Kristina Rudbjer är en lärare som gillar att diskutera och att slänga käft med sina elever. Här gör hon det med William Fredriksson och Erik Widerfalk. Till vänster: Wilma Byhage.
Till startsidan
Kristina Rudbjer har varit lärare i mer än 20 år. Nu arbetar hon på Naturbruksskolan Uddetorp i utkanten av Skara där hon undervisar i svenska och religion. Foto: Jeffrey Mcintosh
Reportage Strumporna är lila och rosa och nördintressena är många. Västgöten Kristina Rudbjer har Uppsala att tacka för mycket, men nu är hon hemma. På gården mellan Skara och Lidköping och som svensk- och religionslärare på Naturbruksskolan Uddetorp.
Kristina Rudbjer beskriver sig själv som en ganska snäll och lösningsfokuserad lärare. Men hon tar ingen skit.
– Det är kul när man kan diskutera med eleverna och när man kan slänga käft med dem. Men man måste känna in klassen så att man vet om man kan jävlas med dem eller inte. Annars går det inte. Det måste vara på deras villkor.
Leendet är brett när Kristina Rudbjer säger det där om att jävlas med eleverna. Sedan skrynklar hon ihop ansiktet när hon berättar hur hon var när hon började som lärare. Då slängde Kristina Rudbjer ut elever på löpande band.
– Nu dräper jag dem med blicken i stället och med ett syrligt ord. De vet ju att de gör fel, det är ju tonåringar som testar gränser. Vem gjorde inte det?
Från skolan syns domkyrkospirorna inne i Skara. Men här och nu handlar det om religion, om islam, de fem pelarna och de sex trosartiklarna. Kristina Rudbjer gick inte på Uddetorp själv men däremot växte hon upp inte långt härifrån, på en gård ”på schlätta”. Nu, efter många år av och till i Uppsala, bor hon på släktgården igen som har varit i familjens ägo sedan 1600-talet. Lärare har hon varit sedan 2001.
Eleverna framför henne läser maskinservice och går sitt tredje och sista år på skolan. Under lektionen ställer de många frågor, både seriösa och mindre seriösa, som ett par förutsägbara om trosartiklarna.
Jag vill att eleverna ska kunna gå ut i livet och veta saker, inte göra bort sig.
En stund tidigare, i ett hörn av matsalen, har Kristina Rudbjer konstaterat att många av eleverna har mycket åsikter, inte minst om religion. För henne är det därför viktigt att förklara att, som hon säger det, folk är folk. Det som syns på tv, om till exempel islam, är en mycket liten del av det som verkligen pågår. Hon lägger till att kursen är kort, 50 poäng, och att det är bäst att ha religion i trean. Då är eleverna vuxna eller i alla fall vuxnare.
– Jag vill att eleverna ska kunna gå ut i livet och veta saker, inte göra bort sig. De ska vara snälla mot varandra. De ska fatta att: Mucka inte med den här personen för att den ser ut så här, har det här på sig eller inte äter det där. Prata med varandra i stället.
Kristina Rudbjer är en lärare som gillar att diskutera och att slänga käft med sina elever. Här gör hon det med William Fredriksson och Erik Widerfalk. Till vänster: Wilma Byhage.
När Kristina Rudbjer själv gick på gymnasiet, på De la Gardiegymnasiet i Lidköping, gick hon med i medeltidsföreningen ”Sällskapet för kreativ anakronism”. Hon har funderat på om hon ska höra av sig till sina lärare från då, och be om ursäkt för att hon var så ”tjôtig”.
– Jag blev helt fascinerad och pratade nästan bara om medeltiden.
Hon är fortfarande med i föreningen, träffade sin sambo via ”Sällskapet för kreativ anakronism” och har lärt sig sy genom att vara engagerad i föreningen. Hon har till och med varit ordförande för dess Europasektion.
Kristina Rudbjer.
– Det är ju kul med folk som har intressen, poängterar hon och bjuder på ett rejält understatement.
I mars 2021 var Kristina Rudbjer med i Sveriges Radio-podden ”Snedtänkt” där hon tillsammans med programledaren Kalle Lind dissekerade den brittiska tv-serien ”Doctor Who”, en serie som hon älskat sedan början av 1990-talet. Hon är bland annat med och arrangerar konventet WhoLicious i Lidköping vartannat år.
– Serien är spännande. Urban fantasy kallas det i dag, förr kallades det för ”lite annorlunda böcker”. Det handlar om tidsresor, utomjordiska planeter i andra delar av universum och om att ändra tiden och om att resa i tiden. ”Doctor Who” är också bra för att det handlar om att göra det rätta, det rör sig inte om stora rymdstrider, säger Kristina Rudbjer som också hyllar seriens manus och de kvicka replikerna.
– Så klart är det lite cheezy. Men de vågar prata om mental ohälsa och om folk som inte har det bra hemma och så gömmer man det i en spännande historia.
Hon har spelat teater sedan hon var liten – då drömde om att bli skådespelare eller journalist – senast i vintras när hon var med i ”Sällskapsresan” i en uppsättning av ”Musikal i Lisch” i Lidköping. Och hon som hade tvåa i slöjd är numera så bra på att sy att hon till exempel gör brudklänningar åt kompisar.
På Instagram citerar hon ”Doctor Who”: ”There’s no point in being grown up if you can’t be childish sometimes.” Där lägger hon också varje tisdag upp symönster från 1960- och 70-talen.
– Är man nörd på ett sätt är man ofta multinörd. Jag märkte det i början när jag gick med i medeltidsföreningen, att det fanns många som var med i Tolkienföreningar också. Där har jag aldrig varit med men jag har nosat lite grann på det, säger Kristina Rudbjer som flikar in att det var länge sedan hon hade en ledig hemmakväll.
Hon, som växte upp i föreningslivet och som hjälpte sin pappa att dela ut LRF-lappar i postlådorna i trakten, är också med i två Sherlock Holmes-föreningar och uppskattar pilsnerfilmer. Hon hyllar Västgöta nation i Uppsala, som blev som ett andra hem för henne när hon bland annat läste religionsvetenskap vid Uppsala universitet, och uppmanar alla sina elever att engagera sig i nations- och kårlivet om de ska plugga vidare efter gymnasiet. Det är bra för cv:t och visar på både engagemang och social förmåga, menar hon.
Kristina Rudbjer är som gjord för det nördiga radioprogrammet ”Snedtänkt” med Kalle Lind där hon varit med och pratat om tv-serien ”Doctor Who”.
Kristina Rudbjer är tjänstledig från Uppsala kommun där hon har jobbat i många år på Fyrisskolan som kommer att läggas ned efter vårterminen. Nu undervisar hon bara i religion och svenska men tidigare har hon också haft filmvetenskap. En gång fick hon frågan: ”Vad är det för skillnad mellan Star Trek och Star Wars?” Då höjde hon rösten: ”Ut ur mitt klassrum!” Eleven hann till dörren innan Kristina Rudbjer förklarade att hon skämtade.
– Om man har många intressen tror jag att det gör en människa, men också en lärare, mer djup och intressant. Jag tror att det är viktigt att vara en renässansmänniska, att kunna lite om mycket.
Planen när hon flyttade de 40 milen till Uppsala var egentligen inte att läsa religionsvetenskap men det var det hon kom in på. Det visade sig vara ”ett sjukt roligt ämne”.
– Religionshistoria handlar om människor, om historia, om kultur, om ekonomi och psykologi, allting. Om hur folk funkar. Det är så mycket mer än bara ett ämne!
LÄS ÄVEN
Jarnlo: Elevernas bristande uthållighet skapar enorma utmaningar
Så handskas lärare med kontroversiella frågor
Debatt ”Vanlig svenskundervisning kan lära av svenska som andraspråk.”
Språksveket Redaktören om att myndigheten hamnat mitt i en forskarstrid.
Språksveket ”Man missar den verklighet som råder i svensk skola.”
Språksveket ”Det har blivit ett tydligare fokus på lärandet.”
Forskning Forskaren: ”Eleverna kan inte förväntas förstå dessa komplicerade teorier.”
Läroplanshaveriet Martin Ingvar om uppdraget: Regeringen tar ett stadigare grepp om Skolverket.
Läroplanshaveriet Skolverket om kritikernas nya roll: ”Tar tacksamt emot deras hjälp”
Forskning Forskaren: ”Jag tycker att det är oroväckande.”
Debatt Professorn: Krävs dubbel grund för att stärka elevers läsförmåga.
Debatt Erik Cardelus: Goda berättelser är en grund för kunskap och känslor.
Krönika ”Eleverna var redan på bristningsgränsen och klagade över det höga tempot.”
Krönika Svenskläraren om att det sällan är boken som är problemet när elever vägrar att läsa.
Svenska som andraspråk ”Vi sva-lärare har väntat på det här i 30 år.”
Nationella prov Engelskläraren: ”Kan ställa till problem.”
Debatt Lektorn: ”Den nuvarande situationen får konsekvenser för elevernas lärande.”
Debatt ”Vi måste se texter för att kunna skriva texter själva.”
Panelen Så tänker tre lärare i svenska om skönlitteratur i skolan.
Debatt ”Fler uppmärksamhetstjuvar och dopamingodis än någonsin.”
Läroplanshaveriet Moderaterna om Ämneslärarens granskning: ”Mycket, mycket allvarligt.”
Lektionstipset Så enkelt förflyttar italienskläraren i Göteborg sina elever till ett kafé i Rom.
Nationella prov Skolverkets nya siffror bekräftar svensklärarnas farhågor.
Forskning Forskaren: Själva undervisningen är fortfarande i hög grad traditionell.
Krönika ”Om eleven väljer att inte anstränga sig går det inte att lära sig, hur mycket läraren än försöker.”
Debatt Erik Cardelus om att svenska skolor borde inspireras av den danske succérektorn.
Forskning ”Det är en stor utmaning för nästan alla lärare i engelska”
Reportage Håkan Sjöberg är den enda verksamma läraren i läroplansutredningens expertråd.
Debatt ”Sans och saklighet tenderar att hamna i bakgrunden.”
Debatt Svenskläraren om att nationella proven ger ett svajigt underlag.
Läroplanshaveriet Redaktören: Nu krävs en genomtänkt nödplan från regeringen.
Nationella prov Svenskläraren om att 94 procent får minst E på provet.
Krönika ”Skillnaderna i fokus från våra geografiböcker var oerhört påtaglig.”
Läsning Handelshögskolan: Många unga saknar en naturlig introduktion till läsning.
Läroplanshaveriet Regeringen kritiseras för snäva tidsramar till Skolverket – men ger ingen intervju.
Debatt ”Läsning och skrivande inte kan reduceras till svensklektionerna.”
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Läroplanshaveriet Riksrevisionen efter nya sågningen av Skolverket: Följer ett bekant mönster.
Läroplanshaveriet Professorns uppmaning till Skolverket: ”Riv upp och börja om”.
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.