Modellen i geografin som visar hur allt hänger ihop

Vulkanutbrottet på Island är utgångspunkten i några av de geografilektioner som Lotta Dessen Jankell planerar för sina elever på Globala gymnasiet i Stockholm.

– Vi börjar med att ställa frågor: Varför händer det här nu, vilka konsekvenser kan utbrottet leda till? 

För att reda ut orsakssambanden tar hon hjälp av en sambandsväv – ett redskap hon utvecklat under det avhandlingsarbete hon till stora delar bedrivit parallellt med sitt lärarjobb.

– Sambandsväven är en enklare form av systemmodell och påminner om en begreppskarta. Den blir ett underlag för eleverna när de gör en analys, men också ett stöd när de ska sätta ihop en helhet av ett komplext problem, säger Lotta Dessen Jankell, som nyligen lade fram sin avhandling ”Förstå verkligheten som system” vid Stockholms universitet.

Systemtänkandet är ett angreppssätt

Systemtänkande och helhetsperspektiv får en alltmer framträdande roll i ämnet geografi. Eleverna ska förstå det som händer kopplat till klimatförändringen, energiomställningen och andra stora systemskiften som pågår i samhället.

– Grunden i systemförståelse handlar om orsakssamband. Systemtänkande är ett angreppssätt för att förstå komplexa frågor utifrån en helhet. Men i stället för att zooma in på mindre och mindre delar, försöker man förstå en helhet genom att se vilka komponenter som är involverade och hur de påverkar varandra och helheten, säger Lotta Dessen Jankell.

Hon har själv känt den utmaning många geografilärare upplever inför att undervisa om klimatförändringar och närliggande komplexa problem där många faktorer och perspektiv är inblandade.

– Jag har funderat mycket över hur vi kan hjälpa eleverna i det här. Vad behöver de för stöd för att klara de uppgifter vi ger dem och för att förstå de komplexa sammanhangen i stort.

Funderingarna ledde till att Lotta Dessen Jankell våren 2017 påbörjade en doktorandutbildning inom geografididaktik. Hon inriktade arbetet mot design av geografiundervisning om komplexa hållbarhetsfrågor.

Praktiknära forskning

Lotta Dessen Jankell hittade en del forskning kring systemtänkande, men såg att den var abstrakt och inte inriktad på undervisning och didaktik. För ämnet geografi saknas den typen av forskning nästan helt.

Hon bedrev sin forskning som ett undervisningsutvecklande designprojekt tillsammans med sex lärare och 120 elever på två gymnasieskolor i 1,5 år. Tillsammans med lärarna – som hon tidigare träffat när hon hållit i fortbildningar – utarbetade hon en ”system-geografisk sambandsväv”.

– Vi kombinerar systemprinciper med geografiska begrepp, som till exempel plats, skala och rumsliga relationer. Syftet med sambandsväven är att stimulera elever att undersöka en komplex hållbarhetsfråga.

I början av en undersökning tillsammans med eleverna kan det vara bra att bygga upp väven framme på tavlan, förklarar Lotta Dessen Jankell. Det öppnar upp för spontana frågor och diskussioner och blir en möjlighet för läraren att peka på orsakssamband. Hur påverkas naturen och lokalsamhället av att man odlar jätteräkor i tropiska områden? Vad händer om isar smälter, beroende på om det är glaciärisar, permafrost eller havsis?

När hon ber sina egna elever jobba med sambandsväven låter hon dem ofta lägga upp arbetet på det sätt som fungerar bäst för dem själva. Jobbar de digitalt kan de använda både kartor och bilder för att till exempel visa vilka konsekvenser av ett skeende som är hållbara och vilka som är ohållbara.

– Många elever är snabba med att dra slutsatser i början, men både när man bygger sambandsväven tillsammans på tavlan eller när de jobbar själva digitalt så ser man att de utvecklar ett geografiskt systemtänkande. De kan förklara både direkta och indirekta konsekvenser och de kan koppla det som sker till olika platser och skalnivåer.

Kan översättas till andra ämnen

När elever tagit till sig arbetet med sambandsvävar är det inte ovanligt att de fortsätter jobba på samma sätt även i andra ämnen, framhåller Lotta Dessen Jankell. I till exempel historia och samhällskunskap kan det vara ett bra sätt att bena upp olika samband och få syn på hur aktörer påverkar varandra i intressekonflikter. I biologi kan det vara ett sätt att få syn på hur levande och icke levande faktorer påverkar varandra i ekosystem.

– Hur man kan jobba med sambandsvävar och utveckla elevers systemtänkande i olika ämnen och i olika årskurser är ett intressant uppslag för fortsatt forskning, säger hon.

Ett exempel är att fortsätta undersöka vilken typ av samband som elever behöver förstå för att förklara olika ämnesinnehåll. I mer naturvetenskapliga frågeställningar kan orsak-verkan-samband vara viktiga att elever förstår, men när människor är inblandade kan det vara viktigare att förstå att konsekvenserna kan bli olika beroende på vilka aktörer som agerar och var något sker.

– I naturvetenskapliga ämnen är det viktigt att analysen av orsaker och samband hela tiden är förankrad i platser. I samhällsvetenskaperna är sambanden ofta mjukare, säger Lotta Dessen Jankell.

Exempel på sambandsvävar

LÄS ÄVEN

Debatt: Därför krävs det stora satsningar på geografi och geovetenskap

Debatt: Sluta att marginalisera geografiämnet i skolan!

Här är geografilärarna på fältstudie mitt i Stockholm

Het konflikt för geografin