Därför vill hon att alla läser geografi på gymnasiet

Foto: Gustav Gräll

Läraren Ulrihca Malmberg trivs i de anrika korridorerna och klassrummen på Södra Latins gymnasium.

Reportage Geografiämnets status behöver höjas, menar gymnasieläraren Ulrihca Malmberg.
– För att det ska ske måste geografi bli ett gymnasiegemensamt ämne.

Martin Röshammar

2 jun 2025

Ulrihca Malmberg tar sig vant upp för stentrapporna på Södra Latins gymnasium i Stockholm. Hon har arbetat här i åtta år. Från början är hon naturgeograf, utbildad geovetare. I 15 år jobbade hon i rymdbranschen med geografiska data och satellitdata. Men Ulrihca Malmberg, uppvuxen i en lärarsläkt som hon är, kände att hon blev mer och mer av en projektledare och utbildade sig till lärare. Efter några år på högstadiet bytte hon till gymnasiet där hon undervisar i naturkunskap, matematik och geografi.

– Mitt tidigare jobb gör att jag har mycket gratis. Först måste man bygga upp kunskapsbasen förstås men sedan vill jag att de ska använda geografiska data för att besvara frågor så att det inte bara blir en lärobokskontext, säger Ulrihca Malmberg.

Ägnar sig åt stadsplanering i klassrummet

Samhällstreorna i klassrummet har redan kommit en bit på vägen med sina stadsplaneringsprojekt. Det handlar om hållbar samhällsplanering och i fokus står några av de områden som Stockholms stad planerar att bebygga. Eleverna ska i slutändan ge förslag på en förenklad detaljplan för hur de tycker att området ska utformas. Mycket ska vävas in som hur många bostäder, skolor och annat som Stockholms stad har planerat för.

En viktig roll i arbetet har GIS, ett geografiskt informationssystem, som eleverna använder för att studera olika datakällor för att på så sätt ta fram underlag till sina detaljplaneförslag.

Eleven: ”Kreativt och utmanande”

Men den här dagen skissar de på papper och skriver ner hur de resonerar.

Tobias Lindroth sitter längst fram i klassrummet. Han arbetar koncentrerat med ett område i Bagarmossen i södra Stockholm.

– Det är så kreativt och utmanande att planera området själv. Det är mycket nytt och väldigt fritt. Men samtidigt är det mycket man ska förhålla sig till, så mycket hänsyn man måste ta, säger Tobias Lindroth.

Eleverna jobbar med både digitala och analoga verktyg under Ulrihcas Malmbergs lektion.

Han och de andra i klassrummet läser Geografi 2 och är här för att de tycker om ämnet och han är inte ensam om att lyfta Ulrihca Malmbergs förkärlek till struktur. Tobias Lindroth uppskattar också att geografiämnet är så mycket på en och samma gång.

– Miljön handlar det mycket om och om samhällsstrukturer. Jag tycker om att det finns en balans mellan fakta och utrymme för att resonera och diskutera, förklarar Tobias Lindroth.

Ulrihca Malmberg konstaterar en stund senare att eleverna ibland blir lite trötta på henne och hennes förkärlek för GIS och för att analysera data.

– Geografi är alla ämnen i ett. Du har historisk geografi, samhällsgeografi och naturen. Men det handlar också om hur människor förhåller sig till platsen och sin omvärld, om relationer till naturresurser och människor emellan, säger Ulrihca Malmberg.

Ulrihcas fyra tips

Ulrihca Malmbergs fyra tips för att arbeta med ett stadsplaneringsprojekt.

Det viktigaste är att fundera på vad eleverna ska lära sig, få med sig. Varför gör de det här? De ska i den här uppgiften göra en egen detaljplan men det är egentligen sekundärt. Det är lärandet kring hållbar stadsutveckling som är det viktiga.
De ska få någon slags verklighetskoppling och har besökt ”sina” områden för att ta in omgivningarna. Det är en lightversion men de får fundera över vad det är att vara ute i fält, de får jobba med autentiska data och de inser hur mycket kompromisser som krävs när det kommer till stadsplanering.
De får sätta sig in i områdets historia och ta del av tillgängliga underlag som handlingsplaner och utredningar framtagna av kommunen för området som ska detaljplaneras.
Sedan får de jämföra sina detaljplaner med Stockholms stads egna och diskutera skillnader och likheter. Varför har de prioriterat som de har gjort?

Med stor entusiasm pratar hon om att det finns så många lager, så många saker som kan adderas. Det kan röra sig om språkets utbredning, handel eller energifrågan. Att till exempel datastatistik och kartor används så flitigt i geografernas värld gör det lätt att lämna läroboken, menar hon. Lika lätt är det att göra kopplingar mellan läroboken och det som händer i omvärlden för att försöka skapa förståelse. Det synliggör saker, menar hon.

– I början av min lärarkarriär var jag mer läroboksbunden, lite fyrkantig. Men ju tryggare man blir i sin roll, desto mer kan man släppa den. Nu känner jag att jag kan skapa övningar eller arbetsmoment som jag vet kommer att bli bra. Men det finns alltid saker att skruva på, säger Ulrihca Malmberg.

Okunskapen om geografiämnet ”enorm”

Numera sitter hon med i styrelsen för Geografilärarnas riksförening, en förening som vill ha fler medlemmar, både enskilda och skolor. Föreningen jobbar för att vara en stark röst i debatten, men Ulrihca Malmberg upplever att det är svårt att nå fram och ut. Geografilärarna är bekymrade och hon menar att geografiämnet mår väldigt dåligt. På gymnasiet läser eleverna geografi om de går på samhällsprogrammet och vissa naturprogram har geografi som inriktning.

– Om man tittar på vad ämnet innehåller så är det alla de frågor som vi människor ska förhålla oss till i vår omvärld. Okunskapen om vad ämnet egentligen är, den är enorm. Man tror att det bara är att kunna kartor och jag blir alldeles matt när jag hör det, säger Ulrihca Malmberg.

Ulrihca Malmberg diskuterar med Miriam Hanna, Rut Lundin och William Melin.

Hon menar att det är svårt att göra sin röst hörd när ämnet är så litet, det gäller både på skolan där de är fyra geografilärare och i ett större perspektiv. Hon och hennes kollegor på Södra Latin har en naturvetenskaplig bakgrund medan det på många skolor, särskilt på högstadiet, är vanligare att lärarna har geografi och några andra SO-ämnen.

– Många av våra ettor tycker att geografi är svårt och tungt. Det är så många begrepp, det handlar mycket om naturgeografi, om hur jorden har bildats och det tycker eleverna är svårt, trots att de ska ha mött det i grundskolan. De har nog mött det, men det är rätt avancerade processer som inte är helt lätta att få grepp om, säger Ulrihca Malmberg.

Som hon ser det är en statushöjning nödvändig. I det centrala innehållet finns en hel del överlapp med naturkunskapen och hon konstaterar att det kan vara en fördel för de elever som inte läser geografi. Samtidigt riskerar geografiämnets betydelse att försvagas och det gäller även de frågor som ämnet innehåller. Ulrihca Malmberg efterlyser mer samråd mellan dessa tvärvetenskapliga ämnen när kursplaner utformas, liksom ett nationellt resurscentrum för geografi, inklusive geologi, där universitet och gymnasieskolor kan kopplas samman.

”Det är grundläggande allmänbildning”

Ulrihca Malmberg tycker också att det är självklart att geografi ska vara ett gymnasiegemensamt ämne.

– Det hanterar så många viktiga frågor, det man läser om i tidningarna. Allt som vi försöker förklara kan vi koppla till geografin. Geografin är en del i den grundläggande allmänbildningen.

Ulrihca Malmberg

Ålder: 58 år.
Bor: Lidingö.
Gör: Lärare på Södra Latins gymnasium på Södermalm i Stockholm där hon undervisar i geografi, naturkunskap och matematik.
Intressen: Brädspel och akvarellmålning.
Aktuell: En av fyra lärare som tidigare i våras tilldelades Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris för sina insatser som naturkunskapslärare.
Därför älskar jag att vara lärare: ”Jag har aldrig förändrat min personlighet så mycket som jag har gjort sedan jag började jobba som lärare. Jag valde att bli lärare för att jag ville ’frälsa’ världen med mina ämnen, men konstaterade snabbt att det är mötet med eleverna som är det mest utmanande och roliga och det som utvecklat mig mest som person.”