![](/contentassets/66baec087dbf48d9a7c6686fe2722e64/ee189da3-7c72-4932-8498-29858783dc6f.jpeg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Böckerna kan vara i så här risigt skick när de till slut hittas och lämnas tillbaka. Foto: Fredrik Sandström
Krönika ”Alla elever bedyrar sin oskuld och förklarar utförligt var och när boken återlämnades. Jag vill tro eleverna, men jag undrar ju vart alla böcker tar vägen?!”, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
I slutet av varje termin gör vi beställningar av nya klassuppsättningar och kompletterar de vi redan har. Jag har märkt att alltfler böcker försvinner då större del av vår budget än tidigare går åt till att fylla upp vår befintliga bokhylla. För många år sedan hade vi ett system på skolan där våra böcker var numrerade. Jag förde noga anteckningar om elevernas boklån, men efter ett tag började böcker försvinna iallafall, trots rigorös administration. Vid ungefär samma tidpunkt noterade jag att eleverna väldigt sällan läste de anvisade sidorna mellan lektionerna. Dessa två sammanfallande tendenser gjorde att jag allt oftare valde att behålla böckerna i klassrummet.
Numera lägger jag ungefär ⅓ av tiden på högläsning, ⅓ av tiden på gemensam läsning i mindre grupper och cirka ⅓ av tiden på enskild läsning när vi läser klassuppsättningar. Ofta blir böckerna kvar i klassrummet, men ett par tillfällen under varje läsperiod tar eleverna med sig böckerna hem, ibland som läsläxa och ibland som ett tillfälle att läsa ifatt. För att kunna samtala och skriva om det lästa är det en förutsättning att vi befinner oss på ungefär samma ställe i boken.
I klassrummet har jag en handfull extra böcker. Det är alltid någon som har glömt sin bok hemma. Under en fyraveckorsperiod försvinner nästan alltid dessa fem böcker. När jag samlar in böckerna för sista gången efter avslutad läsning är ibland ytterligare några böcker borta, trots att de allihop tillbringat den största delen av tiden i klassrummet! Alla elever bedyrar sin oskuld och förklarar utförligt var och när boken återlämnades. Jag vill tro eleverna, men jag undrar ju vart alla böcker tar vägen?!
Böckerna kan vara i så här risigt skick när de till slut hittas och lämnas tillbaka. Foto: Fredrik Sandström
Jag vet att några kommer att återfinnas på något skåp i korridoren, i fel korridor förstås. Några kommer att ligga på platser där och när man minst anar det. Efter några veckor kommer några eftersläntrare med kommentarer som: ”Jag hittade den hos farmor” eller ”Den låg i gympaväskan”. De sent återfunna böckerna återlämnas i väldigt olika skick. De allra flesta är förstås fina, men det är nästintill fascinerande att återfå böcker som är söndertuggade av husdjur eller fyllda med så mycket mögel att vissa sidor inte går att läsa. Några exempel kommer fram först i slutet av läsåret när alla elever städar sina skåp. Ett fåtal hamnar i den lokala köp- och säljgruppen på Facebook och kommer aldrig åter till skolan.
Rekordet på försenad inlämning inträffade nyligen. Skolan anställde en elevresurs, tillika en gammal elev, och denne var med mig några lektioner varje vecka, vilket var väldigt roligt. Halvvägs in i läsningen av Anne Frank stod kollegan en morgon med en bok i sin hand. ”Jag vill lämna tillbaka min bok. Tack för lånet.” Åtta år för sent kunde jag lägga ett exemplar av Anne Frank i bokhyllan, fint bevarad och redo för att möta nya läsare. Bättre sent än aldrig!
När jag klickar i de kompletterande beställningarna funderar jag på om de mögliga, söndertuggade och borttappade böckerna är ett tecken på att bokens ställning i samhället har försvagats eller om det är eleverna som generellt har blivit lite mindre ansvarstagande? Eller, hemska tanke, skolan (och jag) som har blivit slappare och inte längre betraktar och vördar boken som den främsta källan för kunskaper och upplevelser?
Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga och redaktör för Lektionsbanken
LÄS ÄVEN
Sandström: Elevens fråga lämnade mig svarslös
Sandström: Läraryrket har gjort mig till samlare
Sandström: Skolans nya ABC gör mig dyster
Sandström: Svensk skola har kollapsat och politikerna är helt vilse
Krönika Svenskläraren: Arbetsgivare förkastar etablerade sanningar och vetenskap när de söker lärare.
Svenska som andraspråk Forskaren: Det var överraskande att se.
Krönika Eleven till svenskläraren: ”Den här boken rör du inte!”
Lektionstipset ”Det är en gåva som jag tycker att vi verkligen ska ge våra barn.”
Reportage Gymnasieläraren: Många intressen gör en människa mer djup och intressant
Lärarpriser ”Jag tycker att språk och litteratur är jätteviktigt.”
Utållighetsraset 9 av 10 lärare: Eleverna ger upp direkt.
Uthållighetsraset Forskaren: Dubblerar risken att utveckla ångestproblematik.
Uthållighetsraset ”Utantillkunskaper gör att man kan jobba snabbare och avancera.”
Uthållighetsraset Agneta Gulz: Ger eleverna en felaktig bild av lärande.
Krönika Editionschefen om varför Ämnesläraren djupdyker i känsliga frågan.
Uthållighetsraset ”De tappar fokus, är trötta och somnar, har svårt att sitta stilla.”
Böcker Ny bok djupdyker i utmanande situationer.
Lärarutbildning ”Betydligt bättre förberedda att arbeta ute i en klass från dag ett.”
Krönika Svenskläraren: Alla elever bedyrar sin oskuld.
Krönika ”Inget annat medel utvecklar oss och vårt tänkande på det sätt som litteraturen gör.”
Psykologi Forskaren har djupdykt i psykologiämnets historia.
Vi lärare debatt ”Så vad gör vi åt saken?”
Reportage Svenskläraren: Jag har blivit trygg med att vara i gråzonen.
Krönika Svenskläraren: Backa ett steg och se till att innehållet alltid kommer först.
Krönika ”Kan jag få fortsätta läsa den här boken?”
Svenska som andraspråk Ögonöppnare för svensklärare: ”Äntligen förstått skillnaden”.
Nationella prov Svenskläraren: Skolverket sätter oss i en jättejobbig situation.
Krönika ”Vilken blir min roll som lärare i ett sådant system?”
Vi lärare debatt Lärarutbildarna: Beklagligt att frågan behandlas på ett så oinitierat sätt.
Läsinlärning Gymnasieläraren: Ger eleverna en kick att fortsätta träna.
Forskning Forskaren: Används utan att vi vet hur de påverkar förståelsen.
Lektionstipset Svenskläraren Jan Ericson om sina dubbla roller som läsfrämjare.
Vi lärare debatt SO-läraren: Ett E i betyg kan ibland vara gott nog.
Krönika Svenskläraren: Fram med problemet i dagsljus så att vi kan syna det
Forskning Forskaren: Undervisningen kan bli mindre likvärdig.
Forskning ”Studieresultaten försämras när undervisningsspråket är ett annat än modersmålet.”
Krönika ”Kompromissen kändes rimlig där och då, men elevens fråga har legat och gnagt”
Sfi-undervisning Skolinspektionen om sorgebarnet: Krävs större engagemang.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Reportage SO-läraren: Det håller det fräscht på något vis.
Forskning Forskaren: Förväntningarna är högt ställda och målen svåra att uppnå.
Böcker Författarens bästa tips.
Lektionstipset Därför slänger religionslärarna av sig strumporna i klassrummet.
Krönika ”Låt lärare vara lärare och låt elever vara elever.”
Krönika Svenskläraren: Skolan är torftig, kall och full av mögel.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Forskning Forskaren om sina vägledande principer.
Omöjligt uppdrag ”Stor risk att anpassningarna snarare blir förenklingar som leder till att själva lärandet uteblir.”
Omöjligt uppdrag ”Plötsligt blir det som en ketchupeffekt, allt börjar fungera.”
Omöjligt uppdrag Agneta Gulz: Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter.
Omöjligt uppdrag Svenskläraren: Cementerar eleverna på befintliga nivåer.
Omöjligt uppdrag Ny undersökning: Varannan elev i behov av särskilt stöd får inte det
Omöjligt uppdrag 13 vittnesmål från Ämneslärarens stora enkät.
Omöjligt uppdrag Tre av fyra lärare hinner inte hjälpa alla elever: ”Vi är maktlösa”