Bilderna som ställer till det i samhällskunskapen
Rätt använda kan bilder och illustrationer bli kraftfulla verktyg för lärande i samhällskunskapen, visar Ann-Sofie Jägerskogs forskning.
Forskning Det finns både utmaningar och möjligheter med bilder och illustrationer som används i samhällskunskapen, enligt Ann-Sofie Jägerskog. Hon har studerat elevers förståelse av bilder i ämnet – från årskurs fyra upp till gymnasiet.
1. Tydliggör inte alltid innehållet
Hur uppfattar elever bilder i samhällskunskapsundervisningen och ämnets läroböcker? Det har forskaren Ann-Sofie Jägerskog och hennes kollegor studerat.
– I dag använder vi många bilder utan att veta på vilket sätt de påverkar förståelsen av något. Bilderna illustrerar ofta ganska komplexa fenomen med syftet att tydliggöra ett innehåll, men det innebär inte automatiskt att eleverna förstår innebörden, säger Ann-Sofie Jägerskog.
2. Riskerar att bli statiskt
”Punktdiagram” visade sig vara en typ av modell som innebar vissa utmaningar – ett slags graf där man har lagt in punkter i relation till två variabler för att visa hur olika faktorer förhåller sig till varandra. Exempelvis antalet år kvinnor går i skolan i ett land i relation till hur många barn som föds där.
– En utmaning är att ett punktdiagram ofta är statiskt, trots att det illustrerar något föränderligt och dynamiskt. Samtidigt kan det vara en bra utgångspunkt för samtal när eleverna förstår vad som döljer sig bakom punkterna.
3. Svårt att se relationerna
Flödesscheman kunde också vara komplicerat för eleverna. Där finns det en risk att de tolkas på ett förenklat sätt, förklarar hon. Ett klassiskt exempel är flödesschemat av det samhällsekonomiska systemet.
– I flödesscheman är pilarna det centrala, men eleverna fastnade lätt på ”boxarna” i flödesschemat: Vad är egentligen ett företag? Offentlig sektor? Det är lätt att tro att elever förstår ett flödesschema direkt när de ser det, men det kan vara svårt att se relationerna, som ju är det centrala.
4. Först då blir bilder kraftfulla
Studien visade att både gymnasister och yngre elever behöver lära sig ”läsa” illustrationer och bilder. Och att se helheten snarare än delarna.
– Styrkan i bilder är bland annat att det illustrerade fenomenet kan bli konkret och enklare att förstå, men vi kan inte stanna där. Vi måste reflektera över vad som finns bortom en graf eller ett flödesschema och få eleverna att förstå att en bild inte är ett foto av verkligheten. Det är först då bilder kan bli kraftfulla verktyg för lärande.
Forskaren: Ann-Sofie Jägerskog är lektor vid Stockholms universitet. Studien
har gjorts inom ramen för forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord – om utveckling av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen”.
LÄS ÄVEN
Inga Tvivel ger läsningen drag-hjälp
Här byter eleverna klass fyra gånger om året
De djupdyker i olika religioner – med bara fötter
Modellen i geografin som visar hur allt hänger ihop
Studieresor till Auschwitz fördjupar sällan förståelsen för Förintelsen
