De ska vända läskrisen – från förskolan till gymnasiet

Pisa-resultatet faller. Eleverna läser allt mindre i skolan. Vi Lärare har dokumenterat läskrisen i flera stora granskningar.

I Borås stad pågår ett läsprojekt, där en röd tråd löper från förskola till gymnasium.

Samma röda tråd som Expert­rådet för läsning talar om. De vill se daglig läsning, stopp för lyssneläsning, läsningsstrategier även efter det att eleverna knäckt läskoden, och högläsning.

– Det är nog lätt för många att hamna i tanken att det brister längre ner i skolan, högskolan undrar kanske över gymnasiets brister. Men det hjälper inte att tänka så, det här är ett samhällsproblem och det krävs många engagerade lärare, säger Aline Sjögren, lärare på Sven Eriksonsgymnasiet, en av kommunens stora skolor, inne i Borås.

Från förskolan och uppåt

På Bokmässan fick Aline Sjögren ta emot Svenska Akademiens svensklärarpris, och hon är en av deltagarna i projektet. En av de lärare som ska sprida tankar, tips och strategier till andra lärare i kommunen.

Projektet har pågått i ett år, med lärarträffar och föreläsningar, workshops och diskussioner, litteraturtips och strategier.

Och det samlar samtliga lärare, från förskolan och uppåt.

”Skapar en röd tråd”

Djamila Fatheddine är universitetslektor i ämnesdidaktik med inriktning svenska, vid Göteborgs universitet. Hon är en annan av dem som ingår i lässatsningen.

– Tanken är att lärarna ska få insyn i vad som pågår på andra stadier. Att man skapar en röd tråd när det gäller läsundervisningen, så att det inte blir separata läsinsatser som görs, utan koppling till varandra, säger Djamila Fatheddine.

Kommunen har en verksamhetsledare från respektive förvaltning, och ett antal lärare som sprider kunskaperna på förskolor och skolor.

Det finns inte bara ett svar på hur man ska bedriva läsundervisning.

Läskrisen har lett till en polarisering mellan kognitionsvetare och forskare som står för sociokulturella perspektiv, och fokuserar på hur elever skapar mening i mötet med text.

Men Djamila Fatheddine förespråkar ingen tydlig riktning i den frågan. Projektet handlar inte främst om den tidiga läsinlärningen.

– Vi vill inte in i den fåran, och det finns inte bara ett svar på hur man ska bedriva läsundervisning, som lärare gäller det att veta vilka metoder som funkar. Vi kommer inte ut och förespråkar ”gör så här”, utan vi ger en bred palett kring hur lärare kan tänka kring undervisningen i sin klass, säger hon. 

På lilla Bredaredsskolan, 20 minuter med bil från centrala Borås, undervisar Lizette Fredriksson sina lågstadieelever.

– Det viktigaste är att fånga upp dem i tidig ålder, inte bara vänta och tänka att det blir bra. Är de inte med i början så måste man ha 1–1-intensivträning, säger hon.

Lärt sig nya grepp

Hon har varit lärare sedan 1992, men genom Göteborgs universitet har hon ändå lärt sig nya grepp.

– Föreläsningarna har varit givande, man känner att man får nya saker till sig och det behövs även om man har jobbat i många år.

På hennes skola har bokklubbar och parläsning fått mer utrymme. Bilder på läsande lärare sitter uppe i entrén. För eleverna berättar Lizette Fredriksson och hennes kollegor om sina egna läsresor.

Och skolan har haft läsutmaning – tillsammans läste eleverna 1 000 böcker under ett läsår. Något som firades med filmvisning och popcorn.

– Många av sakerna, som läsning i alla klasser och att vi pratar mycket om böcker, är sådant vi kommer att fortsätta med, säger Lizette Fredriksson.

Syftet är att bygga broar mellan olika stadier.

Matilda Barber är lärare i förskola på Skattkistan, i norra Borås, och är också en av projektdeltagarna.

Förskollärarna har beslutat sig att arbeta med en övergångsbok.

– Syftet är att bygga broar mellan olika stadier, jobba med en röd tråd över stadierna med läsutvecklingen. Tanken är att man ska kunna fokusera på att använda en bok som övergång från förskolan till förskoleklass, säger hon.

Att plocka upp boken från förskolan efter sommaren när skolan börjar skapar trygghet.

– Det absolut viktigaste är att se att vi brottas med liknande dilemman i alla stadier, den stora skillnaden är i att skolåldrarna behöver man skapa läslust och läsmotivation hos elever. Vi på förskolan ser inte att den delen är svår, det handlar snarare om brist på tid, säger Matilda Barber.

Förskolan sticker ut, utan de kunskapskrav som finns på övriga skolformer.

– Jag kan uppleva att det inte varit fokus på förskolan, men det är jag van vid. Jag måste alltid bryta ner informationen för att det ska passa min barngrupp. Vi har kunnat plocka ner det innehåll som varit riktat till högstadiet och gymnasiet, och fått det att fungera även i förskolan, säger Matilda Barber.

Barn i förskola och de lägre stadierna i skolan har sällan problem med läslusten.

– Ju högre upp man kommer, desto mer ansvar lägger man på eleverna. Här på förskolan ser vi på oss själva, vad vi behöver ta med oss som lärare för att barnen ska kunna ta till sig den undervisning jag har planerat, säger hon.

De är ganska lättflörtade – de nappar på våra projekt.

Lizette Fredriksson håller med om att det inte är så svårt att engagera elever på låg- och mellanstadiet.

– De är ganska lättflörtade – de nappar på våra projekt. Om eleven finns i ett hem där man inte läser, får skolan en väldigt viktig roll, säger hon.

Frågan är vad som händer när eleverna blir äldre.

– Det är mycket annat som tar de äldres tid, och jag har inget facit. Men det handlar om att få ett ordförråd, och det får du även om du lyssnar på böcker när du väl knäckt läskoden, säger Lizette Fredriksson.

”Mer utmanande”

Djamila Fatheddine delar problembeskrivningen.

– Ju äldre de är desto svårare blir det, det blir mer utmanande. Det gäller att förmedla att man måste fortsätta ändå även om det går trögt. Hur man gör om man inte förstår. Eleverna ger upp när de saknar strategier för att ta sig vidare i en svår text.

Projektet är inne på sitt andra år. Det första har handlat om att undersöka behov och utmaningar.

– Nu kommer vi att jobba med stadiga specialiserade insatser, och jobba i stadieindelade workshops. Vi hoppas att det ska vara givande att jobba mer konkret, kring hur lärarna kan bedriva undervisning, hur ska jag jobba för att utveckla den, bolla idéer med andra på samma stadie och att träna på textsamtal, säger Djamila Fatheddine.

På sikt hoppas hon att pilotprojektet mynnar ut i forskning och i att sprida arbetssättet till fler kommuner än Borås.

På Bredaredskolan ser lärarna resultat. Andelen elever som nått godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper i svenska ökade från 87,6 till 91,6 mellan juni 2025 och skolavslutningen 2026. Medelvärdet i svenska i årskurs 6 från 9,2 poäng i december 2025 till 12,8 i juni 2026.

Effektivt – men tar tid

Och på gymnasiet fortsätter Aline Sjögren med högläsning för sina elever.

– Om man ska hjälpa eleverna att bli bättre läsare måste de få undervisning, och högläsning är ett medel för att visa eleverna hur en god läsare tänker och vad man behöver tänka på som en ovan läsare. Det tar tid men det är effektivare i längden, säger Aline Sjögren.

Hon verkar säker på att boten mot läskrisen finns i skolan.

– Diskussionen hamnar ofta i att föräldrar ska läsa mer och det är så klart viktigt att hela samhället och vuxna läser. Men det är ett krångligare sätt. En elev går i skolan i tolv år. Det är mycket tid och det ger hopp. Vi har dem i skolan många timmar varje dag, och läser vi här blir det gjort för alla elever, alltid. Det är vår plikt, säger Aline Sjögren.