inte visste att vi skulle hamna. Då har eleverna sett hur en läsupplevelse vidgar deras vyer och velat läsa mer.

LÄS ÄVEN

Intensivträningen som höjer elevernas läshastighet

7 tips som stärker elevernas motivation att läsa

Så tar de reda på vilka elever som behöver sva-undervisning

Sandström: Nationella proven i svenska leder oss fel