Läraren: ”Inflation i anpassningar”
Inkludering har blivit synonymt med effektivisering, menar hyfsat nybakade gymnasieläraren Tilde Jansson.
Inkludering
”Inflation i extra anpassningar” twittrar Tilde ”Lilla T” Jansson. Hon har räknat ut att hennes högstadieklass kommer med en lista över ett sjuttiotal extra anpassningar – varje lektion.
Lästips: Så vill utredaren rädda sjuka elevhälsan
Starthjälp, extra tydliga instruktioner, en jättetydlig lektionsstruktur, kontinuerlig uppföljning, steg-för-steg-instruktioner, individuella instruktioner, rätt till muntliga prov, arbetsuppgifter i punktform. Att hinnas med under 55 minuter svenska.
”Trodde lärarna överdrev”
Tilde Jansson är nyutbildad gymnasielärare, som undervisar i svenska och SO på högstadiet.
– Jag är aktiv på skoltwitter, och individuella anpassningar är en återkommande debatt. Det var inget vi pratade om under min utbildning, och jag trodde att twitter överdrev, men när jag hoppade in på högstadiet fattade jag att det var på riktigt, säger hon.
Situationen påverkar både henne och undervisningen.
– Om man drar det till sin spets, kan man se det som en lista på beställningar. Jag har elever som verkligen har behov av extra stöd, elever med svår dyslexi, ADD eller ADHD och behöver mycket. De behöver speciallärare och få träna läsning och skrivning, men de resurserna läggs inte på speciallärare, i stället lägger skolan till en extra anpassning, säger Tilde Jansson.
– Det är väldigt kontroversiellt att säga, men det känns som att man anpassar bort saker.
Hon förklarar:
– Jag brukar använda mig själv som exempel. Jag har dålig kondition. Jag tycker att det är superjobbigt att gå ut och springa, eftersom jag har dålig kondition. Alltså måste jag träna. Jag säger till eleverna att det är orättvist och jobbigt att ha lässvårigheter, men att det inte kommer att lösa sig om man inte utsätter sig. Men i stället för att lägga energi på att träna eleverna, och i sin iver att hjälpa dem, anpassar skolan bort saker. Det är billigare, enklare, det som jag kan göra inom ramen för undervisningen, säger hon.
PODDTIPS: Maria Wiman om första tiden som lärare
Extra anpassningar – så får du det att funka
En känslig fråga
Samtidigt är Tilde Jansson orolig för hur hon framstår.
– Jag vill ha inkludering, och tanken med extra anpassningar är god. Men det har kommit att bli ett sätt att slippa lägga resurser. Jag tror inte att man tänker generellt att man ska spara, men inkludering har blivit synonymt med effektivisering. Det är lättare att göra en lista än att sätta in en speciallärare, säger hon.
Det är en känslig fråga.
– Många lärare får kritik för att de förringar elevernas problem. Jag är kritisk till extra anpassningar när det blir en dimridå. Eleverna skulle behöva mer hjälp och man fortsätter med konstgjord andning i stället för specialpedagogiskt stöd, säger Tilde Jansson.
LÄS ÄVEN
Läraren Carina fick stroke av jobbet
Efter Lärarförbundets kamp: Lön hela livet ut
